Climate change is affecting several environmental factors and together with socio-economic changes put high pressure on water resources. Climate change manifest itself through increasing temperatures and changes in precipitation patterns and intensities, with knock-on effects on hydrologically-relevant parameters such as water flows, evapotranspiration rates, glacial melt etcetera, all of which have already been observed in the recent past and are predicted to continue in the future. India has the world’s second largest population. The majority of the population live in rural areas and are dependent on climate sensitive sectors such as agriculture, forestry and fishery. The Indian-Himalayan region supplies 600 million people with water, thus future climate change impacts on the hydrological cycle in the area are of great interest and concern. In order to cope with these predicted impacts, there is a need to adapt to the changing climate. This study combines data analyses from a hydro-climatic modelling campaign (carried out externally to this thesis), a literature review on climate change effects on agriculture and opportunities to adapt to these effects and participatory methods bringing stakeholders and scientists together in order to co-create adaptation options that are suitable to minimise short- and long-term climate change impacts on the water flows of the Ganges and hence agriculture in the region. The study concentrates on two districts in the Indo-Gangetic Plain that are characterised by their high dependency on the farming sector: Uttarkashi (upstream Ganges, Uttarakhand) and Patna (downstream Ganges, Bihar). The analysis of hydro-climatic data based on a modelling campaign focussed on three climate variables that are of significance for agriculture: precipitation, temperature, and evapotranspiration. To characterise future climates, four climate change projections based on IPCC’s representative concentrations pathways (RCPs) have been chosen: RCP 2.6, RCP 4.5, RCP 6.0, and RCP 8.5. The impacts of these scenarios on the above listed three climate variables are analysed over three time periods: 2011-2040, 2041-2070, and 2071-2100, with a special focus on the monsoon months from June to October, as this is the main crop (rice) growing season. The results from the hydro-climatic modelling indicate that the maximum, minimum, and average temperature will be increasing over the next century in both districts. An increase in evapotranspiration can be seen for both districts, with a few exceptions for RCP scenarios 2.6, 6.0 and 8.5 in April and May in Patna, and for all RCP scenarios in April, May and June in Uttarkashi. An increase in maximum and average precipitation can be seen for most RCP scenarios and future time periods (e.g. of exceptions in average precipitation: RCP 4.5 and 8.5 in June and July in the period 2011-2040) during the monsoon period in Patna. Similarly, in Uttarkashi maximum and average precipitation increases for all three time periods and RCP scenarios during the monsoon months of September and August (only for RCP scenarios 2.6 and 8.5). For the remaining months, the precipitation patterns show great variability for all scenarios and both regions. The literature review resulted in a table of adaptation options, where nine out of 63 were considered as transformational adaptation, and enabled identification of possible climate change impacts on agriculture in the two districts. The minimum temperature could result in more severe and intense hailstorms in the future for both districts. The increase in temperature could lead to a prolonged growing season in Uttarkashi, whilst the increase in average and maximum temperature in Patna could lead to heat-stress for the crops. Furthermore, the increase in average and maximum precipitation could lead to more severe and intense natural disasters e.g. landslides in Uttarkashi and floods in Patna. Moreover, the increase in average evapotranspiration combined with the decrease in average precipitation during some months could lead to an increasing need of irrigation. Two workshops were held in the region with the aim to bring together researchers and stakeholders (e.g. famers) in order to jointly discuss 1) the suitability of hydrological modelling data for preparing the agriculture sector to a changing climate, and 2) suggest suitable adaptation options based on researchers’ and stakeholders’ knowledge and experience. Information from the first workshop was obtained by a workshop report, whilst information from the second workshop was obtained from the author’s own participation. The result from the workshop showed that the farmers had several suggestions of suitable adaptation options e.g. implementation of irrigation system and improved access to credit. It also showed that the farmers already adapted to climate change e.g. usage of short- and long duration variations of rice and sowing date adjustment. The combination of these results informed the suggestions for adaptation options for the two districts, namely the development of disaster reduction plans and early warning systems for weather extremes, as well as a diversification of agriculture and more generally livelihoods. In addition, indirect adaptation measures suggested for both districts included insurance schemes against yield failure, improved access to credit schemes, and right/fair market prices. Specific measures for each district were also suggested e.g. heat-tolerant crops in Patna and implementation or irrigation systems in Uttarkashi. / Klimatförändringarna påverkar åtskilliga miljöfaktorer och tillsammans med socioekonomiska förändringar sätter de stort tryck på vattenresurser. Klimatförändringar manifesterar sig i stigande temperaturer och ändrade nederbördsmönster och nederbördsintensitet, med påföljande effekter på hydrologiskt relevanta parametrar så som vattenflöden, evapotranspirationsvärden, smältande glaciärer etcetera, vilka alla är effekter som redan observerats och är förutspådda att fortsätta under innevarande århundrande. Befolkningen i Indien är näst störst i världen. Större delen av befolkningen i Indien bor på landsbygden och är beroende av klimatkänsliga sektorer så som jordbruk, fiske och skogsbruk. Indiska Himalaya förser 600 miljoner människor med vatten, framtida effekter på den hydrologiska cykeln, orsakade av klimatförändringarna i området, är därför av största intresse. För att kunna hantera de framtida effekterna orsakade av klimatförändringarna är det viktigt att implementera klimatanpassningsstrategier. Den här studien kombinerar data analyser från en hydro-klimatisk modelleringskampanj (som är genomförd externt till det här arbetet), litteraturstudie över effekter på jordbruk orsakade av klimatförändringar och möjligheter att anpassa sig till dessa förändringar, samt involverar preferenser och kunskaper från intressenter inom det aktuella området för att kunna identifiera lämpliga klimatanpassningsstrategier. Studien har ett huvudfokus på klimatanpassning för jordbruksområden i två distrikt i Indien: Uttarkashi (uppströms Ganges, Uttarakhand) och Patna (nedströms Ganges, Bihar). Analysen av hydro-klimatisk data, baserad på en modelleringskampanj, fokuserar på tre klimatvariabler som är av betydelse för jordbrukssektor: nederbörd, temperatur, och evapotranspiration. För att kunna karakterisera framtida klimat har IPCCs fyra representativa koncentrationsvägar (RCPs) tagits hänsyn till: RCP 2.6, RCP 4.5, RCP 6.0, och RCP 8.5. Effekterna av dessa scenarier på de tre ovan listade klimatvariablerna är analyserade över tre framtida tidsperioder: 2011-2040, 2041-2070, 2071-2100, med ett speciellt fokus på monsunperioden från juni till oktober. Resultatet från analysen av hydro-klimatisk data indikerar en ökning under århundrandet i minimal, maximal, och genomsnittlig temperatur i båda distrikten. En ökning i evapotranspiration för båda distrikten kunde också identifieras, med några få undantag för RCP 2.6, 6.0 och 8.5 i april och maj i Patna, samt för alla RCP scenarier i april, maj och juni för Uttarkashi. Trender i nederbörd visar en ökning i maximal och genomsnittlig nederbörd för nästan alla scenarier under monsunperioden i Patna (exempel på scenarier där den genomsnittliga nederbörden inte ökar är RCP 4.5 och 8.5 i juni och juli under perioden 2011-2040). En ökning i maximal och genomsnittlig nederbörd identifierades i september för alla RCP scenarier och framtidsperioder, samt i augusti för RCP 2.6 och 8.5 i Uttarkashi. Kvarvarande månader visar på stor variabilitet i nederbörd för alla scenarier i båda distrikten. Litteraturstudien resulterade i en tabell med klimatanpassningsstrategier, där nio av 63 ansågs vara transformerande, samt identifierade möjliga effekter på jordbruket i de två distrikten orsakade av klimatförändringar. Ökningen i minimal temperatur kan leda till mer allvarliga och intensifierade hagelstormar i framtiden. Temperaturökningen kan i Uttarkashi leda till förlängd odlingssäsong medan ökningen i genomsnittlig och maximal temperatur kan leda till värmestress på grödorna i Patna. Vidare gäller att ökningen i maximal och genomsnittlig nederbörd kan leda till mer allvarliga naturkatastrofer i framtiden som exempelvis jordskred i Uttarkashi och översvämningar i Patna. Ökningen i evapotranspiration kombinerat med minskningen i genomsnittlig nederbörd under vissa månader skulle kunna leda till ett ökat bevattningsbehov. Två ”worskhops” anordnades i regionen med målet att sammanföra forskare och intressenter (exempelvis bönder) för att gemensamt diskutera 1) lämpligheten av användandet av hydrologiskt modellerad data för att förbereda jordbruket på klimatförändringar, och 2) föreslå lämpliga klimatanpassningsstrategier baserat på forskarnas och intressenternas kunskap och erfarenheter. Informationen från den första workshopen erhölls genom en workshoprapport, medan informationen i den andra workshopen erhölls genom författarens eget deltagande i workshopen. Resultatet från workshopen visade på att bönderna hade flertalet egna föreslag vad gäller lämpliga klimatanpassningsstrategier så som exempelvis implementerande av bevattningssystem och ökade kreditmöjligheter. Bönderna hade även börjat anpassa sig till klimatförändringar genom exempelvis ha lång- och korttids variationer av ris samt att de hade flyttat på datumet för sådden. Kombinationen av hydro-klimatisk data, litteratur och intressentpreferenser och kunskap möjliggjorde förslag på klimatanpassningsstrategier i de två distrikten. Strategier för att reducera skador på grödor och jordbruksmark orsakade av extrema händelser, varningssystem som varnar i ett tidigt skede, och diversifiering av försörjning är direkta klimatanpassningsstrategier som identifierades för båda distrikten. Försäkringslösningar, ökade kreditmöjligheter, och ett rättvist marknadspris var indirekta anpassningsstrategier som identifierats för båda distrikten. Även specifika anpassningsstrategier för respektive distrikt har identifierats, där exempelvis värme-tåliga grödor identifierades som viktigt för Patna och implementering av bevattningssystem identifierades som extra viktigt för Uttarkashi.

This thesis sets out to increase the knowledge of artificial groundwater injection (AGWI) in Sweden on behalf of the Swedish Transport Administration. This has been done by firstly conducting a literature review which provided the background which comprises mainly groundwater theory and subsidence. Then several methods were utilized; Interviews, cost analysis, case studies and a simplistic numerical modelling in order to obtain an overall understanding of the AGWI facilities. The interviews provide in-depth knowledge of how the techniqueis handled in different industry contexts. The cost analysis provided with an understanding of the economic relations for an AGWI facility. The case studies provided generalizability and knowledge in how the AGWI is conducted in real projects. Finally, the numerical model provided with knowledge of how a can be developed and what interesting information it can and should contain. The results showed that the AGWI as a subsidence mitigation technique have been developed and is now a subject of increased focus and demand from the legislator and designer perspective, but not the STA. The results show as well that we can expect changed preconditions both geographically and temporally varying, for the AGWI and therefor a change in how the AGWI is handled by the STA is recommended to change. Another result was that the cost analysis showed that the common idea of tap-water is a cheaper alternative than re-injecting the leaked water back to the tunnel is debatable, even false. The case studies showed that the most common water utilization was tap water and that only a few facilities has re-injection capabilities. The STA is recommended to increased their focus on the AGWI technique, to plan for a long term operation and maintenance perspective and to demand calculations of the AGWI costs in relation to water use and the facilities sustainability with the view on future estimated climate change. / Denna uppsats syftar till att öka förståelsen om skyddsinfiltration i Sverige på uppdrag av Trafikverket. Bakgrunden baseras på en litteratur granskning som huvudsakligen handlar om grundvattensteori och marksättningar. I uppsatsen används sedan flera olika metoder; Intervjuer, kostnadsanalys, fallstudier och en förenklad numerisk modell för att få en övergripande förståelse för Trafikverkets skyddsinfiltration-anläggningar. Intervjuerna gav en djupare förståelse och kunskap om hur tekniken hanteras i olika sammanhang i branchen. Kostnadsanalysen gav en insikt i de ekonomiska relationerna för hur en skyddsinfiltration-anläggning fungerar. Fallstudierna gav generaliserbarhet till studien och kunskap om hur skyddsinfiltration genomförs i verkliga projekt. Slutligen gav den numeriska modellen kunskap om hur en modell kan utvecklas och vilken relevant information den kan och bör innehålla. Resultaten visade att skyddsinfiltration som en teknik för att minska marksättningar har utvecklats mycket genom tiden. Tekniken får nu ett ökat fokus och därmed krav från lagstiftarens och projektörens sida, men däremot inte från Trafikverket. Resultaten visar också att vi kan förvänta oss förändrade förutsättningar både geografiskt och tidsmässigt för skyddsinfiltration. Därför rekommenderas att ändra hur skyddsinfiltration hanteras av Trafikverket. Ett annat resultat var att kostnadsanalysen visade att den rådande bilden om att dricksvattenanvänding är ett billigare alternativ än att återinjicera det läckta vattnet tillbaka till tunneln kanske inte stämmer. Fallstudierna visade att det vanligaste vattenutnyttjandet var dricksvatten och att endast ett fåtal anläggningar har återinjiceringsförmåga. Trafikverket rekommenderas att öka sitt fokus på skyddsinfiltration-tekniken och planera för ett långsiktigt drift- och underhållsperspektiv. Dessutom bör Trafikverket kräva beräkningar av skyddsinfiltration-kostnaderna i förhållande till vattenanvändning och anläggningens hållbarhet med tanke på framtidens uppskattade klimatförändringar.

To be educated in global climate issues can be challenging for pupils. This may contribute to anxiety and feelings of helplessness. Global climate change may also be a challenge for educators to convey to young learners, f-3. Educators can experience various problems when it comes to teaching about climate issues. The subject of climate change is a broad and complex area, according to the studied material in our thesis. Studies indicate that each individual's past experience and environmental approach represents a starting point and has an impact on the way to teach the subject. The purpose of this essay is to gain a wider knowledge of the difficulties that teachers describe when it comes to teaching about global climate issues in primary school. The question this thesis will be based on is the following: How do primary teachers reason about education in complex sustainability issues and pupils "climate worries?” In order to answer our question, we have performed an empirical study in form of a semi-structured interview. The empirical material consists of four interviews. To analyse our empirical work, we have used a content analysis. Because of the timeframe and access to schools to perform the interviews, our empirical data is limited. The result of our empirical data shows that teachers see difficulties, but also possibilities in teaching about climate issues. One possibility is that by getting to know your pupils and by being able to "read" their reactions, the teacher can plan their education in an effective manner. The results of our study and analysis also indicate that teachers believe that their pupils need to use their emotions, when they are learning about global perspectives like climate issues. A minor part of our study indicates that teachers training programme can be developed in the area around teaching about complex perspectives. This could be one step closer to a future where teachers and pupils create knowledge for sustainable development, together.

Bangladesh is one of the most vulnerable countries to climate change, with coastal areas being especially vulnerable. Along the Bangladeshi coast lies mangrove forests that protect against storm surges, tropical cyclones, SLR, coastal erosion, and salt-water intrusion. On Char Kukri Mukri, a remote island in the Bay of Bengal, Keora-species (Sonneratia apetala) mangroves are planted. The forest is virtually a monoculture in degradation and thus needs restoration through enrichment. Therefore, this study aimed to explore the opportunities and limitations of mangrove enrichment as climate adaptation on Char Kukri Mukri. We conducted semi-structured interviews with local communities and other key stakeholders and analysed soil and water samples along the island's south coast to assess this. Our results indicate that the soil is highly saline, which, combined with projected climate impact, limits the abilities of more sensitive mangroves to survive there. Climate impacts severely affect the lives and livelihoods of the people living on Char Kukri Mukri. Successful adaptation requires further involvement of local communities, site-specific solutions, and a holistic approach to adaptation. However, a hindrance to adaptation measures is the lack of resources to fund large-scale projects, which leads to beneficiaries being required to provide money and land themselves to be considered for projects. This risks systematically excluding the landless poor, and there is therefore a need to reform adaptation financing systems so that measures benefit the most vulnerable. / Bangladesh är ett av de länder i världen som är mest sårbara för klimatförändringarna. Kustområdena är mest känsliga. Längs Bangladeshs kust finns mangroveskogar, som skyddar mot klimateffekter som stormar, cykloner, havsnivåhöjning, kusterosion, och saltvattenintrång. På Char Kukri Mukri, en avlägsen ö utanför Bangladeshs centralkust i Bengaliska viken, har mangrover av arten Keora (Sonneratia apetala) planterats. Skogen är praktiskt taget en monokultur som håller på att förstöras, och det finns därför ett behov av att restaurera skogen. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna och hindrena för restaurering av mangroveskogarna som klimatanpassning på Char Kukri Mukri. För att uppnå detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med lokalbefolkningen och andra nyckelintressenter, och analyserade jord- och vattenprover tagna vid öns sydkust. Våra resultat indikerar att jorden har hög salthalt, vilket i kombination med ökade klimateffekter minskar mer känsliga mangrovearters möjligheter att överleva i dessa områden. Klimateffekter påverkar människorna och deras försörjning på Char Kukri Mukri i hög grad. Lyckad klimatanpassning kräver mer inkludering av lokalbefolkningen i initativ, platsspecifika lösningar, samt ett holistiskt tillvägagångssätt. Resursbrist hindrar dock investeringar i storskaliga och långsiktiga projekt, vilket gör att förmånstagare behöver bidra med pengar och mark till projekten. Detta gör att fattiga människor som inte äger mark systematiskt exkluderas ur anpassningsprojekten. De nuvarande finansieringssystemen behöver därför reformeras för att projekten ska ge fördelar till de människor som är mest sårbara för klimatförändringarna.

The aim of this thesis is to explore how affect theory can contribute to pneumatology in a way that illuminates how it might inspire action regarding the current climate crisis. To do this, this thesis analyses and discusses how feelings could relate to (human) action to combat climate change. This is done through a discussion of how different pneumatologies that describe the Holy Spirit as acting, and as inspiring action in the world, can be further developed through affect theory. The main material used are Matters of Care: Speculative Ethics in More Than Human Worlds (2017) by philosopher of science Maria Puig de la Bellacasa and Grave Attending: A Political Theology for the Unredeemed (2020) by theologian Karen Bray. Several different pneumatological voices, representing the variety of pneumatologies present within the Christian tradition, are used to analyse the main material pneumatologically. The conclusions drawn suggest that the combining of affect theory and pneumatology not only points out the similarity of the traits with which they are commonly associated, but they also suggest that it might be possible – and even necessary – to talk of the Spirit as present also in “negative” feelings such as anger or depression. The Spirit can be understood as present in all affects (even if they appear within capitalist contexts), and also as a rewiring of our relationship to become more attuned to how others (human and non-human alike) actually feel. Care, this thesis suggests, is as a very concrete example of how the Spirit can be seen as materialising through affected actions. The Spirit understood as present through affect could also provide a way of speaking of the Spirit as present in the world, in creation, without making it what gives nature its worth and meaning.

Plants associated with the historical agricultural landscape are threatened. Land-use changes causing loss, fragmentation and degradation of semi-natural grassland habitats have resulted in many species becoming Red Listed. In addition, climate change favours generalist species, which risk outcompeting the specialist semi-natural grassland species. Conservation of small remnants of historical meadows and pastures left in landscapes has, on the other hand, proved to be of great importance for conservation of these species. A better understanding of how thespecies are affected by climate and land-use changes is essential for long-term and effective conservation plans and restoration measures. With this large-scale study, covering the whole of southern and central Sweden (ca 210000 km2), I investigated spatial variations in the number of retained semi-natural grassland species, and whether the proportion of retained distribution varies between species in different Red-List categories. Recently digitized data on the historical distribution of Swedish vascular plants made it possible to compare the historical and contemporary distributions of species on a large scale. Historical and current data of species distribution, climate and land use, and the presence of valuable grasslands were used to investigate the effects of changes in land use and climate on the species. Over 200 semi-natural grassland species were included in the analysis. The results showed that 34% of the seminatural grassland species in the study were Red Listed. There were spatial variations in retained distribution of species and the proportion of retained distribution varied between different Red-List categories. Species in the most critical category, CR had the lowestproportion retained distribution (median=0.39) and not Red Listed species the highest (median=0.95). The proportion of valuable semi-natural grasslands had a positive effect on retained distribution of species, while retention of open habitats had a negative effect, the lattercontradicting previous studies. Retention of species turned out not to be affected by climate change, which previous studies have suggested, but it was positively affected by a historically colder climate. The results of the study show the importance of preserving and restoring seminatural grasslands to reduce negative effects from other influencing factors, and that spatial differences in the effects are important to consider. The study underscores the need for more knowledge to understand the full impact of the threats that land-use change and climate change pose to these species. / Kärlväxter associerade till det historiska odlingslandskapet är hotade. Förändrad markanvändning med förlust, fragmentering och degradering av habitaten som resultat har lett till att ett stort antal av dessa arter numer är rödlistade. Dessutom hotas arterna ytterligare av klimatförändringar som gynnar generalistarter som då riskerar att konkurrera ut de mer specialiserade hävdgynnade gräsmarksarterna. Bevarandet av små kvarvarande ängs- och betesmarker har däremot visat sig ha stor betydelse för bevarandet av dessa arter. En ökad förståelse för hur arterna påverkas av förändringar i klimat och markanvändning är avgörande för långsiktiga och effektiva bevarandeplaner och restaureringsåtgärder. Med denna storskaliga studie över hela södra och mellersta Sverige undersöker jag spatiala variationer i antalet bevarade hävdgynnade gräsmarksarter, samt om andelen bibehållen utbredning varierar mellan arter i olika rödlistningskategorier. Nyligen digitaliserade data om svenska kärlväxters historiska utbredning gjorde det möjligt att jämföra arters historiska och nutida utbredning i stor skala. Historiska och aktuella data om arters utbredning, klimat och markanvändning, samt förekomsten av värdefulla gräsmarker användes för att undersöka effekterna av förändringar i markanvändning och klimat på hävdgynnade gräsmarksarter. Över 200 hävdgynnade gräsmarksarter inkluderades i analyserna. Resultaten visade att 34% av arterna i studien var rödlistade. Det fanns spatiala variationer i arternas bibehållna utbredningar och proportionen bibehållen utbredning varierade mellan olika rödlistningskategorier. Arter i den mest kritiska rödlistningskategorin CR hade lägst proportion bibehållen utbredning (median= 0,39), medan de ej rödlistade arterna den högsta (median=0,95). Proportionen värdefulla ängs- och betesmarker hade en positiv effekt på arters bevarade utbredning och bevarad öppen mark hade en negativ effekt, det senare i motsats till tidigare studiers resultat. Arternas bibehållna utbredning visade sig inte påverkats av klimatförändringarna, vilket tidigare studier visat på, ett historiskt kallare klimat hade däremot positiva effekter. Studiens resultat visar på vikten av att bevara och restaurera hävdpräglade marker för att minska negativa effekter från andra påverkansfaktorer och att spatiala skillnader i effekterna är viktiga att beakta. Studien understryker att mer kunskap behövs för att förstå de totala effekterna av de hot som förändrad markanvändning och klimatförändringar utgör för dessa arter.

As climate changes are progressing so is the need for further knowledge surrounding them and their consequences. This includes the ocean’s role in the climate system. Previous studies indicate a general lack of research in students’ understanding of the ocean, which this thesis aims to fill a part of. This thesis has investigated upper secondary school students’ basic knowledges of the ocean’s natural processes and chemistry, as well as the students’ understanding of the consequences of the ongoing ocean warming. The methods used have been a combination of participant observation and a quiz, considering students in an upper secondary school in Stockholm. The results of the quiz show that two thirds of the students have a basic understanding of the ocean’s processes and chemistry. The participant observation supports this conclusion. It additionally showed that most students displayed superficial knowledge of oceanic processes, while having a poorer understanding of more complex processes and the concurrence between processes. Some misunderstandings and alternative understandings surfaced amongst the students’ answers. These, along with systematic geography and its preconditions, are discussed in the discussion section. While the present study was too limited to draw definite conclusions, this study indicated preliminary that students with focus on natural science display a deeper knowledge in the ocean’s chemistry and natural processes than students with focus on social sciences, which would be interesting to investigate further in future research.

Oro för klimatet är något som blir allt vanligare hos både barn och vuxna. Majoriteten av de studier som genomförts inom området klimatoro har undersökt äldre barn och vuxnas mående kopplat till klimatkrisen. Fokus för denna studie ligger därför på de yngre barnen, i årskurs två och tre, för att undersöka vad de känner inför klimatförändringarna. Tidigare forskning har visat att transformativa och deliberativa arbetsmetoder är fördelaktiga att använda vid undervisning om komplexa ämnesområden som klimatförändringar. Därför undersöker denna studie även om lärare använder dessa arbetssätt under sin geografiundervisning. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer av två lärare och tre elevgrupper med fem elever vardera. Förutom intervjuer genomfördes även mer kreativa inslag som rankningsövningar och teckningsmoment. Resultatet visade att de intervjuade lärarna, till viss del, använde transformativa och deliberativa arbetsmetoder när de hade möjlighet att dela upp klassen i mindre grupper. De intervjuade lärarna ansåg att dagens elever var väl insatta i miljörelaterade frågor, jämfört med tidigare årskullar och gärna deltog i diskussioner inom ämnet. Samma lärare ansåg däremot inte att undervisningen bidragit till att förändra elevernas inställning till klimatet. Det framgår dessutom av resultatet att klimatförändringar är ett komplext ämnesområde som är svårt för ett flertal elever att samtala om. Det kan bero på elevernas unga ålder, då de på grund av detta ännu inte haft så omfattande undervisning inom området samt att eleverna ännu inte nåtts av stora mängder information om klimatförändringar. Resultatet för teckningsmomentet, som genomfördes med eleverna, visade att drygt hälften av eleverna kände oro för klimatförändringar vilket är en lägre andel än vad tidigare forskning visat. Det bedöms bero på att eleverna i denna studie är yngre än de barn och unga vuxna som deltagit i tidigare forskning. På grund av studiens begränsade storlek kan den dock inte anses vara representativ för alla lågstadielärare och unga elevers åsikter. / Concern about the climate is something that is becoming increasingly common among children. Most of the studies that have been done around this subject have investigated older childrens feelings about to the climate crisis. This studie will therefore focus on the younger children, in class two and three, to see how they feel about climate change. Previous research has shown that transformative and deliberative methods are beneficial to use when teaching about complex areas such as climate change. Therefore, our study examines whether the interviewed teachers use these working methods during their geography teaching. The study3 av 52is carried out with semi-structured interviews of two teachers and three student groups with five students each. In addition to the interview, we also used more creative elements such as ranking exercises and a drawing session. The results showed that the interviewed teachers used transformative and deliberative learning when they had the opportunity to divide the class into smaller groups. The teachers also considered that today's students were well versed in environment-related issues compared to previous students and that they are happy to participate in discussions on the subject. Based on the results the teachers did not consider that the teaching contributed to changing the students attitude towards the climate. It also appears from the results that climate change is a complex subject and that it was difficult for several students to answer the questions during the interview. This may be due to the young age of the students, as they have not yet been taught a lot in the field and have not yet been reached by any large amounts of information about climate change. The results for the drawing session, which was carried out with the students, showed that just over half of the students felt concerned about the climate change, which is a lower percentage than previous research has shown. It is judged to be due to the fact that the students in this study are younger than the children and young adults who participated in previous research. However, due to the limited size of the study, the results cannot be considered representative of the views of all primary school teachers and young students. / <p>2024-01-12</p>

As the anthropogenic emissions of greenhouse gases (GHGs) have increased and received moreattention, the need for climate mitigation solutions has become more urgent. Today, several methodologies for carbon accounting exists, as well as the possibility to offset emissions by buying carbon offsets. All these methodologies directly or indirectly spring from LCA but have developed to metrics considering only climate and with a dissatisfying sustainability performance in other aspects. Four carbon accounting methodologies (VCS, Gold Standard, GHG Protocol, XPRIZE Carbon Removal) have been examined and compared, showing differences in the approach to quantification and to more holistic sustainability aspects. They have also been analysed in comparison to the QU.A.L.ITY framework proposed by the European Commission, which aims to ensure the quality of carbon removals and prevent greenwashing. The results showed a lack of coherence between the carbon offset standards as well as a low coherence with the criteria in the proposed framework and lack of holistic sustainability perspectives. Algae are photosynthesizing organisms fixating CO2 in the same process as terrestrial plants. They are fast growing and does not require land or much maintenance, which is why seaweed aquaculture has been suggested as a method for carbon removals. This have given birth to a plethora of start-ups aiming to sell carbon offsets from systems based on macroalgae, here called “seaweed offsets”. Nine companies/projects were identified and examined. The results showed that most of the companies used systems involving cultivation, while one company use wild seaweed. The two largest techniques for sequestration of the carbon fixated in the biomass were 1) sinking the seaweed into the deep sea and 2) making biochar from the biomass. However, there are not yet any standards covering this type of carbon offset methodologies and these offsets are thus not certified and the results also show that the efficiency of these activities is highly unreliable. Large uncertainties remain regarding the net carbon removal, sequestration, and potential ecological impacts. These uncertainties and knowledge gaps also cause the suggested methods for seaweed offsetting to clash with the QU.A.L.ITY framework. / I takt med att de antropogena utsläppen av växthusgaser har ökat och fått mer uppmärksamhet har behovet av lösningar för att begränsa klimatförändringarna blivit mer brådskande. Idag finns flera metoder för koldioxidredovisning och -beräkning, liksom möjligheten att klimatkompensera genom att köpa klimatkompensation. Alla dessa metoder här rör direkt ellerindirekt från LCA men har utvecklats till mått som endast tar hänsyn till klimat, och med en otillfredsställande hållbarhetsprestanda i andra aspekter. Fyra metoder förkoldioxidredovisning (VCS, Gold Standard, GHG Protocol, XPRIZE Carbon Removal) har undersökts och jämförts, vilket visar skillnader i tillvägagångssättet för kvantifiering och förmer holistiska hållbarhetsaspekter. De har också analyserats i jämförelse med ”QU.A.L.ITY”-ramverket som föreslagits av Europeiska kommissionen, vilket syftar till att säkerställa kvaliteten på lösningar som skall ta bort CO2 ur atmosfären och förhindra greenwashing. Resultaten visar på bristande samstämmighet mellan klimatkompensationsstandarderna samt låg överensstämmelse med kriterierna i det föreslagna ramverket och brist på holistiskahållbarhetsperspektiv. Alger är fotosyntetiserande organismer som fixerar CO2 i samma process som markväxter. De växer snabbt och kräver inte mark eller mycket underhåll, vilket är varför algodling har föreslagits som en metod för att minska halten CO2 i atmosfären. Detta har gett upphov till en uppsjö av nystartade företag som syftar till att sälja koldioxidkompensation från system baserade på makroalger, här kallade "tångkompensationer" (seaweed offsets). Nio företag/projekt identifierades och granskades. Resultaten visar att de flesta av företagen använder system som involverar odling, medan ett företag använder vild tång. De två största teknikerna för att binda kolet fixerat i biomassan var 1) sänka tången i djuphavet och 2) göra biokol av biomassan. Det finns dock ännu inga standarder som täcker denna typ av klimatkompenseringsmetoder och dessa kompensationer är därför inte certifierade. Resultaten visar också att effektiviteten i dessa system är mycket otillförlitlig. Storaosäkerheter kvarstår när det gäller netto upptag av CO2, lagring och potentiella ekologiska effekter. Dessa osäkerheter och kunskapsluckor gör också att de föreslagna metoderna för tångkompensation kolliderar med QU.A.L.ITY-ramverket.

På grund av ökade klimatförändringar och dess påverkan på miljö och människors hälsa kommer klimatanpassningar i den urbana miljön bli allt mer nödvändigt för att mildra dess effekter. Vår studie fokuserar på hur synliga klimatanpassningar upplevs samt hur de kan påverka människors välbefinnande. Studien avgränsas till biofiltren på Neptunigatan i Malmö. Kvalitativa intervjuer genomfördes med människor som befann sig på platsen, vilka sedan analyserades i förhållande till tidigare forskning om miljöetiska värdegrunder, estetik, riskperception och psykisk hälsa. Resultatet visade att samtliga informanter var positivt inställda till klimatanpassningar och dess funktion, även om viss skepticism identifierades hos några av dem. Alla informanter kände någon typ av oro, ångest, stress eller annan negativ känsla kopplat till klimatförändringarna, vilket gör detta till ett viktigt område att studera. Enökad informationsspridning kring klimatanpassningar och klimatförändringar är därför viktig för att öka kunskapsnivån vilket i sin tur medför en mer positiv inställning till klimatanpassningar. / The magnitude of climate change is increasing, and is affecting the environment and people’s health. To mitigate these effects, climate adaptations in urban environments are necessary. The aim of this study is to examine how visible climate adaptations are perceived, and how they can promote well-being. The study is limited to the biofilters located on Neptunigatan in Malmö. We did qualitative interviews with people with a connection to the biofilters, andanalyzed the results in relation to our theoretical framework, which includes environmental ethical values, aesthetics, risk perception and mental health. The results showed that all informants had positive attitudes towards climate adaptations, although we identified some skeptical tendencies. All informants reported some kind of worry, anxiety, stress or other negative emotions in relation to climate change, which makes this an important study area. It is important to inform citizens about climate change and climate adaptations. Increased knowledge leads to a more positive attitude towards climate adaptations.