The distribution of massive ground ice in the ground in Taylor Valley of the McMurdo Dry Valleys, Antarctica, is quite unknown, and could provide answers to questions such as where the ice comes from, if it has been affected and removed by proglacial lakes and how landscapes underlain by massive ground ice responds to climate change. It could also be a source for atmospheric information in the past and hence a key in climate research. The main goal with this project was therefore to map the distribution of massive ground ice mainly in Taylor Valley, but also in the adjacent Salmon Valley and Wright Valley, using ground penetrating radar to see how the distribution varied and if there was any spatial patterns. The technical computing programme MATLAB was used for editing of the raw radar data, merging of GPR profiles and digitalization of reflectors for possible massive ground ice and several compilations of different files. The data obtained from MATLAB was imported and interpreted using the geographic information system ArcGIS. A series of histograms showing the distribution of massive ground ice depending on the parameters elevation, slope and aspect were made by using the spreadsheet application Microsoft Excel. The results showed that the distribution of massive ground ice was more common at elevations up to 200 m, at the mouth of the valleys and also more frequent in Taylor Valley than in Wright Valley. There was a slightly higher amount of massive ground ice at northeast-east aspects, probably due to different incoming solar radiation. The lack of, or not that prominent, differences for slope and aspect can be due to lack of data, a not enough detailed digital elevation model or that it have existed for a too short period of time to display big differences caused by effects from these parameters. The higher frequency of massive ground ice in Taylor Valley can be due to a thicker sediment cover when compared with the situation in Wright Valley. The distribution of massive ground ice at different slopes seems to follow the distribution of radar measurements, whereas the origin of the massive ground ice and sediment cover can be responsible for the distribution across different elevations. The reason why massive ground ice still occurs despite the existence of Glacial Lake Washburn that previously occupied Taylor Valley could be that the glacial lake did not remain for a sufficiently long time to melt all the massive ice. Massive ground ice is very common in a zone that is believed to be very susceptible for future warming, which means that changes that already have been observed in areas rich in massive ground ice can continue to happen and changes in other areas with massive ice can be enabled. The ice can thus play a major role in the development of the landscape in the McMurdo Dry Valleys depending on the amount of warming. / Markis kan hittas i mark som har temperaturer under 0°C under åtminstone 2 år i följd och därav klassas som permafrost, skillnaden mellan markis och permafrost är däremot att permafrost inte behöver vara just is utan kan enbart vara kall mark. För att markis ska klassas som massiv is så ska andelen is i marken vara minst 250 % jämfört med vikten på torr jord. Utbredningen av sådan massiv is i Taylor Valley i McMurdos torrdalar på Antarktis är inte helt känd, och kunskapen om att veta vart den finns (om den finns) skulle kunna ge svar på frågor som vart den kommer ifrån, om den har påverkats och smält bort av isuppdämda sjöar och hur landskap som är grundade av massiv markis påverkas av klimatförändringar. Isen skulle även kunna vara en informationskälla för tidigare atmosfäriska förhållanden. Huvudsyftet med detta arbete var därför att kartlägga utbredningen av massiv is främst i Taylor Valley, men även i de närliggande dalarna Salmon Valley och Wright Valley, och undersöka hur utbredningen varierar beroende på olika landskapsegenskaper som påverkar dess förekomst. Datorprogrammet och programspråket MATLAB användes för att editera rådatat från radar-mätningarna i området, samt för att sammanföra och digitalisera horisonter för möjlig massiv markis i radarfigurerna och för ett antal sammanställningar av olika filer. Data erhållet från MATLAB importerades till det geografiska informationssystemet ArcGIS där det kunde visualiseras i kartor och tolkas. Ett antal histogram skapades i kalkylprogrammet Microsoft Excel för att visa frekvensen av massiv markis vid olika höjder, sluttningsvinklar och olika väderstrecksriktningar. Resultaten visade att det var mer vanligt med massiv is höjder upp till 200 m, vid mynningarna av dalarna samt i Taylor Valley jämfört med Wright Valley. Det var en aning mer vanligt med massiv markis vid nordöst-östliga sluttningsriktningar, vilket antagligen beror på olika mängder inkommande solstrålning till de olika riktningarna. Avsaknaden av, eller inte så märkbara, skillnader för olika sluttningsvinklar och riktningar kan bero på att mängden data var för liten, att höjdkartan inte var tillräckligt detaljerad eller att isen inte har funnits tillräckligt länge för att bli påverkad av dessa parametrar. Anledningen till att det finns mer massiv markis i Taylor Valley än i Wright Valley kan vara att det skyddande sedimenttäcket är tunnare i Wright Valley än i Taylor Valley. Frekvensen av massiv markis vid olika sluttningsvinklar verkar bero på det totala antalet mätningar gjorda, fler mätningar leder till en högre frekvens av markis, medan dess ursprung samt det antagna tunnare sedimenttäcket på högre höjder kan vara anledningen till de olika frekvenserna av massiv markis vid olika höjder. Anledningen till varför det fortfarande finns massiv markis trots existensen av den isuppdämda sjön Washburn som tidigare fanns i Taylor Valley, och att isen således inte helt har smält bort på grund av sjön, kan vara att den fanns under en för kort tid så att de långsamma termodynamiska processerna som skulle orsaka smältningen inte hann agera tillräckligt länge för att smälta all is. Den massiva markisen är vanlig i en zon som tros vara väldigt mottaglig för framtida uppvärmning, vilket betyder att landskapsförändringar som redan har observerats i områden med mycket massiv markis kan fortsätta att ske samtidigt som andra områden med massiv markis kan börja förändras. Isen kan därför spela en stor roll i landskapsutvecklingen i McMurdos torrdalar beroende på hur mycket varmare det blir i området.

Global warming, a consequence of the ongoing climate change, is expected to increase the mean global temperature by up to 5°C this century. This is predicted to have various impacts on the earth's ecosystems and especially on ectotherms which cannot regulate body temperature by endogenous heat production. There is an intensified interest in investigating the outcomes of climate change and the role of developmental phenotypic plasticity in relation to environmental conditions experienced early in life. Here I compare the body shape and fin size of juvenile Atlantic salmon that had been incubated at two different temperature regimes during embryogenesis. Morphometric methods were used to compare body size through a box-truss network of Euclidean distances and the data were then analyzed using discriminant analysis. Fin size was analyzed by comparing fin area using analysis of covariance with body size as the covariate. The fish incubated in ambient (cold) temperatures differed from the fish incubated in ca. 4°C warmer temperatures by having a deeper body shape and bigger pectoral fin area. There was no significant difference for dorsal fin area. My findings support the notion that Atlantic salmon are morphologically plastic when exposed to different temperature regimes during embryogenesis, but additional studies are needed to determine the ecological consequences of these changes. / Global uppvärmning, en konsekvens av pågående klimatförändringar, förväntas öka den globala medeltemperaturen med upp till 5°C det här århundradet. Det här förväntas ha stor påverkan på jordens ekosystem och speciellt ektotermer som inte kan reglera sin kroppstemperatur genom endogen värmeproduktion. Intresset har intensifierats för att undersöka klimatförändringarnas utfall och rollen som fenotypisk plasticitet har som svar på tidiga miljöförhållanden. Kroppsform och fenstorlek jämfördes hos juvenil atlantlax som inkuberats i två olika temperaturbehandlingar under embryogenesen. Morfometri användes för att undersöka kroppsformen genom ett box-truss nätverk av euklidiska avstånd som sedan analyserades med en diskriminant funktionsanalys. Fenstorleken analyserades genom att mäta fenornas area som sedan användes i en kovariansanalys med kroppsstorlek som kovariat. Fiskarna som inkuberades i normal (kall) temperatur skiljde sig från fiskarna som inkuberats i ca 4°C varmare temperatur genom att ha en djupare kroppsform och större area på bröstfenorna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan ryggfenornas area. Mina resultat stödjer idén att atlantlaxen är morfologiskt plastisk när den utsätts för olika temperaturbehandlingar under embryogenesen, men ytterligare studier behövs för att identifiera de ekologiska konsekvenserna av dessa förändringar.

Food security and climate change mitigation are crucial missions for the agricultural sector and for global work on sustainable development. Concurrently, agricultural production is directly dependent on climatic conditions, making climate change adaptation strategies essential for the agricultural sector. There is consequently a need for researchers, planners, and practitioners to better understand how, why, and to what extent agriculture is vulnerable to climate change. Such analyses involve challenges in relation to the complex social– ecological character of the agricultural system and to the multiple conceptualizations and approaches used in analysing vulnerability. The aim of this thesis is to identify how vulnerability assessments can be used to represent climate-related vulnerability in Nordic agriculture, in order to advance the methodological development of indicator-based and geographic visualization methods. The following research questions are addressed: (i) How can agricultural vulnerability to climate change and variability in the Nordic countries be characterized? (ii) How do selections, definitions, and emphases of indicators influence how vulnerability is assessed? (iii) How do estimates of vulnerability vary depending on the methods used in assessments? (iv) How can geographic visualization be applied in integrated vulnerability assessments? This thesis analyses and applies various vulnerability assessment approaches in the context of Nordic agriculture. This thesis demonstrates that various methods for composing vulnerability indices result in significantly different outcomes, despite using the same set of indicators. A conceptual framework for geographic visualization approaches to vulnerability assessments was developed for the purpose of creating transparent and interactive assessments regarding the indicating variables, methods and assumptions applied, i.e., opening up the ‘black box’ of composite indices. This framework served as the foundation for developing the AgroExplore geographic visualization tool. The tool enables the user to interactively select, categorize, and weight indicators as well as to explore the data and the spatial patterns of the indicators and indices. AgroExplore was used in focus group settings with experts in the Swedish agricultural sector. The visualization-supported dialogue results confirm the difficulty of selecting and constructing indicators, including different perceptions of what indicators actually indicate, the assumption of linear relationships between the indicators and vulnerability, and, consequently, that the direction of the relationship is predefined for each indicator. This thesis further points at the inherent complexity of agricultural challenges and opportunities in the context of climate change as such. It is specifically emphasized that agricultural adaptation policies and measures involve trade-offs between various environmental and socio–economic objectives, and that their implementation could furthermore entail unintended consequences, i.e., potential maladaptive outcomes. Nevertheless, it proved difficult to validate indicators due to, e.g. matters of scale and data availability. While heavy precipitation and other extreme weather events are perceived as the most relevant drivers of climate vulnerability by the agricultural experts participating in this study, statistical analyses of historical data identified few significant relationships between crop yield losses and heavy precipitation. In conclusion, this thesis contributes to the method development of composite indices and indicator-based vulnerability assessment. A key conclusion is that assessments are method dependent and that indicator selection is related to aspects such as the system’s spatial scale and location as well as to indicator thresholds and defined relationships with vulnerability, recognizing the contextual dependency of agricultural vulnerability. Consequently, given the practicality of indicator-based methods, I stress with this thesis that future vulnerability studies must take into account and be transparent about the principles and limitations of indicator-based assessment methods in order to ensure their usefulness, validity, and relevance for guiding adaptation strategies. / För jordbrukssektorn och global hållbar utveckling i stort är matsäkerhet och mitigering av klimatförändringar viktiga angelägenheter. Samtidigt är jordbruksproduktionen ofta direkt beroende av klimatförhållanden, vilket gör klimatanpassningsstrategier mycket centrala för sektorn. Forskare, planerare och aktörer behöver förstå hur, varför och i vilken omfattning jordbruket är sårbart inför klimatförändringar. Sådana analyser inbegriper även de utmaningar som skapas genom jordbrukets komplexa socio-ekologiska karaktär, och de många utgångspunkter och tillvägagångssätt som används för att bedöma sårbarhet. Syftet med denna avhandling är att identifiera hur sårbarhetsbedömningar kan representera klimatrelaterad sårbarhet i nordiskt jordbruk, och i och med detta har avhandlingen som avsikt att utveckla metodologin för indikatorbaserade- och geografiska visualiseringsmetoder. Följande forskningsfrågor avhandlas: (i) Hur kan det nordiska jordbrukets sårbarhet inför klimatvariation och förändringar karaktäriseras? (ii) Hur påverkar urval, definitioner och betoningar av indikatorer bedömningar av sårbarhet? (iii) Hur varierar uppskattningar med bedömningsmetod? (iv) Hur kan geografisk visualisering användas i integrerade såbarhetsbedömningar? För att svara på dessa frågor analyseras och tillämpas olika tillvägagångssätt att bedöma sårbarhet inom nordiskt jordbruk. Avhandlingen visar att olika metoder för sårbarhetskompositindex resulterar i signifikanta skillnader mellan index, trots att samma indikatorer och data används. Ett konceptuellt ramverk för sårberhetsbedömningar där geografisk visualisering används, har utvecklats för att möjliggöra transparens avseende till exempel. vilka variabler, metoder och antaganden som används i kompositindex. Detta ramverk har följaktligen legat till grund för att utveckla ett geografiskt visualiseringsverktyg – AgroExplore. Verktyget möjliggör interaktivitet där användaren kan välja, kategorisera och vikta indikatorer, och dessutom utforska data och spatiala mönster av indikatorer och kompositindex. AgroExplore användes i denna avhandling för att stödja fokusgruppdialoger med experter inom den svenska jordbrukssektorn. Resultaten från dessa workshops bekräftar svårigheten med att välja och skapa indikatorer. Dessa svårigheter innefattar olika uppfattningar om vad indikatorer representerar, antagandet om linjära samband mellan indikatorerna och sårbarhet, och följaktligen att sambandens riktning är fördefinierade för respektive indikator. Utöver de konceptuella och metodologiska utmaningarna med sårbarhetsbedömningar visar avhandlingen på komplexa svårigheter och möjligheter för jordbruket vid klimatförändringar. Särskilt framhålls att klimatanpassningspolitik och åtgärder inom jordbruket medför konflikter och avvägningar mellan olika miljö- och socio-ekonomiska mål. Implementering av sådana anpassningsåtgärder kan vidare innebära oönskade konsekvenser, så kallad missanpassning. Trots ökad kunskap gällande nordiska jordbrukets sårbarhet inför klimatförändringar har det visats sig vara svårt att statistiskt validera indikatorer på grund av, exempelvis, skalproblematik och datatillgänglighet. Samtidigt som experterna ansåg att kraftig nederbörd och andra extrema väderhändelser är de mest relevanta drivkrafterna till klimatsårbarhet visar den statistiska analysen av historiska data på få signifikanta samband mellan förlorad skördeavkastning och kraftig nederbörd. Denna avhandling bidrar till metodutveckling av kompositindex och indikatorbaserade metoder för sårbarhetsbedömningar. En viktig slutsats är att bedömningar är metodberoende och att valet av indikatorer är relaterat till aspekter såsom systemets utbredning och den spatiala skalan av bedömningen. Även indikatorernas tröskelvärden och hur deras relation till sårbarhet är definierade anses vara viktiga faktorer som påverkar hur indikatorer representerar sårbarhet, vilket visar på sårbarhetsbedömningars kontextuella beroende. I och med de rådande bristerna hos indikatorbaserade metoder, som bland annat har identifierats i denna avhandling, vill jag framhålla vikten av att sårbarhetsbedömningar bör vara transparanta gällande den tillämpade metodens principer, antaganden och begräsningar. Detta för att säkerställa användbarhet, giltighet och relevans, om metoden och bedömningen ska ligga till grund för anpassningsstrategier hos såväl politiker, planerare och lantbrukare. / <p>This is deliverable of the Nordic Centre of Excellence for Strategic Adaptation Research (NORD-STAR), funded by the Nordic Top-level Research Initiative Sub-programme ‘Effects Studies and Adaptation to Climate Change’.</p><p>The work has also been supported by the Swedish Research Council FORMAS under Grant No. 2013-1557 ‘Identifying thresholds for maladaptation in Nordic agriculture’</p>

During the 20th century, our planet and its population have faced a number of environmental challenges. The climate on earth is changing and it is most likely due to human activity and the destruction of the earth's resources, ecosystems and waterways. More recently a very active environmental movement is taking up more space in people's lives. In many ways, it can be considered that climate change, and the movement that accompanied it, created a generation of people who proclaim a doom as a result of human destruction of the planet. I have conducted qualitative online interviews with nine representatives from the Church of Sweden, mainly church pastors from southern Sweden, to see how they relate to climate change, their views on judgement day and how they respond to people in their office who have anxiety and are concerned about climate change and the possible destruction of the human race. The result shows that all respondents in the survey place a great focus on man's individual and collective responsibility in the care for the earth, that is, according to them, God's creation. Through Berger’s social-constructivist theories of secularization, the study shows that the climate movement itself sometimes lacks Christian values of optimism and Christian concepts, such as God's grace, forgiveness, and hope. It thus gives the impression that the movement in some ways has a secular character. In contrast to this, the representatives of the Swedish Church claim to have a hopeful attitude and mostly believe that climate change is not part of the eschatological prophecies described in the Bible. However, they often reason that one cannot know for certain what the future holds, but as they hope and long for Christ's return, they have no fear but instead put their faith in hope and in God. They believe there is a clearer optimism on their part in the form of forgiveness, grace and hope and are willing to lead by example by caring for people who fear and encourage them to hope and the trust in God.

In order to slow down, if not stop, climate change, we all need to contribute to reducing our greenhouse gas emissions. This knowledge has been with us for a long time, but nevertheless emissions have not decreased, but rather increased. To understand the reason why we don't act in line with what we know, we need to study behaviors. In this paper we focus on behaviors at the individual level. The gap that exists between what we know and what we do has many names where it is studied from different perspectives, and to understand what creates this gap is very complex. There is therefore not just one answer to this question and many different complementary theories and models are needed. The majority of the studies carried out on the subject examine perceptionsof the gap among people without higher education in environmental science, which has contributed to knowledge being, in many cases,seen as one of the main contributing factors to inaction.In our study, we want to contribute with a perspective on the gapin people who already have a higher education in environmental science. We conducted a qualitative study with three focus group interviews with environmental science students at Linköping University. The results show that, despite higher education and knowledge, there are variousindividual, structural and responsibility factors thathinder individuals fromactingenvironmentally friendly. Throughout the analysis the situational aspect comes into play and that knowledge of the complexity of environmental and climate issues can in many cases contribute to inaction. / För att kunna bromsa, om inte stoppa, klimatförändringarna behöver vi alla bidra till att minska våra växthusgasutsläpp. Denna vetskap har funnits med oss länge, men trots det har inte utsläppen minskat utan snarare ökat. För att förstå orsaken till varför vi inte agerar i linje med vad vi vet behöver vi studera beteenden. I denna uppsats fokuserar vi på beteenden på individnivå. Det gap som finns mellan vad vi vet och vad vi gör har många namn (e.g. value-action gap, attitude-behavior gap) där man studerar det utifrån olika perspektiv. Att förstå vad som skapar detta gap är mycket komplext. Det finns därmed inte ett rätt svar på denna fråga utan det behövs många olika kompletterande teorier och modeller. Majoriteten av de studier som gjorts undersöker uppfattningar om gapet hos personer utan högre utbildning inom miljövetenskap. Vilket har bidragit till att bristande kunskap i många fall setts som en av de största bidragande faktorerna till overksamhet. Vi vill därmed i vår studie bidra med ett perspektiv på gapet utifrån personer som redan har en högre utbildning inom miljövetenskap, och kallar således gapet för knowledge-action gap. Vi genomförde en kvalitativ studie med tre fokusgruppsintervjuer med miljövetarstudenter från Linköpings universitet. Resultatet visar på att det, trots en högre utbildning och kunskap, finns många olika, individuella, strukturella och ansvarsrelaterade, faktorer som gör att en individ inte agerar miljövänligt. Genomgående i analysen för dessa är att den situationella aspekten spelar in samt att kunskapen om miljö-och klimatfrågans komplexitet i många fall kan bidra till overksamhet.

Nivåerna av växthusgaser i atmosfären har ökat drastiskt de senaste århundradet, till följd av mänsklig aktivitet. Det krävs en stor omställning för oss människor om klimatförändringarna ska motverkas och för att konsekvenserna för planeten inte ska bli allt för stora. Koldioxid är en av de viktigaste växthusgaserna och skogen är en viktig del i balansen av koldioxid i atmosfären genom att växter och träd binder in koldioxid och lagrar biogent kol i biomassan. Rundvirke kan användas för att producera en mängd olika produkter med olika användningsområden och varierande livslängd och det finns både globala och nationella mål som stödjer ett arbete för en minskad klimatpåverkan med skogens resurser som verktyg. Syftet med examensarbetet var att analysera inbindningen av biogent kol i det årliga tillskottet av träbaserade produkter från svensk skogsindustri, för att sedan undersöka potentialen att öka tiden för inbindning av det biogena kolet. FN:s klimatpanel (IPCC) har tagit fram en generell metod för att beräkna lagringen av kol i skördade träprodukter och beräkningarna bygger på tre produktkategorier, vilka är sågade trävaror, spånskivor och papper och kartong. Detta examensarbete har utvidgat FN:s klimatrapportering genom att studera totalt sexton produktkategorier. Flödet av biogent kol studerades genom en materialflödesanalys, som bygger på massbalans mellan ”inputs” och ”outputs” i ett system. Systemet studerades från det att råvara förbrukas till dess att produkterna går som avfall och förbränns. Statistik över råvaruförbrukning inom sågverksindustrin och massaindustrin, samt produktionsmängd av fibermassa och träbaserade produkter användes i analysen. En stor volym biomassa går dessutom direkt till förbränning och ger bioenergi. Resultatet visade att sågade trävaror från sågverksindustrin har längst medellivslängd och binder även in störst mängd biogent kol. Biobränslen har kortast medellivslängd, och koldioxid frigörs till atmosfären på mycket kortast tid. Enligt detta examensarbete innehåller träbaserade produkter från Sverige 29,0 miljoner ton koldioxid årligen. Tre strategier att förlänga inbindningstiden av biogent kol studerades, vilka är förlängd livslängd för produkter, kaskadanvändning och Bio-Energy with Carbon Capture and Storage (BECCS). Att förlänga livslängden för produkter innebär att återvinning av exempelvis cellulosabaserade textilier införs. Kaskadanvändning innebär att skogsindustrin primärt ska producera långlivade produkter och undvika att biomassa direkt går till förbränning. BECCS bygger på att träden binder in kol i sin biomassa och när en träbaserad produkt förbränns pressas frigjord koldioxid ned i marken och lagras. BECCS bedöms vara den strategi som är mest avancerad. / The levels of greenhouse gases have increased drastically over the past hundred years as a result of human activity. Major actions are needed to counter climate change, if the consequences are not to be too great. Carbon dioxide is one of the most important greenhouse gases and the forest is an important part of the balance of carbon dioxide in the atmosphere, by the fact that plants and trees bind carbon dioxide and store biogenic carbon in the biomass. Roundwood can be used to produce a variety of products with different applications and varying life spans and there are both global and national goals that support a work to reduce climate change with forest resources as tools. The aim of the thesis was to analyse the storage of biogenic carbon in the annual addition of wood-based products from the Swedish forest industry, and then to investigate the potential to increase the time of storage. The UN Climate Panel (IPCC) has developed a general method for calculating the storage of carbon in harvested wood products and the calculations is based on three product categories, which are sawn wood, wood-based panels and paper and paperboard. This thesis has expanded the UN climate reporting by studying a total of sixteen product categories. The flow of carbon was studied using a material flow analysis, which is based on the mass balance of inputs and outputs in a system. The system was studied from the raw material being consumed until the products are defined as waste and incinerated. The calculations were based on statistics on raw material consumption in the sawmill industry and the pulp and paper industry, as well as production volume of fibre pulp and wood-based products. A large volume of biomass also goes directly to incineration and provides bioenergy. The binding time of biogenic carbon was analysed to explore the potential of increasing the binding time, using different strategies. Sawn timber products from the sawmill industry have the longest average life span and also bind the highest amount of biogenic carbon. Biofuels have the shortest average life span, which means that carbon dioxide is released into the atmosphere rapidly. A total of 29.0 million tonnes of carbon dioxide are stored in wood-based products annually, according to this study. Three strategies to extend the storage time of biogenic carbon were studied in this study, which were extended life span of the products, cascading wood use and so called BECCS. To extend product life means introducing recycling of, for example, cellulose-based textiles. Cascading wood use means that the forest industry primarily produce long-lived products and avoid biomass going directly to incineration. BECCS is based on the fact that trees bind carbon dioxide in their biomass and when wood-based product is incinerated, the carbon dioxide is stored in the ground. BECCS is considered to be the most advanced strategy, of the three.

På grund av de ökade utsläppen av växthusgaser, och att forskare angett klimatförändringar som en av de mest kritiska miljöfrågor människan stött på, har frågan kring utsläpp av växthusgaser blivit ett högaktuellt ämne. År 2016 trädde Parisavtalet i kraft med syfte till att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar, och hittills har 189 länder skrivit på avtalet. Med anledning av klimatförändringarna och Parisavtalet har denna studie på hur företagsledningen arbetar strategiskt med frågor för att minska utsläpp av växthusgaser på ett fallföretag genomförts. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på ett moderbolag i en koncern som arbetar med tillverkning och försäljning. Data samlades in genom enkäter och telefonintervjuer med totalt sex personer i fallföretagets ledningsgrupp och andra nyckelpersoner på och kring företaget. Litteraturstudier har också genomförts för att samla in tidigare forskning relaterat till ämnet. Enkäterna och intervjuerna har gett en insyn kring hur fallföretaget arbetar med miljö och hållbarhetsfrågor på företaget och i koncernen. Något som har identifierats som ett hinder för företaget är dess fokus på hög tillväxt, vilket har lett till att miljö- och hållbarhetsfrågor har varit lågt prioriterade. Det har även till viss del setts som problematiskt av respondenterna att det inte finns en dedikerad person som arbetar aktivt med dessa frågor på företaget. I studien har teori ställts mot resultatet för att kunna se vilka hinder, utmaningar och möjligheter ett företag har när det kommer till att arbeta strategiskt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det ges en bild av hur Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder kan påverka företag. En visuell modell presenteras som visar sambandet mellan ny miljöreglering, innovation samt information och medvetenhet. Modellen beskriver en pågående process där företag, genom att arbeta med innovation, kan sprida information kring ny teknik och öka medvetenheten om de möjligheter som finns. En spridning av information och ökad medvetenheten kan motivera och underlätta införandet nya miljöregleringar, vilket i sin tur kan främja arbetet med innovation. Det har även tagits fram konkreta förslag på hur företag ska kunna arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser genom ett miljöledningssystem, miljöbedömningar, produktutveckling, innovation och Supply chain management. / Due to the increased emissions of greenhouse gases, and the fact that researchers have identified climate change as one of the most critical environmental issues man has encountered, the subject of greenhouse gas emissions has become highly topical. In 2016, the Paris Agreement came into force with the aim of strengthening global measures against climate change, and so far 189 countries have signed the agreement. Due to climate change and the Paris Agreement, this study on how corporate management works strategically with issues to reduce greenhouse gas emissions on a case company has been conducted. To answer the study's questions, a case study has been conducted at a parent company in a group that works with manufacturing and sales. Data was collected through surveys and telephone interviews with a total of six people in the case company's management group and other key people in and around the company. Literature studies have also been conducted to collect previous research related to the subject. The surveys and interviews have provided an insight into how the case company works with environmental and sustainability issues at the company and in the group. Something that has been identified as an obstacle to the company is its focus on high growth, which has resulted in environmental and sustainability issues getting a low priority. It has also, to some extent, been seen as problematic by the respondents that there is not a dedicated person working actively with these issues at the company. In the study, theory was set against the results to be able to see what obstacles, challenges and opportunities a company has when it comes to working strategically to reduce greenhouse gas emissions. An image has been given of how the Paris Agreement and other climate policy measures can affect companies. A visual model has been presented that shows the connection between new environmental regulation, innovation and information and awareness. The model describes an ongoing process in which companies, by working with innovation, can disseminate information about new technologies and raise awareness of the opportunities that exist. The dissemination of information and increased awareness can motivate and facilitate the introduction of new environmental regulations, which in turn can promote the work on innovation. Concrete proposals have also been made on how companies can work to reduce greenhouse gas emissions through an environmental management system, environmental assessments, product development, innovation and Supply chain management.

The following study presents the results from one focus group discussion and eight individual interviews investigating how sustainable investments impact climate change. The demand for sustainable investments is currently growing, but there is a lack of research conducted within the area. We therefore aim to fill an academic knowledge gap surrounding the understanding of sustainable investments. To achieve this, we to identified the concepts defining sustainable investment practices and simultaneously identified the predominant factors for investors when making them. To assess the practice characteristics, we compared it with traditional investments. The informants were investors and professionals with occupations connected to sustainable investments. Furthermore, the study has the theoretical frameworks of the ecological modernization theory and value-belief-norm theory for assessing and analyzing study results. The results and conclusion of the study were that there is no universal definition of sustainable investments, causing distrust and concerns regarding the practice. Therefore, definitive conclusion about what sustainable investments can achieve for the climate is challenging to assess. Informants' willingness to invest in sustainable investments was connected to their values and knowledge. Results show a knowledge gap between individual's understanding of investments climate impact due to lack of accessible information for some investors. Finally, regulations concerning sustainable investments came into force during the time of the study. / I uppsatsen presenterar vi resultaten från en fokusgrupp och åtta intervjuer där vi studerat hur hållbara investeringar påverkar klimatförändringarna. Efterfrågan på hållbara investeringar växer men för närvarande saknas det forskning inom området. Vi strävar därför efter att fylla ett akademiskt kunskapshål kring förståelsen om hållbara investeringar. För att uppnå det ville vi identifiera begreppen som definierar “hållbara investeringar” och hitta de avgörande faktorerna för investerare när de väljer att investera hållbart. För att bedöma hållbara investeringar jämförde vi dess egenskaper med traditionella investeringar. Informanterna var investerare och yrkesverksamma med yrken kopplade till hållbara investeringar, vidare bygger studien på teorierna om ekologisk modernisering och value-belief-norm theory. Resultaten och slutsatsen från studien visar att det inte finns någon universell definition av en hållbar investering, något som orsakar misstro och oro angående praxis. Det är därför svårt att dra en absolut slutsats om vad hållbara investeringar kan uppnå för klimatet. Informanternas vilja att investera i hållbara investeringar baserades på deras värderingar och kunskap. Det fanns även kunskapsluckor mellan individerna angående investeringarnas påverkan på klimatet på grund av brist på tillgänglig information för vissa investerare. Slutligen trädde regler om hållbara investeringar i kraft under studietiden.

The exploitation of land in Northern Sweden has caused a significant depletion of grazing grounds for semi-domesticated reindeer. This is a threat to the indigenous Sami reindeer herders of Sweden, who rely on the grazing ground in order to sustainably feed their herds. In the last decade, a significant amount of grazing land has been lost due to the construction of wind power parks (WPP) in important grazing regions. This thesis examines the discourse surrounding a WPP built in Härjedalen for IKEA. The WPP was built on Glötesvålen, a unique highland used for grazing by Mittådalen, a local herding community. Through a dissection of electronic sources and semi-structured interviews, the author conducts a discourse analysis to identify the most prevalent narratives surrounding the construction of IKEA’s WPP on Glötesvålen. An inductive approach is used to identify underlying ideologies present in the discourse through a relevant theoretical framework. The results show a pervasive enthusiasm for the WPP as a pivot towards renewable energy which mirrors the ideology of ecological modernization. The results also find a critical narrative which lifts the uneven power dynamic experienced by reindeer herders. This narrative is understood through the lens of Spivak’s (2010) “Can the Subaltern Speak?”. An additional discourse found is the symbolic issue between industrial ecological transitioning and the right to reindeer husbandry as a cultural heritage. / Exploateringen av mark i norra Sverige har orsakat en betydande förlust av betesmarker för renskötare. Detta hotar den svensk-samiska rennäringen, som förlitar sig på betesmarken för att hållbart mata sina hjordar. Under det senaste decenniet har en betydande mängd betesmark gått förlorad på grund av den ökande mängden vindkraftsparker (WPP) på, eller intillrenbetesmarker. Denna avhandling undersöker diskursen kring en WPP byggd i Härjedalen för IKEA. WPP byggdes på Glötesvålen, ett låg-fjäll som tidigare haft strategiskt viktiga betesmarker för samebyn Mittådalen. Genom en dissektion av elektroniska källor och halvstrukturerade intervjuer genomför författaren en diskursanalys för att identifiera de vanligaste narrativen om IKEAs vindkraftpark på Glötesvålen. En induktiv metod används för att identifiera underliggande ideologier som finns i diskursen genom ett relevant teoretisk ramverk. Resultaten visar en genomgripande entusiasm för vindkraft som ett steg mot förnybar energi. Detta narrativ speglar ideologin för ekologisk modernisering. Resultaten hittar också ett kritisk narrativ som lyfter den ojämna maktdynamiken som renskötarna upplever. Detta förstås genom Spivaks (2010) "Kan den underordnade tala?". Ytterligare en diskurs som upptäcks är symbolfrågan mellan industriell ekologisk omställning och bevarandet av renskötseln som kulturarv.

Conventional agriculture has impacts on the environment such as soil degradation, biodiversity loss and pollution of ecosystems, which could be enhanced further by climate change. The effects can be more or less extensive depending on whether adaptation is carried out. Agriculture in Sweden is controlled by EU- and national regulations that set the rules and possibilities for adaptation through financial and advisory support. This study aimed to examine what impacts climate change will impose on the agriculture in Sweden, as well as how the theoretical and practical side of the adaptation measures available through policy regulations, is perceived on farm level. The question of research was: ‘How sufficient are the agricultural policy regulations in enabling Swedish farmers to adapt to climate change?’, which was investigated by interviewing Swedish farmers. The results were analyzed through the theoretical framework adaptive capacity, as a criterion for successfully enabling climate change adaptation. The results showed that several barriers exist within the regulations which can obstruct adaptation due to bureaucratic complexity and a gap between theory and practice in regard to the effectiveness of measures. The results also showed that economic, human and social capital included in the adaptation capacity concept can be strengthened for better adaptation. The discussion presented several points of improvement for regulations to adopt a practical farm-perspective in order to enable farmers to adapt to climate change. / Konventionellt jordbruk har negativa effekter på miljön, såsom markförstöring, förlust av biologisk mångfald och förorening av omgivande ekosystem, vilket kan förvärras av klimatförändringar. Effekterna kan bli mer eller mindre omfattande beroende på om anpassning genomförs. Jordbruket i Sverige styrs av Europeiska- och nationella lagar som anger regler och möjligheter för anpassning genom ekonomiska och rådgivande stöd. Studien syftade till att undersöka vilka konsekvenser klimatförändringarna kan innebära för jordbruket i Sverige, samt hur den teoretiska och praktiska sidan av anpassningsåtgärder tillgängliga genom regelverket, uppfattas på gårdsnivå. Frågeställningen för undersökningen var således: ‘Hur tillräckliga är existerande regelverk i att möjliggöra svenska jordbrukares anpassning till klimatförändringar?’. Forskningsfrågan undersöktes genom en intervjustudie med svenska lantbrukare. Resultatet analyserades genom det teoretiska ramverket Anpassnings-kapacitet som är ett kriterium för att möjliggöra klimatanpassning. Resultatet visade att det existerar hinder inom regelverket som begränsar anpassning på grund av byråkratisk komplexitet samt en klyfta mellan teori och praktik gällande utvecklingen och effekten av åtgärder, vilket gav slutsatsen att regelverkets ansträngningar i att möjliggöra anpassning är överlag otillräckliga. Resultatet visade att ekonomiskt, human- och socialt kapital som ingår i konceptet Anpassnings-kapacitet kan stärkas för att bättre anpassning ska ske. Diskussionen presenterar flera förbättringar för att regelverket ska kunna anta ett gårds-perspektiv för att göra det möjligt för lantbrukare att anpassa sig till klimatförändringarna.