I samband med Gävle kommuns omvandling av den havsnära stadsdelen Näringen identifieras många naturgeografiska och geotekniska utmaningar. Dessa utmaningar förväntas förvärras av klimatförändringar, men också betyda en större påverkan på låglänta och havsnära områden. Däremot identifieras en ekonomisk vinst av exploatering av centrumnära mark. Den kommande omvandlingen av stadsdelen innefattar att 6 000 nya bostäder och 450 000 kvadratmeter nya verksamheter ska tillkomma, enligt avtal med svenska staten. Ökad ekonomisk belastning för försäkringsbolagen i samband med klimatförändringar och naturfenomen tvingar dock försäkringsbolagen att se över vad som i framtiden bör kunna försäkras. En konflikt kunde identifieras mellan kommunen och statens definition av hållbarhet, i jämförelse med försäkringsbolagens syn på vad som är hållbart och dessutom hållbart på lång sikt. Syftet med studien var att besvara forskningsfrågan Hur kan omvandlingen av Näringen utformas genom riskreducering för att minska exponering och sårbarhet och samtidigt öka stadsdelens resiliens? För att besvara frågan har studien använt metoderna spatial multikriterieanalys med farokartor, och gestaltning utifrån multikriterieanalysens resultat, för att skapa ett gestaltningsförslag som redovisar en ny utformning av stadsdelen som uppfyller avtalets krav kring antal bostäder och kvadratmeter verksamhetsytor, och detta på ett sätt som bidrar till att bebyggelsen i största möjliga mån placeras i områden där exponeringen för diverse risker är lägre.  Studiens resultat syftar att påvisa skillnader i ställningstaganden. Som en del av riskreduceringsstrategin klassificerades högriskområden som blågrön infrastruktur för de områden där konventionell markanvändning, som exploatering för bostäder och verksamheter, inte bedömdes vara lämplig till följd av de höga riskvärdena i dessa områden. Utifrån resultatet av dessa kartor skapades en 3D-modell med syfte att skapa ett pedagogiskt verktyg. 3D- modelleringen bidrar även till en högre förståelse för hur enligt studien olämplig mark, eller strandskydd kan omvandlas till attraktiva gröna områden som erbjuder rekreationsmöjligheter, infiltrering av dagvatten och som ökar den biologiska mångfalden. Studiens resultat erbjuder lättförståeliga tolkningar av de bakomliggande naturgeografiska och geotekniska riskerna, som även gemene man kan ta del av och tolka.  Ett återkommande inslag i studiens resultat är att stora skyddsområden som omfattas av strandskydd, även täcker de områden som har högst riskvärden. / The context of this study came from Gävle municipality's planned transformation of the coastal district of Näringen, where many natural geographical and geotechnical challenges are identified. These challenges are expected to be exacerbated by climate change, but also to have a greater impact on low-lying areas and areas close to the sea. On the other hand, an economic gain is identified from the exploitation of land close to the center. The upcoming transformation of the district includes that 6,000 new homes and 450,000 square meters of new businesses will be added according to an agreement with the Swedish state. Increased financial burden for the insurance companies in connection with climate change and natural phenomena forces the insurance companies to review what can be insured in the future. A conflict was identified between the municipality's and the state's definition of sustainability, in comparison with the insurance companies' view of what is sustainable and sustainable in the long term. The purpose of the study was to answer the research question How can the transformation of Näringen be designed through risk reduction to reduce exposure and vulnerability and at the same time increase the district's resilience? To answer the question, methods have used spatial multi-criteria analysis with hazard maps, and design based on the results of the multi-criteria analysis to create a modelled proposal that presents a new layout of the district, which meets the agreement's requirements for housing and square meters, in addition to that the placement of the settlement is made to the highest degree possible, in areas where the exposure to various risks is lower.  The results of the study aim to show differences in standpoints. As part of the risk reduction strategy, high-risk areas were classified as blue-green infrastructure for those areas where conventional land use, such as development for housing and businesses, was not deemed appropriate due to the high-risk values in these areas. Based on the results of these maps, a 3D- model was created with the aim of creating an educational tool. The 3D- modeling also contributes to a higher understanding of how, according to the study, unsuitable land or beach protection can be transformed into attractive green areas that offer recreation, infiltration of stormwater and that increase biodiversity. The results of the study offer easy-to-understand interpretations of the underlying natural geographical and geotechnical risks, which even the general public can take part in and interpret. A recurring element in the results of the study is that large, protected areas that are covered by beach protection (strandskydd), also cover the areas that have the highest risk values.

The purpose of the study was to provide further knowledge about if the total amount of solar radiation during the marsh fritillary’s (Euphydryas aurinia) period for larvae development (April 15th – May 15th) and/or flying period (June 1st – June 30th) influenced the average of larvae colonies in the autumn at 12 sites in Dalarna County. Among increased temperatures, global climate models also predict an increased amount of solar radiation and a decrease in cloudiness in northern Europe, as a result of the climate changes. The marsh fritillary has declined rapidly, especially in the Northern of Europe and are in Sweden red-listed as vulnerable (VU). The marsh fritillary is a univoltine species who are dependent on open, sunny, and moist semi-natural grasslands with the hostplant devil’s bit (Succisa pratensis). The data over solar radiation was received from SMHI and had been measured in Borlänge over the last 14 years. The data over the number of larvae colonies was received from Länsstyrelsen Dalarna and had been measured over the last 15 years. The linear regression analysis for both the period of larvae development (p=0,58) and the whole period (p=0,07) indicates that during those periods the solar radiation did not influence the average of larvae colonies. However, the total amount of solar radiation during the flying period (p=0,02) influence the average of larvae colonies during the autumn.

Freshwater mussels is one the most endangered groups of organisms worldwide and stand in front of several threats. Global warming along with anthropogenic influence affect the mussel’s natural habitat and stress leads to changes in their behaviour. The aim was to investigate if the behaviour of Unio tumidus exposed to thermal stress differs depending on fine particulate matter exposure. This study hypothesises that (1) the critical thermal maximum of mussels is lower in high turbidity than in clear water (2) mussels in highly turbid water extend their foot at a lower temperature than in clear water (3) mussels have a more frequent gaping behaviour in high turbidity than in clear water. Mussels were placed in each water filled beaker with sensors glued to their shells for monitoring gaping behaviour. Aquarium heaters increased the water temperature gradually until the mussels reached their CTM. One group were placed in clear river water and one group in water with high turbidity. There was no significant difference in the CTM between the highly turbid and clear water. The mussels in the river water extended their foot at a lower temperature compared to the mussels in high turbidity. One possible explanation is that the mussels remain shut to protect themselves due to higher stress levels. Valve gaping behaviour was visually investigated and displayed different patterns between mussels in clear and highly turbid water. This study contributes with information regarding mussel behaviour and response to thermal stress which can be of value for future studies. / Sötvattenmusslor är en av de mest hotade organismerna i världen och står inför flera hot. Global uppvärmning tillsammans med antropogen inverkan påverkar musslornas naturliga livsmiljö och stress leder till förändringar i deras beteende. Syftet var att undersöka om beteendet hos Unio tumidus som utsätts för termisk stress skiljer sig beroende på exponering av fina partiklar. Denna studie antar att (1) critical thermal maximum för musslor är lägre vid hög turbiditet än i åvatten (2) musslor i hög turbiditet sträcker ut sin fot vid en lägre temperatur än i åvatten (3) musslor har ett mer frekvent öppningsbeteende vid hög turbiditet än i åvatten. Musslor placerades i vattenfyllda bägare med sensorer limmade på sina skal för att övervaka öppningsbeteende. Akvarievärmare ökade vattentemperaturen gradvis tills musslorna nådde sitt critical thermal maximum. En grupp placerades i åvatten och en grupp i vatten med hög turbiditet. Det fanns ingen signifikant skillnad i CTM mellan hög turbiditet och åvattnet. Musslorna i åvattnet sträckte ut sin fot vid en lägre temperatur jämfört med musslorna i hög turbiditet. En möjlig förklaring är att musslorna förblir stängda för att skydda sig på grund av högre stress. Öppningsbeteende undersöktes visuellt och visade olika mönster mellan musslor i åvatten och vatten med hög turbiditet. Denna studie bidrar med information om musslornas beteende och respons på termisk stress som kan vara av värde för framtida studier.

Universities world wide do efforts to integrate education on climate change in the educational programs, but teaching about climate change is challenging: the climate system is complex, future prognoses include difficult terms of likeliness and the topic as such awakes emotions. Simulations and games are sometimes used to address climate change matters, and along with an increasing number of available interactive online simulations there is an on-going revolution in how online-material is used to provide students with information in higher education. Some practitioners move parts of the informative course material online in order to get more time for active learning – learning processes in which the student is participating more actively than just listening. This master thesis investigates if active learning can support students when learning about climate change in higher technical education. Data for the research was collected through three case studies of interactive seminars, in climate related courses at the Royal Institute of Technology, Sweden, and at the University of Graz, Austria. The active learning was facilitated through gaming sessions with a climate board game, with exercises in vocabulary and discussions as well as explanations of the physical science basis. One student group was provided with a series of lectures prior to the board gaming session, whereas the other two groups were participating in a single seminar with the flipped classroom approach: students followed a study instruction with online material as well as reading of scientific papers on Earth’s climate system and climate change before the interactive gaming seminar took place. Analysis of survey responds (n=102), mind-map reflections (n=14) and interviews (n=5) led to the development of three key findings: (1) students’ attitudes toward learning about climate change involves emotions, (2) the active gaming seminar increased the students’ understanding of climate change and (3) students’ confidence - in their own understanding as well as in their ability to explain climate change – increased through the participation in the active learning seminar. Moreover, a reflection drawn from the results in this study indicates that universities could play an important role in climate communication; if a university provides an introduction to climate change, the students can be “pushed over a threshold”, so that future participation in discussions on the topic may become less distant. Using games as an active learning tool in the introduction can increase student understanding and confidence in the topic of climate change - and doing so in a supportive and enjoyable manner. / Universitet världen över gör ansträngningar för att integrera undervisning av klimatförändringarna i sina utbildningsprogram, men klimatförändringarna är ett utmanande ämne: klimatsystemet är komplext, framtidsprognoser innefattar svårtolkade sannolikhetstermer och ämnet som sådant väcker många känslor. Simulationer och spel att en lärandemetod för att beröra ämnet, och samtidigt som det finns ett allt större utbud av undervisningsmaterial om klimatförändringarna på internet, sker en snabb förändring i hur online-material används för att förse studenter med information i den högre utbildningen. I vissa kurser flyttas en del av det informativa kursmaterialet till online-plattformar för att frigöra mer tid för aktivt lärande – lärande, i vilket studenten är mer aktiv än att enbart lyssna. I den här masteruppsatsen utreds huruvida aktivt lärande kan stödja studenter i lärandet om klimatförändringarna i högre teknisk utbildning. Data till studien samlades från tre studentgrupper som deltog i interaktiva klimatseminarier på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och på Universitetet i Graz. För att uppnå aktivt lärande användes ett klimatbrädspel, med övningar i begrepp, vokabulär och diskussioner samt bearbetning av vetenskapliga förklaringar kring klimatförändringarna. En studentgrupp lyssnade till en föreläsningsserie före deltagandet i spelseminariet, de andra två grupperna deltog däremot enbart i ett seminarium med flipped classroom metoden: studenterna följde en instuderingsinstruktion med online-material och vetenskapliga skrifter innan de kom till spelseminariet. Analys av enkätsvar (n=102), mind-map-reflektioner (n=14) och intervjuer (n=5) ledde till tre huvudsakliga slutsatser: (1) studenternas attityder kring lärandet av klimatförändringarna påverkas av känslor, (2) studiens spelseminarier ökade studenternas förståelse av klimatförändringarna och (3) efter den aktiva lärandemetoden var studenterna mer bekväma med att förklara klimatförändringarna samt fick större förtroende till sin kunskap i ämnet. Vidare kan resultaten i den här studien tolkas som att klimatundervisning i högre utbildning kan utgöra en viktig roll för mottagandet av klimatkommunikation; om ett universitet förser studenter med en introduktion till vetenskap om klimatförändringarna kan studenterna ”tvingas över en tröskel”, så att framtida deltagande i diskussioner i ämnet kan bli mindre avlägsna. Studenterna i studien upplevde nämligen en brist på trovärdig information om klimatförändringarna i det dagliga nyhetsflödet, därför uppskattade de att ta del av vetenskaplig information och komplexa diskussioner under spelseminariet. Att använda utbildande brädspel som en aktivt-lärande-metod kan öka studenters självsäkerhet och förståelse av klimatförändringarna – på ett stödjande och glädjefyllt sätt.

This report presents a case study on the Water and Sewage (abbreviated as WS in the following) system of Stockholm, which is faced with several challenges over the coming decades. The purpose is to explore the current and future threats and challenges that can have an impact on the WS system, with the aim of identifying a sustainable and resilient way of handling potential issues and incorporating a wider perspective when planning for a continued water and sewage infrastructure of sufficient capacity and quality. The study asks what the current and potential future challenges for the Stockholm WS system are, what is required to enable a sustainable and resilient WS system in a long-term perspective, which actors are involved or need to be involved beyond Stockholm Water, to provide Stockholm with a resilient and sustainable WS system, and what would be required for efficient governance? A content analysis of literature was made in order to develop three possible future scenarios, each with its own set of challenges. The scenarios were discussed with several interviewees from the WS-sector. The information provided during the interviews was used in a resilience analysis, based on the framework developed by the Resilience Alliance Workbook for Practitioners. A discussion follows in relation to the connected theoretical concepts of futures studies, resilience theory, governance and sustainability. The findings in this study suggests that the main challenges facing the WS system are primarily climate change and population increase. The WS system has to expand to support a growing population, as well as be adapted to cope with the consequences of climate change. Also pulse disturbances, such as sabotage and bio-terrorist attacks, were discussed and constitute a worry to which there is less preparedness. Further, a different challenge was found in the difficulties in planning for this required expansion and development where there is a lack of support, funding, communication and division of responsibilities. In order to retain a WS system that is able to provide high quality water services of sufficient quantity, communication and coordination between actors need to improve, and someone has to take a lead in continued work to ensure that all actors and stakeholders move in the same direction. Long-term planning is required on all parts, and there is a need to make decisions that will enable a sustained water and sewage structure in the long run. It is also required that water is made a priority; that water and sewage related issues are allowed more space in the municipal planning process and are discussed at a much earlier stage. Further, all municipalities will face challenges that concerns the WS system, leading to an increasing requirement of a more extensive regional cooperation, where planning and development occurs across municipal borders, focusing on watershed- and drainage areas. This study focuses on specified resilience, which means that only a limited number of challenges and events that could affect the WS system have been studied. Further studies are encouraged to determine the general resilience of the system, and provide a more detailed and comprehensive assessment.

We live in an ever-changing environment: globalisation is moving forward rapidly; the effects of Climate Change can be felt worldwide, anthropogenic resource extraction is ongoing and global pandemics are bringing up unexpected challenges. Evidence of these changes are everywhere, but significantly the polar regions are dramatically affected and aspect of geopolitical interest. Until now, little emphasis has been put on understanding Arctic communities’ transformations and their livelihoods due to those accelerating changes.One of these polar regions is the northernmost town of the world, Longyearbyen, on the Archipelago of Svalbard, governed through Norway under the ‘Svalbard Treaty’. The town is transforming from a mining-based community towards a service-based community, focusing on tourism, research and education. As Norway only holds sovereignty over the Archipelago but all signatory countries of the Treaty hold equal commercial rights over the island, the place is caught between geopolitical visions and local reality. The thesis at hand questions how the future of Longyearbyen is imagined in the face of accelerating global and local challenges. Based on the theoretical framework of imaginaries and explicitly Arctic imaginaries, the research uses a form of discourse analysis to investigate those. The discursive approach by Bacchi called “What’s the problem represented to be?” (WPR) was applied as a method to simplify the critical analysis of public policies. The latest policy on Svalbard’sfuture development, “The White Paper for Svalbard” from 2016, was critically examined, which presentsa clear governmental imaginary to maintain Norwegian communities on the Archipelago. Following the WPRapproach, it has further been analysed how that governmental imaginary has historically come about. In the last step, an extensive media analysis was conducted to examine how the governmental imaginary has developed, been questioned or disrupted by other emerging local imaginaries. This research portraits the common grounds, discrepancies, and entanglement of imaginaries from various levels of Longyearbyen’s community, ranging from local to institutional, to enable a profound conversation about Longyearbyen’s future. / Världen vi lever i förändras ständigt; globaliseringen rör sig snabbt framåt, klimatförändringarnas styrka kan kännas över hela jordklotet och människan fortsätter alltjämt att utvinna naturtillgångar medan globala pandemier genererar oförutsägbara utmaningar. Spår av dessa förändringar finns överallt, men polarregionerna påverkas särskilt drastiskt och har blivit av stort geopolitiskt intresse. Hittills har ytterst lite arbete lagts ner för att förstå de arktiska samhällenas omställning och uppehälle underdessa nya förutsättningar. Ett av dessa samhällen är världens nordligaste stad Longyearbyen som är belägen på ögruppen Svalbard och styrs genom Norge under Svalbardtraktaten. Staden som tidigare försörjde sig i princip uteslutande på gruvnäring har nu blivit ett tjänstesamhällemed fokus på turism, forskning och utbildning. Eftersom Norge enbart har suveräniteten över ögruppen och delar de kommersiella rättigheterna på Svalbard med övriga undertecknade länder i traktaten hamnar platsen ofta i kläm mellan geopolitiska intressen och den lokala verkligheten. Det här examensarbetet ifrågasätter hur Longyearbyens framtid framställs inför dess tilltagande globala och lokala utmaningar. Baserat på den teoretiska ramen för visioner (”imaginaries”) och uttryckligen arktiska visioner använder undersökningen en form av diskursanalys. Bacchis WPR-metod (”What’s the problem represented to be?”) användes för att förenkla och kritiskt analysera offentliga bestämmelser. Den senaste policyn för Svalbards framtida utveckling från 2016, som kallas ”The White Paper for Svalbard”, undersöktes noggrant och visade på en tydlig politisk ambition att bibehålla den norska majoriteten inom ögruppens samhällen. Med hjälp av WPR-metoden kunde dessutom den historiska utvecklingen av denhär ambitionen analyseras. Slutligen genomfördes en omfattande mediaanalys för att undersöka hur dessa politiska visioner har utvecklats, ifrågasatts eller påverkats av andra framväxande, lokala visioner. Det här arbetet porträtterar de gemensamma grunderna, avvikelserna och sammanflätningen av visioner i Longyearbyen, på såväl lokal som institutionell nivå, för att möjliggöra en djupgående diskussion kring Longyearbyens framtid.

Dagens klimatförändringar påverkar dagens samhälle liksom morgondagens. En av de stora effekterna av dem är de stigande havsnivåerna som på lång sikt kan komma att ha stora konsekvenser för den byggda miljön liksom människorna som vistas där. Den globala forskningen som sammanställs av FN:s klimatpanel IPCC redovisas i klimatrapporter som utkommer med några års mellanrum med den aktuell forskning. I dessa rapporter finns det ett antal scenarier, benämnda RCP, som också visar den troliga medelhavsnivåhöjningen till år 2100. Idag finns det globala liksom nationella åtaganden för att begränsa de utsläpp som sker för att lindra klimatförändringarna. För att kunna hantera de förändringar som oundvikligen kommer och redan sker, finns det ett brett arbete med klimatanpassningsåtgärder.  Denna uppsats syftar därför till att undersöka det arbete med klimatanpassning som görs på kommunal planeringsnivå i Sverige med hänsyn till den stigande medelhavsnivån med en tidshorisont till år 2100. Detta genomfördes genom en fallstudie av Värmdö kommuns planarbete där kommunens strategiska dokument och två detaljplaner studerades ingående. Kommunens arbete följer rekommendationen från Länsstyrelsen som baseras på regionala sammanställningar av den förväntade medelhavsnivåhöjningen utifrån äldre global forskning. Denna rekommendation överensstämmer med dagens aktuella forskning om den troliga medelhavsnivåhöjningen. Rekommendationen finns med i Värmdö kommuns detaljplaneprocesser i strandnära läge i de två fall denna uppsats studerar, liksom den kommande översiktsplanen som är under framtagande. / The current climate change affects today's society as well as tomorrow's. One of the major effects of climate change is the rising sea levels, which in the long run may have major consequences for the built environment as well as the people who live there. The global research compiled by the UNclimate panel, IPCC, is presented in Assessment Reports that are published every few years with the current research. In these reports there are four emission scenarios, called RCP, which also show the probable sea level rise by the year 2100. Today, there are global as well as national commitments to limit emissions to mitigate climate change. In order to be able to handle the changes that inevitably come and are already happening, there is substantial work with climate change adaptation measures.  This thesis therefore aims to investigate the work with climate change adaptation done at municipal planning level in Sweden with regard to the rising sea level with a time horizon to the year 2100. This was carried out through a case study of Värmdö municipality's planning work where the municipality's strategic documents and two detailed plans were studied in detail. The municipality's work follows the recommendation from the regional government branch, Länsstyrelsen, which is based on regional compilations of the expected sea level rise based on older global research. This recommendation works in accordance with current research on the likely rise in sea levels. The recommendation is included in Värmdö municipality's detailed planning processes in coastal locations in the two cases this thesis is studying, as well as the forthcoming master plan that is being prepared

Att industrier påverkar klimatet negativt var känt, men för att få veta hur klimatförändringarna fram till år 2050 kunde påverka massa- och pappersbruket BillerudKorsnäs i Karlsborg krävdes en riskinventering. Syftet var att ta reda på hur förändrad havsnivå, förändrade vindförhållande, förändrad temperatur och förändrad nederbördsmängd kunde påverka bioreningsdammarna och avloppssystemet på området. Av de fyra klimatscenarier som forskare tagit fram användes två av dessa, RCP 4,5 scenario och RCP 8,5 scenario för att jämföras med ett normalvärde. Genom en platsspecifik undersökning kunde riskerna listas och jämföras med den scenariodata som SMHI redovisade för samtliga klimatförändringar. Resultatet av riskinventeringen visade att en förändring i havsnivån hade flest risker kopplade till bioreningsdammarna och avloppssystemet. För att anpassa sig efter klimatförändringarna behövde BillerudKorsnäs i Karlsborg beakta och i framtiden bygga om vissa delar av bioreningsdammarna och avloppssystemet. / It is known that industries negatively affect the climate and contribute to climate change, but to find out how climate change till year 2050 could affect the pulp and paper mill BillerudKorsnäs in Karlsborg, a risk inventory was required. The purpose was to find out how changes in sea level, changes in wind conditions, changes in temperature and changes in precipitation could affect the aerated lagoons and the sewage system at the site. Out of the four climate scenarios developed by researchers, two scenarios i.e., RCP 4,5 scenario and RCP 8,5 scenario were used in a comparison to normal conditions. Throug a site-specific study, the risks could be listed and compared with the scenario data SMHI reported for all climate changes. The results of the risk inventory illustrate that changes in sea level poses most risk to the aerated lagoons and the sewage system. In order to adapt to climate change, BillerudKorsnäs in Karlsborg needed to consider and rebuild certain parts of the aerated lagoons and the sewage system in the future.

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald samt att de medför stora ekonomiska kostnader. Kommunerna spelar en viktig roll gällande tillsyn och bekämpning av invasiva främmande arter då de ofta är fastighetsägare och ansvarar för stora arealer. Med ett varmare klimat kan många arter som varit ett problem i varmare länder och i södra delarna av Sverige bli ett problem även på nordligare breddgrader. Det kan därför vara viktigt att kommunerna har ett väl fungerande arbete med etablerade arter och en beredskapsplan mot de arter som kan komma att bli ett problem i framtiden.  Syftet med denna studie var att identifiera vilka invasiva främmande arter som förekom i Värmlands län, samt vilka potentiella problemarter som skulle kunna etablera sig med ett förändrat klimat. Studiens avsikt var även att undersöka kommunernas arbete med de invasiva främmande arter som var etablerade på kommunal mark samt identifiera hinder för agerande mot dessa. För kartläggning av artförekomst i Värmland användes data från SLU ArtDatabankens Artportal. För att undersöka vilka arter som kunde bli ett problem i Värmland med ett varmare klimat användes också Artportalen för att identifiera artförekomst i de södra delarna av Sverige (Skåne). Data mellan åren 2016–2021 analyserades och visualiserades i kartor. Värmlands arbete med arterna undersöktes genom en semistrukturerad intervju med naturvårdshandläggare på länsstyrelsen samt att enkäter sändes ut till samtliga kommuner.   Resultatet visade att av de arter som var med på EU:s förordning fanns förekomster av sex arter i Värmland. Utöver arterna på förordningen fanns andra problemarter som även dessa räknades som invasiva. Enligt data i artportalen hade Skåne, som historiskt sett haft en varmare medeltemperatur, en större förekomst av invasiva arter. Ett varmare klimat skulle kunna gynna etablering av dessa arter även i Värmland, dessutom skulle spridningsintervallen på redan etablerade arter kunna öka.  Merparten av kommunerna hade dock inget förebyggande arbete mot potentiella problemarter. Undersökningen gav intrycket att arbetet är på uppgång men att det fortfarande fanns en utvecklingspotential. Det fanns ett behov för samverkan mellan kommunerna och tydligare och frekvent information till allmänheten. Det fanns även ett behov för fler resurser. / Invasive alien species are one of the biggest threats to biodiversity and they entail large economic costs. Since 2015, there is an EU regulation on the prevention and management of the introduction and spread of invasive alien species. The municipalities' work has a central role in the control of invasive species as they are often property owners and responsible for large areas. With a warmer climate, many species that have been a problem in warmer countries and in the southern parts of Sweden can become a problem even in more northern latitudes. It may therefore be important that the municipalities have a well-functioning work with established species and a contingency plan against the species that may become a problem in the future. The purpose of this study was to identify which invasive alien species occurred in Värmland County and which potential problem species that could establish with a changing climate. The purpose of the study was also to examine the municipalities' work with the invasive alien species that were established and to identify obstacles to action against them. Data from SLU ArtDatabanken's Art Portal were used to map species occurrence in Värmland. To investigate which species could be a problem with a warmer climate, the Species Portal was also used to identify species occurrences in the southern parts of Sweden (Skåne). Data between the years 2016–2021 were analyzed and visualized in maps. Värmland's work with the species was investigated through a semi-structured interview with nature conservation officers at the County Administrative Board and questionnaires were sent out to all municipalities. The results showed that of the species that were included in the EU regulation, there were occurrences of six species. In addition to the species in the regulation, there were other problem species that were also considered invasive. According to data in the species portal, Skåne, which had a warmer average temperature, had a greater incidence of invasive species. A warmer climate could favour the establishment of these species also in Värmland. Most of the municipalities, however, had no preventive work against potential problem species. The survey gave the impression that the work has started but that there was still a development potential. There was a need for collaboration between the municipalities and more frequent information to the public. There was also a need for more resources.

Introduktion: Varje år dör 300 000 människor i världen på grund av klimatförändringarna och 325 miljoner påverkas allvarligt. De som i huvudsak drabbas är människor som redan är utsatta och de finns både i rika och fattiga länder. Dessa konsekvenser leder till stora sociala orättvisor mellan utvecklade länder och outvecklade men även inom nationer, därför kommer en global hälsa i en vidare mening beträffande naturkapital, humankapital och socialt kapital att krävas. Där bördorna delas och skador undviks genom mitigation, anpassning och hälsoprevention. Den pågående digitaliseringen i samhället genom bland annat AI innebär stora möjligheter ur ett folkhälsoperspektiv att arbeta preventivt. Syfte: Syftet är att generera kunskap om hur artificiell intelligens används i ett hälsopreventivt arbete för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar. Metod: En kvalitativ kartläggande litteraturgranskning med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Uteslutande så används maskininlärning som AI i artiklarna för att arbeta preventivt och försöka förutse olika hot mot folkhälsan som ett förändrat klimat bidrar till. Klimatkonsekvenserna som förekommer är vektorburna sjukdomar, zoonoser, värmeböljor och luftföroreningar. Artiklarna sträcker sig från år 2016 till 2020 och genomförs i huvudsak i och av utvecklade länder. Slutsats: AI kan användas i hälsopreventivt arbete för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar baserat på teknikens förmåga att förutse hälsohot. Detta är ett viktigt inslag i hälsopreventivt arbete. Forskningsområdet är i sin linda och behöver ta mer hänsyn till etik, rättvisa och hälsans bestämningsfaktorer. / Introduction: Every year, 300,000 people in the world die due to climate change and 325 million are severely affected. Those who are mainly affected are people who are already vulnerable and they are found in both rich and poor countries. This leads to great social injustices between developed countries and undeveloped but also within nations, therefore global health in a broader sense regarding natural capital, human capital and social capital will be required. Where burdens are shared and injuries are avoided through mitigation, adaptation and health prevention. Gradually, digitalization through, among other things, AI permeates the global society more and more and research believes that for public health work, this means great opportunities to work preventively and that health systems become more efficient, safer and cheaper. Aim: The aim is to generate knowledge about how artificial intelligence is used in health prevention work to limit the consequences of climate change. Method: A qualitative scoping review with an inductive content analysis. Results: Machine learning is used in the articles to work preventively and try to predict various threats to public health that climate change contributes to. The climate consequences that occur are vector-borne diseases, zoonoses, heat waves and air pollution. The articles extend from 2016 to 2020 and are mainly implemented in and by developed countries. Conclusion: AI can be used in health prevention work to limit the consequences of climate change based on the technology's ability to predict health threats. This is an important element in health prevention work. The research area is in its infancy and needs to take more account of ethics, justice and health determinants.