Bakgrund: Klimatförändringarna medför osäkerheter som är en utmaning för samhällsplaneringen. Utifrån Plan- och bygglagen (2010:900) har kommunerna ansvar att planlägga mark inom sitt geografiska område. Kustområden är i många fall högt utvecklade, tätbefolkade och ekonomiskt viktiga, men havsnivåhöjningen förväntas orsaka komplexa risker som kan innefatta förlust av liv, mark och försörjningsmöjligheter om inga åtgärder implementeras. Det är därför allmänt erkänt att klimatanpassningen inte kan vänta. I Sverige har den unika landhöjningen en mildrande effekt på havsnivåhöjningen. Studiens syfte är att undersöka hur svenska kommuner hanterar dessa osäkerheter i detaljplaneprocessen med utgångspunkt i olika teorier om beslutsfattande. Metod: Studien har utgått ifrån en flerfallsstudiedesign för att bygga upp fall som kan jämföras och ställas emot varandra för att få ut generaliserande kunskaper. Studien har följt en induktiv kvalitativ metod för att kunna sammanställa stora kvantiteter av underlag och för att ha datan i fokus under hela processen. Fallen Helsingborgs stad och Varbergs kommun har valts ut genom ett strategiskt urval, kommunerna har aktiva eller nyligen beslutade detaljplaner i kustområdet. Två datakällor har använts i studien: expertintervjuer från de utvalda fallen och dokumentation kopplat de utvalda fallen. Transkriberingen av expertintervjuerna och dokumenten har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Båda kommuner har i detaljplanearbetet identifierat en risk med översvämning från havet. Helsingborgs stad har ett styrdokument, antaget av fullmäktige, med specificerade säkringsnivåer för byggnation i närheten av kusten. Denna nivå har använts fram tills idag, men den diskuteras i ett separat planuppdrag som finns inom kommunen på grund av nytillkommen forskningsbaserad kunskap. Hållbarheten för byggnationen är viktig och IPCC:s scenario RCP8,5 har använts för att ta fram nivåer och tidsperspektivet är år 2150. Befintlig bebyggelse kan medföra att ett kortare tidsperspektiv används för att passa in i området. Varbergs kommun identifierar att kunskapen förändrats sedan deras styrdokument antogs och tar kontakt med olika myndigheter för att få kunskap om hur de ska arbeta. Dessa myndigheter säger olika saker och till slut meddelar Länsstyrelsen att en expertutredning måste genomföras. Kommunen har valt att ta höjd för värsta scenariot år 2150, men kan inte höja marken tillräckligt mycket på grund av befintlig byggnation och har därför en föreskrift i detaljplanen om färdigt golv-nivå. Slutsats: Havsnivåhöjningen innebär att komplexa och kombinerade risker, men kusten är populärt att bosätta sig vid och kortsiktig tillväxt går före säkerhet även om områden identifieras som olämpliga av tjänstepersoner. Osäkerheten och ständigt tillkommande ny kunskap medför en utmaning för kommunerna. Kommunerna vill bidra till att skapa hållbara bostadsområden, men också att den befintliga platsens förutsättningar ska kunna inverka på klimatsäkringen. Detaljplaner påverkas tydligt av myndigheter och experter. Helsingborg använder sig av beslutsstrategierna försiktighetsprincipen och As Low As Reasonably Practicable (ALARP) i samhällsplaneringen, medan Varberg använder ALARP. Ett nytt teoretiskt ramverk har tagits fram under studiens process. / Background: Climate change brings uncertainties that pose challenges for urban planning. Under the Swedish Planning and Building Act (2010:900), municipalities are responsible for land-use planning within their defined geographical area. Coastal areas are in many cases highly developed, densely populated and economically important, and sea level rise is expected to expose these areas to complex risks that may result in loss of life, land and livelihoods if actions are not implemented. It is therefore widely recognised that climate adaptation cannot wait. Land elevation in Sweden have a mitigating effect on the sea level rise. The aim of this study is to investigate how Swedish municipalities deal with these uncertainties in the zone planning process based on different theories of decision making. Method: The study is based on a multi-case study design in order to build up cases that can be compared and weighed against each other in order to gain generalizable knowledge. Qualitative method was used as an inspiration to compile large amounts of evidence and to keep the focus on the collected data throughout the process. The cases Helsingborg City and Varberg Municipality have been selected through a strategic selection: the municipalities have active or recently adopted zone plans in the coastal area. Two data sources have been used in the study: expert interviews from the selected cases and documentation linked to the selected cases. The transcripts of the expert interviews and the documents have been analysed through a qualitative content analysis. Results: Both municipalities have identified a risk of flooding from the sea in the zone planning process. The city of Helsingborg has a policy document, adopted by the municipal council, with specified safety levels for construction near the coast. This level has been used for zone planning until now, but it is under discussion in a separate ongoing planning process within the municipality due to newly available research-based knowledge. The sustainability of the new construction is the most important factor for climate adaptation. The IPCC scenario RCP8.5 has been used as a safety measure during the process and the time perspective is set to 2150. In other areas a shorter time perspective might be used due to present development. Varberg municipality acknowledges that their current policy document is outdated due to new and accumulated knowledge on the effects of climate change. The municipality has been in contact with various governmental agencies to identify suitable actions. However, the prerequisites given by different authorities are conflicting, and the County Administrative Board announced that an expert study must be conducted. The municipality has chosen the worst-case scenario of the year 2150 as a condition in their planning. However, since the ground cannot be sufficiently raised due to existing development, they have a finished-floor-level ordinance in the zone plan.  Conclusion: Sea level rise poses complex and combined risks, but due to popularity, short-term growth takes precedence over safety in urban planning even when areas are identified as unsuitable by the civil servants. Uncertainty and the constant addition of new knowledge pose a challenge for local authorities. Municipalities want to build sustainable residential areas, but the conditions of the existing buildings at the location can have an impact on the climate adaptation. Helsingborg uses the precautionary principle and As Low As Reasonably Practicable (ALARP) decision-making strategies in their urban planning, while Varberg uses ALARP. During the process of the study a new theoretical framework have evolved.

Advances in scanner technology have made it possible to obtain high resolution (6000 dpi) images of tree samples. Due to the images’ increased capability of resolving anatomical wood structures, the new technology could be of benefit to dendroclimatology.  This study attempts to expand on Rydval et al.’s (2017) previous 800 years reconstruction of Scottish summer temperatures by assessing whether a higher image resolution of samples has the ability to improve the accuracy of the region’s temperature reconstruction. Two independent blue intensity (BI) chronologies, based on differing image resolutions (6000 dpi and 2400 dpi) of Scots pine samples, were developed and subjected to standard detrending procedures. Raw data from Rydval et al.’s (2017) prior study was used to develop the chronology which was based on the 2400 dpi images. On the other hand, newly acquired data was utilized for the other chronology. In order to resolve the primary question that this paper explores, the characteristics and strength of the two BI chronologies’ climatic signals were compared. In addition, the newly acquired data was used to develop a 318 years reconstruction of mean July/August temperatures for Scotland.  Calibrations against meteorological data indicated that the improved image resolution did not generate a positive effect on the chronology’s ability to retain a reliable climatic signal. The study’s findings were thus inconclusive in showing that a higher image resolution of Scots pine samples improves the accuracy of temperature reconstructions for Scotland. Future studies are encouraged to investigate the applicability of dendroclimatic computer softwares (i.e. CooRecorder) with regard to a high image resolution.  From a broader perspective, this study contributes to setting climate change in a more accurate long term spatiotemporal context. This is crucial in predicting future climate variability, as well as understanding the role and extent of anthropogenic forcing. / Framsteg inom skannerteknik har gjort det möjligt att få bilder av trädprover med hög upplösning (6000 dpi). På grund av bildernas ökade förmåga att lösa anatomiska träd strukturer kan den nya tekniken vara till nytta för dendroklimatologi.  Denna studie strävar mot att utveckla Rydval et al.s (2017) tidigare 800 års rekonstruktion av skotska sommartemperaturer genom att bedöma om en högre bildupplösning av prover har förmågan att förbättra noggrannheten för regionens temperaturrekonstruktion. Två oberoende blåintensitet (BI) -kronologier, baserade på olika bildupplösningar (6000 dpi och 2400 dpi) av skotska träprover, framtogs och utsattes för standardförfaranden. Rådata från Rydval et al.s (2017) tidigare studie användes för att utveckla kronologin som baserades på 2400 dpi-bilderna. Å andra sidan användes nyförvärvade data för den andra kronologin. För att besvara den primära frågan som denna studie undersöker jämfördes egenskaperna och styrkan hos de två BI-kronologins klimat signaler. Dessutom används de nyförvärvade uppgifterna för att utveckla en 318 års rekonstruktion av genomsnittliga juli/augusti temperaturer för Skottland.  Kalibreringar mot meteorologiska data indikerade att den förbättrade bildupplösningen inte genererade en positiv effekt på kronologins förmåga att behålla en pålitlig klimat signal. Studiens resultat var således otvetydiga när de visade att en högre bildupplösning av skotsk tallprover förbättrar noggrannheten i temperatur rekonstruktioner för Skottland. Framtida studier uppmuntras att undersöka användbarheten av dendroklimatiska datorprogram (dvs CooRecorder) med avseende på en ultrahög bildupplösning.  Ur ett bredare perspektiv bidrar denna studie till att placera klimatförändringarna i ett mer exakt långsiktigt rumsligt tidsmässigt sammanhang. Detta är avgörande för att förutsäga framtida klimatvariationer samt förstå rollen och omfattningen av antropogen tvingande.

Climate change has been described as “the greatest and widest-ranging market failure ever seen”. Unregulated climate offsetting has emerged as a way for consumers to internalize the externality of climate change. Previous research abounds regarding the challenges facing the technical performance of climate offsetting, but this research has not taken into account how the interpretation of consumers will affect the ability of offsetting to mitigate climate change. Therefore, in this report, a conceptual framework illustrating possible challenges was constructed based on the technical performance of offsetting as well as marketing laws and guidelines, while adding an explicit use of system boundaries. Making use of manifest content analysis, the framework was then empirically tested through analyzing offset claims from the aviation and food retail sectors. Large risks of consumer misinterpretations of offset claims were found within all investigated system boundaries and for both sectors. As such, it seems that unregulated climate offsetting has inherited the well-known problems related to regulated climate offsetting while failing to address the general issues of environmental marketing. Until and unless these issues are addressed, unregulated climate offsetting should be used with caution as a way to mitigate climate change. / Klimatkrisen har beskrivits som “det främsta och mest omfattande marknadsmisslyckandet som någonsin skådats”. Oreglerad klimatkompensation har vuxit fram som ett sätt för konsumenter att internalisera externaliteterna associerade med klimatkrisen. Tidigare forskning har undersökt de tekniska utmaningarna som klimatkompensation står inför, men denna forskning har inte tagit hänsyn till hur konsumenternas uppfattning av fenomenet kommer påverka klimatkompensationens förmåga att mildra klimatkrisen. Därför utvecklade denna studie ett konceptuellt ramverk för att illustrera klimatkompensationens möjliga utmaningar, baserat på den tekniska prestandan såväl som marknadsföringslagar och riktlinjer. Till detta adderades en explicit användning av systemgränser. Genom manifest innehållsanalys testades ramverket sedan empiriskt genom att analysera marknadsföringspåståenden kopplade till klimatkompensation inom sektorerna livsmedelshandel och flyg. Stora risker för missförstånd upptäcktes inom båda sektorerna och inom alla fyra relevanta systemgränser. Detta pekar mot att oreglerad klimatkompensation har ärvt de väletablerade problemen kopplade till den reglerade marknaden inom klimatkompensation samtidigt som de generella problemen kopplade till miljöpåståenden inte har adresserats. Om dessa utmaningar inte tas hänsyn till, bör oreglerad klimatkompensation användas med försiktighet om målet är att verka som en lindrande åtgärd för klimatkrisen.

The final voyages of H.M.S Erebus and H.M.S Terror marked a pivotal chapter in the tapestry of international relations with the Arctic frontier. The aim of this study is to analyze how these wrecks impact territorial disputes and the geopolitical dynamics between coastal states and international actors. By adopting an interdisciplinary perspective, where archaeology is supplemented by law and geopolitical theory, it has been possible to gain increased knowledge of how actors such as Canada, the United Kingdom, the United States, and the Inuit of Nunavut perceive and utilize the wrecks for their respective territorial interests. With the intention of further deepening the understanding of the complex conditions that shape the wreckages legal status and management in the modern world, an analysis of the legal frameworks regulating the Northwest Passage is also conducted. The study exposes contemporary jurisdictional gaps and emphasizes the necessity of including Inuit perspectives into Arctic Management. / Den sista expeditionen med H.M.S Erebus och H.M.S Terror har kommit att få central betydelse för de komplexa internationella relationerna med Arktis. Syftet med den här studien är att analysera hur dessa vrak påverkar de territoriella tvisterna och det geopolitiska samspelet mellan kuststater och internationella aktörer. Genom att anlägga ett tvärvetenskapligt perspektiv, där arkeologi kompletteras med juridik och geopolitisk teori har det varit möjligt att nå ökad kunskap om hur aktörer som Kanada, Storbritannien, USA och Inuiterna i Nunavut uppfattar och använder vraken för sina respektive territoriella intressen. Med avsikt att ytterligare fördjupa förståelsen av de komplexa förhållanden som formar vrakens juridiska status och hantering i den moderna världen, genomförs också en analys av de rättsliga ramverk som reglerar Nordvästpassagen. Studien avslöjar bristerna i nuvarande lagstiftning och framhäver vikten av att inkludera Inuiternas perspektiv i diskussioner om förvaltning.

Klimatförändringar medför förhöjda temperaturer vilket kan leda till höjda havsnivåer och översvämningar med förödande konsekvenser för djur och människors hälsa, tillgång till mat, ekonomi och miljön. De globala klimatmålen riktas mot nationella regeringar. År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta innebär att kommuner i Sverige,däribland Svalövs kommun, måste arbeta utifrån sina lokala förutsättningar för att nå dessa mål. Transportsektorn står för den största energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Svalövs kommun har med sin nya klimat- och energiplan sikte på att minska kommunens transportbehov. En uppdaterad resepolicy kan vara ett verktyg att uppnå dessa mål. Studiens syftar till att undersöka de faktorer som möjliggör och hindrar en implementering av en uppdaterad resepolicy i Svalövs kommun. Därför är studiens frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter upplevs av tjänstepersoner i Svalövs kommuns för att följa en resepolicy? Samt vilka åtgärder kan Svalövs kommun vidta för att öka medvetenheten och efterlevnaden av den nya resepolicyn bland sina medarbetare?En kvalitativ fallstudie genomfördes i Svalövs kommun och empiri inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner i Svalövs kommun samt expertintervjuer med Malmö stad och Lunds kommun. En tematisk analys genomfördes på de transkriberade intervjuerna. Resultatet visade att det största hindret för efterlevnaden av resepolicyn är att de flesta inte känner till dess existens vilket gör kommunikation om resepolicyn till den främsta möjligheten att förbättra rådande förutsättningar. Resultaten indikerar att implementeringsprocessen är det viktigaste steget för en väl förankrad resepolicy / Climate change results in elevated temperatures, which can lead to rising sea levels and floods with devastating consequences for animals and human health, food availability, the economy, and the environment. The global climate targets are directed at national governments. By 2045, Sweden should have no net emissions of greenhouse gases. This means that municipalities in Sweden, such as Svalöv Municipality, must work based on their local conditions to achieve these goals. The transport sector accounts for the largest energy use and greenhouse gas emissions. With its new climate and energy plan, Svalöv Municipality aims to reduce the municipality's transport needs. An updated travel policy can be a tool to achieve these goals. The study aims to examine the factors that enable and hinder the implementation of an updated travel policy in Svalöv Municipality. Therefore, the study's research questions are: What obstacles and opportunities are perceived by officials in Svalöv Municipality to comply with a travel policy? And what measures can Svalöv Municipality take to increase awareness and compliance with the new travel policy among its employees?A qualitative case study was conducted in Svalöv Municipality, and empirical data was collected through semi-structured interviews with officials in Svalöv Municipality as well as expert interviews with Malmö Municipality and Lund Municipality. A thematic analysis was conducted on the transcribed interviews. The results showed that the biggest obstacle to compliance with the travel policy is that most people are unaware of its existence, making communication about the travel policy the primary opportunity to improve the current conditions. The results indicate that the implementation process is the most crucial step for a well-anchored travel policy.

Syftet med studien var att kartlägga urban heat island [UHI]- och klimatanpassningsåtgärder som London och Stockholm arbetat med för att reducera UHI-effekten i respektive stad. Eftersom London upplever en högre UHI-effekt har de därmed kommit längre i deras arbete, studien fokuserade därför även på att förstå vad som är bakgrunden till att Stockholm brister i sitt arbete. En semikvalitativ innehållsanalys användes för att besvara frågeställningarna. Tre statliga dokument från respektive stad analyserades genom kodning och kategorisering. Åtgärderna som hittades graderades utifrån typ av åtgärd (åtta olika kategorier) och nivå på åtgärd (planerad, pågående eller genomförd). Resultatet visade att London har ett mer utförligt och proaktivt arbete med att motverka UHI än Stockholm, dels för att de lyfte budget och investeringar för deras olika åtgärder. Projekten är även större och omfattar fler områden än Stockholm. Stockholm har därmed mycket att hämta från Londons UHI- och klimatanpassningsarbete. Trots att Stockholm hade fler åtgärder är det inte lika omfattande och utvecklade jämfört med London som hade större projekt, program och policys. Resultatet visade att fler åtgärder genomförts i London. Det framgick att attityden skiljer sig åt mellan städerna. Stockholm måste förstå allvaret och borde påskynda sitt arbete genom att lägga ner mer resurser och samarbeta med aktörer för att säkerställa att projekten uppfylls och underhålls. / The purpose of this study was to map the urban heat island [UHI] and climate adaptation measures that London and Stockholm are implementing to reduce the UHI effect. London experiences a higher UHI effect, and therefore are more advanced in their work in contrast to Stockholm. The study employed a semi-qualitative content analysis, in addition with three government documents from each city which were analysed through coding. The measures found were categorised according to type of measure (eight different categories) and level of measure (planned, ongoing or implemented). The results showed that London has a more comprehensive and proactive approach to tackling UHI than Stockholm, through raising budgets and investments for their various actions, larger projects, and projects that cover more areas than Stockholm. Stockholm can utilise the development of London's UHI and climate adaptation work to better fix their issue. Although Stockholm has more measures, these are not as extensive and developed compared to London, which has larger projects, programmes and policies, in addition with more active measures being implemented in London. From the analysis it was evident that attitudes differ between Stockholm and London. Stockholm needs to understand the seriousness and should accelerate its work by putting more resources and collaborating with stakeholders to ensure that projects are fulfilled and maintained.

Denna uppsats undersöker människors förhållningssätt till klimatförändringar. Syftet är att un­dersöka individers attityder och reflexivitet kring klimatförändringar för att nå en djupare för­ståelse för komplexiteten och mångfalden av människors respons till klimatförändringar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med personer av olika kön, åldrar och utbildningsbakgrund. Genom att använda tematisk analys har centrala teman identifierats och analyserats i intervjumaterialet. Analysen visar att majoriteten av inter­vjupersonerna kän­ner en maktlöshet inför klimatförändringar och använder sig av ett förskjutet tänkande för att hantera hotbilden. Klimatmedvetna val har ofta flera bottnar och kan exempel­vis härledas till ett följande av sociala normer. Samtidigt framträder en grupp som ser möjlig­heter och ut­trycker hopp om framtiden, vilket indikerar att sociala faktorer och utbildningsnivå har bety­delse i hur klimatförändringar uppfattas och hanteras. Slutsatsen är att individens upp­levelse av klimatförändringar influeras av den sociala kontexten och att ett individualiserat sam­hälle kan ömsom förstärka känslor av maktlöshet, ömsom förstärka individens agens. Uppsat­sen bi­drar till en djupare förståelse av de känslor och attityder som klimatförändringar väcker samt hur dessa kan tolkas inom ramen för teorier om individualisering och moderniseringsris­ker. / This thesis investigates people's attitudes towards climate change. The aim is to examine indi­viduals' attitudes and reflexivity concerning climate change to gain a deeper understanding of the complexity and diversity of human responses to climate change. The study is qualitative and is based on eight semi-structured interviews with individuals of different genders, ages, and educational backgrounds. Using thematic analysis, key themes have been identified and ana­lyzed within the interview material. The analysis shows that the majority of interviewees feel powerless in the face of climate change and employ displaced thinking to manage the threat. Climate-conscious choices often have multiple layers and can, for example, be attri­buted to following social norms. Simultaneously, a group emerges that sees opportunities and expresses hope for the future, indicating that social factors and education levels play a role in how climate change is perceived and managed. The conclusion is that an individual's experi­ence of climate change is influenced by the social context and that an individualized society can both reinforce feelings of powerlessness and enhance individual agency. The thesis contri­butes to a deeper understanding of the emotions and attitudes that climate change evokes and how these can be interpreted within the framework of theories on individualization and modernization risks.

The increased temperatures in the Arctic accelerate the loss of land based ice stored in glaciers. The Greenland Ice Sheet is the largest ice mass in the Northern Hemisphere and holds ~10% of all the freshwater on Earth, equivalent to ~7 metres of global sea level rise. A few decades ago, the mass balance of the Greenland Ice Sheet was poorly known and assumed to have little impact on global sea level rise. The development of regional climate models and remote sensing of the ice sheet during the past decade have revealed a significant mass loss. To monitor how the Greenland Ice Sheet will affect sea levels in the future requires understanding the physical processes that govern its mass balance and movement. In the southeastern and central western regions, mass loss is dominated by the dynamic behaviour of ice streams calving into the ocean. Changes in surface mass balance dominate mass loss from the Greenland Ice Sheet in the central northern, southwestern and northeastern regions. Little is known about what the hydrological system looks like beneath the ice sheet; how well the hydrological system is developed decides the water’s impact on ice movement. In this thesis, I have focused on radar sounding measurements to map the subglacial topography in detail for a land-terminating section of the western Greenland Ice Sheet. This knowledge is a critical prerequisite for any subglacial hydrological modelling. Using the high-resolution ice thickness and bed topography data, I have made the following specific studies: First, I have analysed the geological setting and glaciological history of the region by comparing proglacial and subglacial spectral roughness. Second, I have analysed the subglacial water drainage routing and revealed a potential for subglacial water piracy between adjacent subglacial water catchments with changes in the subglacial water pressure regime. Finally, I have looked in more detail into englacial features that are commonly observed in radar sounding data from western Greenland. In all, the thesis highlights the need not only for accurate high-resolution subglacial digital elevation models, but also for regionally optimised interpolation when conducting detailed hydrological studies of the Greenland Ice Sheet. / De ökade temperaturerna i Arktis påskyndar förlusten av landbaserad is lagrad i glaciärer och permafrost. Grönlands inlandsis är den största ismassan på norra halvklotet och lagrar ca 10% av allt sötvatten på jorden, vilket motsvarar ca 7 meter global havsnivåhöjning. För ett par decennier sedan var inlandsisens massbalans dåligt känd och antogs ha liten inverkan på dagens havsnivåhöjning. Utvecklingen av regionala klimatmodeller och satellitbaserad fjärranalys av inlandsisen har under de senaste decenniet påvisat en betydande massförlust. För att förutse vilken inverkan inlandsisen har på framtida havsnivåhöjningar krävs en förståelse för de fysikaliska processerna som styr dess massbalans och isrörelse. I de sydöstra och centrala västra delarna av inlandsisen domineras massförlusten av dynamiska processer i isströmmar som kalvar ut i havet. Massförlusten i de centrala norra, sydvästra och nordöstra delarna domineras av isytans massbalans. Ytterst lite är känt om hur det hydrologiska systemet ser ut under inlandsisen; hur väl det hydrologiska systemet är utvecklat avgör vattnets påverkan på isrörelsen. I denna doktorsavhandling har jag använt markbaserade radarmätningar för att kartlägga den subglaciala topografin för en del av den västra landbaserade inlandsisen. Denna kunskap är en viktig förutsättning för att kunna modellera den subglaciala hydrologin. Med hjälp av rumsligt högupplöst data över istjockleken och bottentopografin har jag gjort följande specifika studier: Först har jag analyserat de geologiska och glaciologiska förhållandena i regionen genom att jämföra proglacial och subglacial spektralanalys av terrängens ytojämnheter. Sedan har jag analyserat den subglaciala vattenavrinningen och påvisat en potential för att avrinningsområdena kan ändras beroende på vattentryckförhållandena på botten. Slutligen har jag tittat mer i detalj på englaciala radarstrukturer som ofta observerats i radardata från västra Grönland. Sammanfattningsvis belyser avhandlingen behovet av inte bara noggranna rumsligt högupplösta subglaciala digitala höjdmodeller, utan även regionalt optimerad interpolering när detaljerade hydrologiska studier ska utföras på Grönlands inlandsis.

<p>The aim of the thesis is to analyze the design of the present climate and energy policies. The main focus is on how the policy instruments affect the Swedish stakeholders who are included in the European Union’s Emission Trading Scheme (EU-ETS). In-depth interviews have been carried out with representatives from the basic industry, energy utilities as well as industrial and green organizations. The purpose is to illustrate have how these stakeholders view the current policy framework and what amendments that they view as necessary.</p><p>Suggestions to the Government are given regarding the design of national policies and policy instruments to provide for an improved policy framework. The information and synthesis have furthermore been collected through extensive literature studies as well as participating at conferences and seminars.</p><p>The thesis is written as a monograph in order to address a larger group of readers interested in the transition of energy systems towards sustainability as well as policy makers and Swedish stakeholders. The common understanding that the global energy systems have to undergo a transition to renewables and higher energy efficiency due to the earth’s finite sources of fossil fuels and uranium presents large challenges for policy makers and business sectors as well as the society in general.</p><p>Global greenhouse gas (GHG) emissions have to be drastically reduced and the work to achieve this has started through international negotiations such as the Kyoto Protocol. As the present commitment levels are low, an important issue in a short-term perspective is to develop a more comprehensive and efficient system with a much wider participation and more stringent emission targets.</p><p>In order to achieve current national policy goals and international GHG emission commitments the Swedish Government utilizes a number of policy instruments that are either nationally self-assumed or called for by international agreements or the European Union. The Swedish stakeholders that are included in the EU-ETS face a broad policy framework that has a large impact on their daily operations and future investment strategies. It is imperative for the policymakers, i.e. the Government, to act in accordance with the long-term perspective that the climate change issue and the transition of the energy system require. It is likewise important that any actions are in accordance with the operational and investment climate that the business sector faces. It is argued that these aspects are not fully considered as the success of the next national budget or term of public office seems to overshadow these issues. A long-term perspective is required to provide the business sector with stable and reliable incentives. This is needed to provide the economic conditions under which the businesses can realize investments that will result in emission reductions. Short-term policies reinforce the view of environmental investments as a form of risk investments. This negatively affects the possibility of the policy instruments to effectively achieve established policy goals.</p><p>Paying attention to these requirements is however not a simple task for policy makers as it will require agreements between the political parties. This demonstrates the main political difficulty with climate change – the requirement of a long-term and full commitment by all state authorities. It should be noted that the thesis does not attempt to describe the Swedish policy makers as neglecting the urgency of acting to mitigate climate change. The national agenda is far to advanced from an international perspective for such statements. The thesis however pinpoints some important issues highlighted by stakeholders, within the business sector and other organizations, who are concerned with the present climate and energy policy framework.</p><p>Some of the findings are as follows:</p><p>• Reducing GHG emissions in order to combat climate change must include a long-term perspective</p><p>• The design of policy instruments should consequently be long-term to increase the support for investments in GHG emission reducing technologies</p><p>• The design of policies that promote low GHG production alternatives within the energy utilities should be improved</p><p>• The large potential for reduced GHG emission available through fuel switching and energy efficiency improvements in the Swedish basic industry should be promoted by amended policies</p><p>• Reformulate or abandon the national GHG emissions target goal with the current formulation</p><p>• Strive for an emission rights allocation system that is as transparent, fair and predictable as possible</p><p>• The policy framework should aim for a high level of stability through interaction with the affected stakeholders</p><p>• These factors are inherently important for the overall efficiency of the policy framework</p>

Många frågor har gått från att inte handla om politik till att bli politiserade, men det finns ytterligare ett steg – när en fråga blir så brådskande och hotande att den anses vara för viktig för att lämnas åt politiker, så har den blivit säkerhetiserad. En av de mest debatterade frågorna på senare år har varit klimatförändringar, särskilt efter Agenda 2030 och Parisavtalet antogs. Står klimatförändringar nu inför att säkerhetiseras? Syftet med denna uppsats är att undersöka om klimatfrågan har blivit säkerhetiserad i FN:s Säkerhetsråd under mandatperioden 2017-2018. Olika inramningar från Säkerhetsrådets medlemmar identifieras och kategoriseras, för att sedan undersöka hur dessa inramningar resonerar med publiken. Detta tillåter oss att se vilka inramningar som har accepterats av rådet och vilka inramningar som ignoreras, för att analysera om vissa specifika inramningar har säkerhetiserats och andra inte. Uppsatsens främsta slutsats är att Säkerhetsrådet enhälligt har säkerhetiserat klimatförändringar som ett regionalt problem, men inte som ett globalt. Vissa medlemmar har utan framgång försökt ta säkerhetiseringen längre, men att säkerhetisera frågan på lägre nivå är även det nytt för Säkerhetsrådet. Vidare forskning kan exempelvis fokusera på vilka anledningar som förekommer för att motsätta sig säkerhetisering av klimatförändringar som ett globalt problem, jämföra säkerhetiseringen i Säkerhetsrådet med andra forum eller undersöka de praktiska effekterna av regional säkerhetisering. / Many issues have taken the journey from being non-political to being politicized, but there is one further step – when an issue becomes so urgent and threatening that it is considered too important to be left in the hands of our politicians, it has become securitized. One of the most debated issues of recent years has been climate change, especially after the adoption of the 2030 Agenda and the Paris Agreement. Does climate change now stand on the brink of securitization? The purpose of this thesis is to examine whether the issue of climate change has been securitized in the UN Security Council during the term of 2017-2018. Different ways in which members of the Council have framed the issue are identified and categorized, before looking at how these frames resonate with the audience. This allows us to see which frames are accepted by the Council and which frames are disregarded, in order to analyze if some specific frames have been securitized while others have not. The main finding of this thesis is that the Security Council unanimously has securitized climate change as a regional issue, but not as a global one. Some members have unsuccessfully tried to take the securitization further, but even a smaller-scaled securitization of climate change is new to the Council. Further research could, for example, focus on what the reasons are for opposing securitization of climate change as a global issue, compare the securitization in the Council with other forums, or study the practical effects of regional securitization.