Havsstrandängar av EU-kod 1330 har en utbredning från atlantkusten till Öresund. Längs med Hallands kust finns salta strandängar utspridda. Habitatet är hem för många hotade och ohotade arter och har krav på finkorniga jordarter samt topografi med låg höjd och sluttning. Genom bete eller slåtter hålls strandängarna öppna. Klimatförändringar påverkar den globala havsnivån och kommer påverka strandängarna negativt. Genom en GIS-analys går det att beräkna strandsförluster samt ta fram potentiella marker för nyetablering. Resultatet visar att stora areella försluter drabbar Hallands strandängar. 87,9% av befintliga strandängar kommer gå förlorade vid en havsnivåhöjning på 1m. Resultatet visar också att det finns möjligheter för nyetablering av salta strandängar. Arealen för potentiell nyetablering är större än den strandängsareal som finns idag vilket ses som ett positivt resultat. GIS-analysen ger en indikation om vad som kommer att ske med Hallands salta strandängar men för att nya marker ska kunna fungera som strandängar måste aktiva åtgärder vidtas. Både omföring av befintliga markslag och åtgärdsprogram som kan underlätta för strandängarna att återetablera sig vid eventuella havsnivåhöjningar. / Coastal meadows of the EU-code 1330 have a range reaching from the Atlantic coast to the Öresund including all along the coastline of Halland. The habitat is home to many species, including many that are threatened and have requirements for fine-grained soils with low height and slope. Grazing and haymaking keep these species rich meadows open. Climate change, however, affects global sea level and is projected to negatively affect on the salt meadows. Through a GIS analysis, meadow losses due to sea level rise are calculated. The result shows large losses of meadows in Halland, a full 87.9% of the existing meadows are projected to be lost in a sea level rise of 1m. In addition to these concerns, the result also shows that there are opportunities for establishment of new salt meadows. In fact, the area for potential new meadows is greater than what’s available today, which is considered as a positive result. In conclusion, GIS analysis provides an indication of what may happen with salt meadows in Halland due to climate change, losses and potential compensation. However, if new areas are to serve as meadows, active measures must be taken. Necessary actions include both change of existing land types and effort that can help the meadows to re-establish themselves in the event of sea level rises.

The global mean temperature is predicted to increase by up to 5 °C during this century. For fish, being ectotherms, temperature is one of the most important environmental factors, influencing them in a number of different ways, including effects on physiological traits, timing of life history events and behavior. Atlantic salmon has been shown to grow faster after being incubated at warmer temperatures. One possible explanation for this could be that the increased incubation temperature causes decreased metabolic rates. The aim of this project was to examine whether this is true. Atlantic salmon eggs were incubated in three different temperature regimes: natural temperature conditions, heated water and a mixed temperature treatment, where eggs were incubated in increased temperature until the beginning of January and after that subjected to natural temperature conditions. Ventilation rate, a proxy for metabolism, was measured for fish from each treatment group, as well as fish length and weight. The results revealed significantly lower ventilation rates of the fish from the heated temperature treatment, but not of the fish from the mixed temperature treatment. This suggests that an increased incubation temperature causes lowered rates of metabolism in Atlantic salmon, and that the change occurs later than early January. Because of differences in size and life stage between fish from the different groups however, the results are uncertain and call for further investigations. A lowered metabolic rate will affect the fish’s behavior. A further development might therefore be to study fish survival in the wild in relation to a fish’s metabolic rate. / Jordens medeltemperatur beräknas öka med upp till 5 °C det här århundradet. För fiskar, som är ektotermer, är temperatur en av de viktigaste abiotiska faktorerna och påverkar dem på en mängd olika sätt, bland annat genom förändring av fysiologiska attribut, tidpunkter för steg i livscykeln och beteende. Lax har visats växa snabbare efter att ha blivit inkuberade i varmare vattentemperatur. En möjlig förklaring till det kan vara att en förhöjd inkuberingstemperatur orsakar en lägre metabolism. Det här projektet syftade till att undersöka om så är fallet. Ägg från lax inkuberades i tre olika temperaturförhållanden: naturliga temperaturförhållanden, förhöjd temperatur och en blandad temperaturbehandling, där ägg inkuberades i förhöjd temperatur till början av januari, varefter de utsattes för naturliga temperaturförhållanden. Gälslagsfrekvens, som fungerar som en indikator för metabolism, mättes på fisk från varje behandlingsgrupp, samt fiskarnas längd och vikt. Resultaten visade signifikant lägre gälslagsfrekvenser hos fiskarna från behandlingen med förhöjd temperatur, men inte hos fiskarna från behandlingen med blandad temperatur. Detta indikerar att en förhöjd inkuberingstemperatur orsakar en lägre metabolism hos lax, och att förändringen sker senare än tidiga januari. På grund av skillnader i storlek och livsstadier hos fiskarna från de olika grupperna är resultaten dock osäkra, vilket gör att ytterligare studier behövs. En lägre ämnesomsättning påverkar fiskars beteende. En uppföljning kan därför vara att studera fiskars överlevnad i det vilda i relation till deras metabolism.

The concept of producing energy from biomass has, for the last two decades, occupied attention of policy-makers, private industries, researchers and civil societies around the world. The highly contested and contingent character of the biofuel production, its entanglement in the nexus of three problematic issues of energy, climate and agriculture, as well as its injection into the current socioeconomic arrangements, is what makes it timely to analyse. The thesis sheds light on the state of international debate on bioenergy by looking at deliberations of three major global institutions: Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), International Energy Agency (IEA) and Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). The primary aim is to trace and analyse how the concept of bioenergy is conceptualized and contextualized in assessments, reports, policy papers and other documents issued by FAO, IEA and IPCC in the 1990-2010 period. The secondary aim of the thesis, based on results derived from the primary objective, is set to problematize and reflect upon currently dominating socioeconomic arrangements that the concept of biomass-derived energy is inserted into. The research questions are organized around four distinctively contentious issues in the debate: biofuel production in developing countries, the food vs. fuel dilemma, bioenergy as a win-win-win solution and the future role of the second-generation bioenergy technology. The research questions are operationalized by applying four theoretical perspectives: the world-economy, Michel Foucault’s genealogy, discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, and Fredric Jameson’s critical approach. The institutional debate illustrates that, while bioenergy appears to be an easy, plausible and thus attractive patch able to temporarily fix societal challenges of energy insecurity, climate change and agricultural crisis without changing much in the socioeconomic structure, its implementation exposes internal discrepancies of the hegemonic capitalist system. Whether bioenergy could actually function as a feasible win-win-win solution is of secondary importance. It is its economic feasibility expressed in the pressure on cost-effectiveness that matters the most but, at the same time, causes serious internal discrepancies in conceptualizations pursued by the organizations. The results point to two main conclusions. On the one hand, bioenergy is inevitably entrapped by the rules and arrangements of the hegemonic system that, in turn, cause internal contradictions. On the other hand, the institutional debate attempts to stabilize the shaky conceptualization of bioenergy, so that it can appear consistent and plausible, even if the possibility of reaching the closure of meaning fades away, with more conflicts on the rise. Furthermore, the results also show that the three international organizations exhibit uniform patterns of argumentations and the way they similarly discuss biomass-derived energy illustrates the objective to stabilize the meaning and adjust the concept of bioenergy to the hegemonic system. / Under de senaste två decennierna har idén om att producera energi av biomassa rönt stor uppmärksamhet bland forskare, företagare, beslutsfattare och i samhället i övrigt. De förhållandevis många kontroverser och alternativ som är förbundna med produktion av biobränslen, deras koppling till de tre problemområdena energi, klimat och jordbruk, samt deras etablering inom samtida geopolitiska, socioekonomiska och miljömässiga sammanhang, gör dem till en aktuell fråga att analysera. Avhandlingen belyser den internationella debatten genom att fokusera överväganden och ståndpunkter inom tre globala institutioner: FN:s mat- och jordbruksorgan (FAO), Internationella Energiorganet (IEA) och FN:s klimatpanel (IPCC). Huvudsyftet är spåra och analysera hur begreppet bioenergi formas och kontextualiseras i bedömningsrapporter och policydokument producerade av FAO, IEA och IPCC under perioden 1990-2010. Ett ytterligare syfte är att problematisera och reflektera över de socioekonomiska förhållanden som bioenergibegreppet ingår i. Forskningsfrågorna är formulerade utifrån fyra kontroversiella områden i debatten: biobränsleproduktion i utvecklingsländer, dilemmat mat kontra biobränsle, bioenergi som en ”win-win-win-lösning” och den framtida roll som tillskrivs andra generationens bioteknologi. Forskningsfrågorna operationaliseras genom att var och en knyts till ett av fyra teoretiska perspektiv: världssystemteori, Michel Foucaults genealogi, Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori respektive Fredric Jamesons kritiska ansats. I debatten framställs ofta bioenergi som ett enkelt och rimligt alternativ med kapacitet att tillfälligt lösa samhälleliga utmaningar som energi-osäkerhet, klimatförändringar och jordbrukskrisen, dock utan att den socioekonomiska strukturen ändras nämnvärt. Analysen visar emellertid att begreppsliggörandet istället påvisar interna diskrepanser i det hegemoniska, kapitalistiska systemet. Huruvida bioenergi verkligen kan fungera som en sådan ”win-win-win”- lösning framstår som sekundärt i dessa texter. Det är kostnadseffektiviteten som har störst betydelse, men samtidigt skapar man här allvarliga begreppsliga diskrepanser inom organisationerna. Utfallet av analysen pekar på två huvudslutsatser. Å ena sidan är bioenergin oundvikligen låst av det hegemoniska systemets struktur och de motsägelser som det rymmer. Å andra sidan tycks debatten inom organisationerna söka efter en stabilisering av det instabila begreppsliggörandet av bioenergin så att den framstår som konsistent och möjlig. Vidare visar analysen också att de tre organisationerna har liknande argumentationsmönster, och det likartade sätt på vilket de diskuterar energi från biomassa illustrerar en stabilisering av mening inom diskursen där bioenergibegreppet anpassas till det hegemoniska systemet.

This thesis analyses how societal adaptation processes in public and private sectors at the regional to local level in Sweden are enacted. The thesis pays particular attention to critical factors that constrain or enable adaptation by focussing on: who are the stakeholders, how do different stakeholders perceive their capacity to adapt, and the role of stakeholder interaction in facilitating adaptation processes A combination of two analytical perspectives is used where one is based on key concepts within adaptation literature, and the other draws on boundary crossing and transdisciplinary knowledge production (stakeholders, adaptive capacity, and science-based stakeholder dialogues). The study is conducted within the scope of two overall case studies of local adaptation processes within an urban region, and a land-use based sector, the private forestry sector. The cases are setting the scene for the collection of empirical material which is achieved through qualitative methods, primarily focus groups discussions with local and regional, public and private stakeholders with an interest in, and responsibility for adaptation. The focus groups meetings are organized as a series of meetings to which different participatory techniques are applied. The study also builds on a comprehensive stakeholder mapping. First, the results suggest a systematic method for identifying stakeholders in adaptation research, policy, and planning applicable in both sectors and regions that combines top-down knowledge with experience and knowledge based on bottom-up processes. Second, the analysis of perceived adaptive capacities reveal several facilitating and constraining factors that relates both to the characteristics of climate risks, experience of climate variability and extreme weather events, and responsibility- and decision-making structures. Third, the analysis of the interaction between local experts and scientists show that there is potential for the boundary spanning function of science-based stakeholder dialogues in facilitating adaptation through stimulating questions and sharing different knowledge bases and experiences among the participants. However further attention needs to be taken to the institutional environment and the role of so called anchoring devices that help local experts to contextualise, discus and thus anchor scientific knowledge in their own decision-making context. In conclusion, there are both commonalities between adaptation processes in the two case studies and some marked differences, e.g., regarding the concept of adaptation, what type of adaptation actions that are identified, the perceived opportunities for adaptation and degree of complexity. / Denna avhandling analyserar hur klimatanpassningsprocesser inom privata och offentliga sektorer på regional till lokal nivå i Sverige initieras, utvecklas och genomförs. Avhandlingen ägnar särskild uppmärksamhet åt identifiering av vilka intressenter (”stakeholders”) som är involverade i att underlätta och genomföra anpassning, uppfattningar om anpassningsförmåga samt vilken roll interaktion mellan olika intressenter kan ha för att underlätta anpassning. En kombination av två analytiska perspektiv används som bygger på tidigare forskning om klimatanpassningsprocesser samt transdisciplinär kunskapsproduktion. Studien genomförs inom ramen för två övergripande fallstudier av anpassningsprocesser i en urban region samt den privata skogssektorn. Fallstudierna utgör grunden för insamlingen av det empiriska materialet som bygger på kvalitativa metoder. Den främsta metoden är fokusgruppsdiskussioner med lokala och regionala, privata och offentliga aktörer med intresse av, eller ansvar för klimatanpassning. Fokusgrupperna organiseras som en serie möten där olika deltagandetekniker tillämpas. Studien bygger också på en omfattande intressentkartläggning. I avhandlingen utvecklas och ges förslag på en stegvis metod för att identifiera intressenter för anpassningsprocesser som kan användas inom forskning och praktik. Studien analyserar också hur olika intressentgrupper upplever förmågan att hantera klimatförändringar. Ett antal möjliggörande och begränsande faktorer identifieras så som karaktären på de upplevda klimatriskerna, erfarenhet av klimatvariationer och extrema väderhändelser, samt ansvar- och beslutsstrukturer. Slutligen, analyseras om och i så fall hur interaktionen mellan lokala experter och forskare som deltar i intressantdialoger (”science-based stakeholder dialogues”) kan underlätta anpassning. Resultaten visar att det finns potential genom att deltagarna ges möjlighet att ställa frågor tillvarandra och dela med sig av sina olika kunskapsbaser och erfarenheter, samt utforska olika anpassningsalternativ. Däremot behövs vidare studier för att undersöka betydelsen av det institutionella sammanhanget samt hur olika verktyg (”anchoring devices”) kan bidra när det gäller att förankra och omsätta kunskap om klimatförändringar i olika beslutskontexter. Avslutningsvis visar denna studie på att det finns både likheter och skillnader i hur anpassningsprocesser kommer till uttryck bland de olika aktörsgrupperna inom fallstudierna, t.ex. när det gäller hur begreppet anpassning används, vilken typ av anpassning som identifieras, upplevda möjligheter för anpassning samt graden av komplexitet.

En stor del av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från nötköttssektorn. Dess produktion påverkas i Sverige och EU av EU:s jordbrukspolitik. En större del av jordbrukssubventionerna var tidigare kopplade till produtionen vilket gav incitament att öka produktionen. 2003 infördes en reform med gårdsstöd som var frikopplat från produktionen. I uppsatsen studeras litteraturen kring hur nötköttsproduktionen påverkas av gårdsstödet, och utifrån detta görs egna beräkningar om förändringar i växthusgasutsläpp. Prognoser från ekonomiska modeller för jordbruksektorn används för att beräkna produktionen, för att uppskatta förändringar i utsläppen av växthusgaser. Då stöden har frikopplats har produktionen, och således utsläppen minskat något. Om gårdsstödet helt togs bort skulle det kunna ge stora utsläppsminskningar. Hur utsläppen totalt påverkas beror dock på världens konsumtion.

During the last three decades, a number of studies based on national environmental monitoring data have found increased concentrations of total organic carbon (TOC) in surface waters in much of the northern hemisphere including Sweden. There are many hypothesis of what has been the main cause of this trend, including changes in land use, decreased atmospheric deposition of acidifying compounds and climate change. Different hypothesis may have different implications for quantifying pre-industrial levels and for future predictions of TOC concentrations, which in turn will have different implications for water classification according to the European Water Framework Directive, water management and drinking water treatment. To analyse the long term effects of industrialisation and climate change on TOC in surface waters there is a need for long term time series of data. Since environmental monitoring data in Sweden only extends back to the mid-1980s, other techniques must be used in order to reconstruct data. In this study, sediment cores from 17 lakes along a climatic and deposition gradient in Sweden were collected and analysed with visible near infrared spectroscopy (VNIRS), an analytical technique that makes it possible to reconstruct historic surface water concentrations of TOC to pre-industrial conditions. A previous study with VNIRS showed that TOC concentrations declined in response to sulfate deposition until peak sulfur deposition in 1980, and thereafter increased as a result of sharp reductions of sulfate emissions. It was noted that the rate of increase of TOC after 1980 was faster than the rate of decrease due to sulfate deposition before 1980. The purpose of this study was therefore to explore the hypothesis that increasing TOC concentrations have not only been due to recovery from acidification, but also due to changes in climate. It was possible to analyse the long term effects of industrialisation and climate change on surface water TOC by analysing the reconstructed TOC data together with climate data from the beginning of the 1900s, modelled data of atmospheric sulfate deposition and environmental monitoring data, with uni- and multivariate analysis methods. It was found that the recent increase in TOC concentrations could be explained by both decreases in acidifying atmospheric deposition and increased precipitation, while temperature may have a decreasing effect on TOC. It was also found that the rate of increase of TOC-concentrations has been faster in the colder northern parts of Sweden and slower in the warmer south. The results imply that TOC concentrations will continue to rise to unpreceded levels and should be of concern for drinking water treatment plants that will need to adapt their treatment processes in the future. / Under de senaste tre årtiondena har ett flertal studier baserade på data från nationella miljöövervakningsprogram rapporterat ökande koncentrationer av organiskt kol (TOC) i ytvatten på norra halvklotet inklusive Sverige. Det finns många hypoteser om vad som ligger bakom trenden, till exempel förändringar i markanvändning, minskad atmosfärisk deposition av försurande ämnen och klimatförändringar. Olika förklaringar till vad som ligger bakom den ökande trenden ger konsekvenser vid kvantifiering av förindustriella nivåer och för förutsägelser om framtida koncentrationer, vilket i sin tur ger konsekvenser för vattenklassificering enligt Ramvattendirektivet, vattenförvaltning och dricksvattenberedning. För att kunna analysera de långsiktiga effekterna av industrialisering och klimatförändringar på TOC i ytvatten behövs långa tidsserier av data. Då den svenska miljöövervakningen endast sträcker sig tillbaka till mitten av 1980-talet måste andra tekniker användas för att rekonstruera data. I den här studien har sedimentproppar från 17 sjöar längs en klimat- och depositionsgradient analyserats med visible near infrared spektroskopi (VNIRS), en analysteknik som gör det möjligt att rekonstruera TOC-koncentrationer i ytvatten till förindustriell tid. En tidigare studie med VNIRS visade att TOC-koncentrationer sjönk till följd av försurande nedfall fram till 1980 då nedfallet kraftigt minskade, varefter koncentrationer av TOC började öka. Det noterades i studien att ökningen av TOC efter 1980 varit snabbare än vad minskningen var före 1980 på grund av försurande nedfall. Syftet med den här studien var därför att undersöka hypotesen att den senaste tidens ökning av TOC inte bara berott på minskat nedfall av försurande ämnen, utan även på grund av klimatförändringar. Det var möjligt att undersöka de långsiktiga effekterna av industrialisering och klimatförändringar på TOC i ytvatten genom att analysera rekonstruerad TOC data, klimatdata från början av 1900-talet, modellerad sulfatdepositionsdata och miljöövervakningsdata med uni- och multivariata analysmetoder. Resultaten visade att den senaste tidens ökning av TOC kunde förklaras med både en minskande deposition av försurande ämnen och en ökad nederbörd, medan ökande temperaturer kan ha haft en minskande effekt på TOC. Resultaten visade även att förändringshastigheten av TOC-koncentrationer varit snabbare i de norra, kalla delarna av Sverige och långsammare i de varmare södra. Resultaten indikerar att koncentrationer av TOC kommer att öka till nivåer som aldrig tidigare skådats, vilket är något vattenreningsverk kommer att behöva anpassa sina reningsmetoder till i framtiden.

Meeting the food demands of a growing population is one of the currently most critical issues for the world community. Additionally, negative impacts of climate change on agriculture are expected in some densely populated regions of developing economies. In this thesis, I examine spatial patterns of future impacts of population development and climate change on food security and how these impacts correlate with current patterns of food security and poverty. I aim to assess the global spatial patterns of food insecurity, concerning the current situation and future prognosis, to quantify the impact of population development and climate change on food security, and to examine to what extent poverty can explain spatial patterns. To identify spatial patterns, I performed a multiple correlation analysis. The aggregated impact estimate of population development and climate change was calculated by adding their respective national predictions. The explanatory power of poverty was evaluated using regression models which contained population development  predictions and current food security as functions of poverty rate. Based on the my results and a literature review I discuss the future geographic disparities of food security and the corresponding consequences for combating hunger. My results show that global geographic disparities are likely to increase substantially, mainly because population, and in turn food demand, will increase strongly in sub-Saharan Africa, the region with the highest decline of resources in relation to population. Impacts of climate change show a similar geographic pattern where foodinsecure regions will be affected the most. I found that poverty is a significant explanatory variable for both population growth and food security. The literature review support causality between variables, which places poverty at the core of food security issues. Poverty causes both a barrier to access food markets and population growth,which ultimately decrease food availability. In order to reach zero hunger for the coming generations, there is an urgent need to redistribute resources, change direction in agriculture practices and implement extensive political measures that carefully consider both local and global contexts.

Följande studie undersökte Before the Flood, en dokumentärfilm av och med Leonardo DiCaprio, utifrån ett retoriskt perspektiv. Studiens syfte var att undersöka om och i så fall på vilket sätt Leonardo DiCaprio, experter och skaparna bakom dokumentärfilmen använde retoriska strategier för att förstärka Before the Flood’s budskap och verka övertygande inför sin publik. Som metod tillämpade studien kvalitativ textanalys och de tre grundläggande appellformerna, visuell retorik samt argumentation var studiens analysverktyg. Analysen resulterade i nio olika analysenheter, tre för varje analysverktyg. Fokus lades på de tre grundläggande appellformerna: ethos, logos och pathos. Analysen fokuserade på visuella bilder, kroppsspråk och gestikulering samt kameravinklar inom visuell retorik. Bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation var de tre analysenheterna för argumentationsdelen. Vidare diskuterades användningen av inflytelserika personer som argument för förändring i ett visst beteende och hur användningen av retoriken kan spela en betydande roll för förstärkandet av budskapet. Resultatet visade att retoriska strategier används i Before the Flood. Både DiCaprio och experterna använder retoriska appellformer och olika typer av argument för att verka övertygande inför tittarna. Studien visade också att det fanns ett samspel mellan de retoriska appellformerna och argumentationen. Samspelet var viktigt för att förstärka dokumentärfilmens anspelning på känslor och dess trovärdighet. Slutligen har dokumentärfilmens skapare tillämpat visuella medel för att förstärka appellformerna och argumentationen, vilket resulterade i att budskapet i Before the Flood förstärktes. / Following study examined Before the Flood, a documentary film by and with Leonardo DiCaprio, from a rhetorical perspective. The purpose of the study was to see if and in what ways Leonardo DiCaprio, experts and the creators of the documentary film applied rhetorical strategies to strengthen the message of Before the Flood and how to seem convincing to the audience. The study applied a qualitative text analysis as a method and the three appeal forms, visual rhetoric and argumentation were the analysis tools of the study. The result showed nine different analysis units, three for each analysis tool. Focus was put on ethos, logos and pathos as the rhetoric’s three different appeal forms. It also focused on visual images, body language and camera angles. Furthermore, the analysis focused on three different kinds of argumentation: images, threats and authorities. The study discussed the use of influential people as an argument to convince viewers to change in certain behaviour. Further, the study discussed how the use of rhetoric could play a major role in the strengthening of the message. The result showed that rhetorical strategies are used in Before the Flood. Both DiCaprio and the experts are using the rhetoric appeal forms and different kinds of arguments to seem convincing to the audience. The study demonstrated that there is an interaction between the rhetorical appeal forms and the argumentation, and the interaction is important to strengthen the emotions and the credibility of the documentary film. Lastly, the creators of Before the Flood have also applied visual tools to strengthen the emotions and argumentation, which resulted in a more reinforcing message.

I Sverige finns idag inom jordbruket runt 30 000 markavvattningsföretag och det räknas med att 1,3 miljoner hektar av jordbruksmarken är dikad. Tidigare undersökningar har visat att flera av dessa dräneringssystem som byggdes för 60–100 år sedan inte längre är anpassade för det nuvarande klimatet och att dagens riktvärde på 1,2 m djup för dräneringsledningarna bör ses över. Detta, i samband med att klimatförändringarna väntas leda till bland annat en ökad årlig nederbörd, ställer Sverige inför stora utmaningar att anpassa dräneringssystemen därefter. En väldränerad jordbruksmark är en förutsättning för att minimera kväveläckage och säkra den nuvarande samt i framtiden ökade matproduktionen som krävs för att underhålla en växande befolkning. Syftet har varit att med hjälp av hydrologimodellen DRAINMOD dimensionera dräneringssystem för två fält med olika markfysikaliska egenskaper som är anpassade för dagens samt framtidens klimat. DRAINMOD simulerar grundvattennivån mellan två dräneringsrör och kan med hjälp av grödparametrar såsom rotdjup och längd på odlingssäsonger uppskatta den relativa avkastningen för en specifik gröda med hjälp av ett stressindex. Detta stressindex beräknas av DRAINMOD baserat på över- eller underskott av vatten i markprofilen. DRAINMOD beräknar även vattenförluster i form av dränering, ytavrinning samt evapotranspiration. Efter att modellen validerats mot historiska klimatdata testades varje fält mot genererad framtida klimatdata. Flera olika dräneringsdjup och avstånd analyserades med avseende på dränering, ytavrinning och relativ avkastning. Det ena fältet beläget i Östergötland, med ett dräneringsdjup på riktvärdet 1,2 m och ett dräneringsavstånd på 25–50 m ger en minimerad dränerad volym samt en relativ avkastning på 80–100 % i ett framtida klimat. Det andra fältet beläget i Skåne uppnådde en minimerad dränerad volym och en relativ avkastning på 100 % vid dräneringsdjup på 0,9 m och ett avstånd mellan ledningarna på 20–50 m. / About half of Sweden’s cultivated lands are estimated to be using artificial subsurface drainage. Earlier studies have shown that several of these drainage systems are obsolete and ill-equipped to handle the present climate conditions. Sweden has used a drain depth of 1.2 meters for the drainage systems as a guideline value, although studies have suggested it is necessary to be re-evaluated. Poorly dimensioned drainage systems in combination with an expected increase in precipitation due to climate change puts Sweden into challenges to adapt current drainage systems for the future. A well-drained soil is a crucial fundament to minimize nitrogen-losses and maximize crop yields to sustain a growing population. The aim was to model two different types of soils’ drainage systems with the hydrology model DRAINMOD and adapt these for today’s and the future’s climate. DRAINMOD simulates the hydrology of a soil for long periods of climatological records. The model predicts water table, soil water regime, drainage, run-off and crop yields associated with a certain drainage system design. Several different drainage depths and spaces for each of the two soils were analysed and evaluated. For the field located in the county of Östergötland, a drainage depth of 1.2 m and spacing of 25–50 m were sufficient to minimize drainage losses and maximize crop yield. Furthermore, a depth of 0.9 m and spacings of 20–50 m would be sufficient for the second field located in the county of Skåne.

Syftet med denna studie har varit att analysera opinionsskillnaderna mellan arton olika europeiska länder med fokus på klimatförändringar. Med avsikt att studera hur postmaterialismen har påverkat människors åsikt och se om det finns en koppling mellan denna förändring och deras inställning till klimatförändringarna. För att kunna svara på denna fråga har undersökningen använt statistikdata från European Social Survey. Resultatet visar att det finns en skillnad i ländernas åsikter om klimatförändringar och där det finns en likhet mellan postmaterialism och deras åsikt om klimatet. Studien hittade dock en starkare koppling mellan människors utbildningsnivå och deras inställning till klimatförändringar. Denna korrelation blev uppenbar i Östeuropa eftersom de inte hade samma ekonomiska tillväxt som norra och centrala Europa, men detta hade liknande åsikter som sina andra länder. / The aim of this study has been to analyse the opinion differences of eighteen different European countries, with the focus on climate change. With the intentions to study how the postmaterialism has affected people’s opinion and see if there is a link between this change and their attitude about climate change. In order to answer this question, the study has used statistic data from European Social Survey. The result finds that there is a difference in countries opinion about climate change and where there is a like between postmaterialism and their opinion about the climate. However, the study did find a stronger connection between people’s level of education and their attitude towards climate change. This correlation became palpable in Eastern Europe since they have not had the same economic growth as the northern and central Europe, but this hade similar opinions as their other countries.