Både norska och svenska armén utvecklar förband på Nordkalotten, men vilka markoperativa förändringar görs och hur påverkas krigföringsförmågan av dem? Studiens syfte är att beskriva dessa reformer och med beskrivningen utveckla teorin om krigföringsförmåga. Teoriutvecklingen görs genom att kombinera teorin med analysramverken DOTMLPF-I och TURVLUS. Därigenom vässas relevansen för krigföringsförmåga som begrepp för förband och förmågor. Studien är en deduktiv teorikonsumerande flerfallsstudie, med empiri från nationella officiella dokument, den vetenskapliga miljön samt intervjuer med markoperativa befälhavare verksamma på Nordkalotten. I fallen syns satsningar både på brigadsystem och territorialförsvarsförband. Det är en blandning av framtida och äldre teknik, där frågetecken reses kring framtida krigföring i det elektromagnetiska spektrumet. Att kunna verka i den kärva subarktiska miljön är även fortsättningsvis viktigt och märks delvis i förändringsriktningarna. Studien gjorde inledningsvis en ansats att undersöka markoperativ förändring driven av klimatförändringar, men kunde avskriva det som förändringsorsak inom överskådlig framtid. Annars ses såväl ekonomiska, säkerhetspolitiska och nostalgiska skäl till förändring. Studien visar att begreppet krigföringsförmåga är brett och mångfacetterat. Vidare forskning kan utveckla begreppet genom en metodologisk breddning där kvalitativa och kvantitativa metoder breddar ansatsen. Vertikal kombination av analysteorier belyser delsystemens plats och roll i större system. Den bör dock inte ske slentrianmässigt utan även fortsättningsvis kan och bör analyser med enbart TURVLUS eller DOTMLPF-I räcka till för smalare syften.

Att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna är en av mänsklighetens störstautmaningar. Forskare, förespråkare och andra aktörer har länge försökt kommunicera tillallmänheten om klimatförändringar, men det tycks vara svårare än väntat. En paradox haruppstått som innebär att ju mer fakta som presenteras, desto mindre oro. Ett tydligt exempelpå var och hur det kan komma till uttryck är i medier. Ytterligare en global utmaning är denpågående covid-19-pandemin. I ett tidigt skede observerade vi att medierapporteringen påolika sätt började koppla samman covid-19-pandemin med klimatförändringarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur klimatkommunikationen tar sig uttryck under covid-19-pandemin via debattartiklar. Metoden för undersökningen var en latent innehållsanalys ochresultatet analyserades med hjälp av Per Espen Stoknes modell om de fem psykologiskabarriärerna samt teori om strategier inom klimatkommunikation. Resultatet visar attklimatkommunikationen uttrycktes på olika sätt genom både barriärer och strategier, men attkommunikationen till överhängande del uttrycktes genom strategier. Studien kan ökaförståelsen för hur klimatförändringar kan kommuniceras för att skapa klimatengagemangoch kan därmed fungera som en språngbräda för fortsatt forskning. / Dealing with the consequences of climate change is one of humanity's greatest challenges.Researchers, advocates and other actors have long tried to communicate to the public aboutclimate change, but it seems to be more difficult than expected. A paradox has arisen whichmeans that the more facts that are presented, the less concern. A clear example of where andhow it can be expressed is in the media. Another global challenge is the ongoing covid-19pandemic. At an early stage, we began to observe how different types of media started to linkthe covid-19 pandemic to climate change. Based on the background of climatecommunication and this observation, the purpose of this study is to investigate how climatecommunication is expressed during the covid-19 pandemic via debate articles. A latentcontent analysis was performed and the results was analyzed with Per Espen Stoknes modelon the five psychological barriers and theory on strategies in climate communication. Theresults show that climate communication was expressed in different ways through bothbarriers and strategies, but mainly through strategies. The study can further increase theunderstanding of how climate change can be communicated to create climate commitmentand can thus serve as a springboard for further research.

I have in this thesis problematized the Swedish climate transition potentially making Sweden one of the first fossil free welfare states in the world. The forest industry has been designated as one of the central components of climate transition in that it will help replace fossil fuels and other unsustainable materials. One group being affected by the increased forestry is that of the Sámi reindeer herders. Not only are they already affected by the effects of climate change to a great extent, but the forest industry in turn causes problems for reindeer husbandry and is a direct source of reduced quality in forests which provide lichen, the primary food source for reindeer. I have conducted interviews with five reindeer herders in the Malå forest Sámi village, in Västerbotten, in northern Sweden, to gain a keener understanding of the effects of climate change and the forest industry on reindeer herding, from a security perspective. The results show that the interviewees perceive climate change and large-scale forestry as a threat to their livelihood connected to reindeer husbandry and, in turn, a significant part of Sámi culture and existence, and that the two exacerbate the effects of each other. Among the effects, are the loss of forest that provides shelter and sustenance for reindeer, as well as the wellbeing and spirituality of the reindeer herders. Using theories drawn from Anthropocene and postcolonial literature, I hereby problematize the climate transition in Sweden in that it is based on a particular way of viewing the relationship between humans and nature. This causes problems for reindeer husbandry, and ultimately a reduction in security for reindeer herders that is reminiscent of and upholding the frictional and colonial bonds between Sweden and Sápmi (the region inhabited by Sámi people).

Syftet är att bidra med ökad förståelse kring hur Fridays For Future använder digitala medier samt på vilket sätt de använder det transmediala berättandet för att kommunicera klimatförändringar externt. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Fridays For Future medlemmar och resulterade i ett material som bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den netnografiska observationen resulterade i stor mängd data från Fridays For Future kampanjen #Withdrawthecap som bearbetades genom en kvalitativ dataanalys och med stöd av Gambaratos (2013) analytiska överväganden. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat drogs slutsatserna att digitala medier används för mobilisering av strejker. Vidare används digitala medier för att snabbt kunna svara på politikers beslut rörande klimatfrågan. Ytterligare dras slutsatsen att transmedial mobilisering används i kommunikationen. I kampanjen #Withdrawthecap används flertalet beståndsdelar som utgör ett transmedialt berättande vilket visar på att berättandeformen används till viss del för att kommunicera klimatförändringar. / How does the social movement Fridays For Future use digital media when communicating their stance on climate change? The study at hand employs qualitative interviews in order to discern how the organisation use digital media and external transmedia storytelling in their fight for climate preservation. Here, representatives of the organisation are interviewed about strategic decisions taken in regards to organisational digital media use. The collected data was categorized using qualitive content analysis. Additionally, a supplementary netnographic study is featured in which the campaign #Withdrawthecap is examined. The netnographic study resulted in a large amount of data, which was processed through a qualitive data analysis with the support of Gambarato's (2013) analytic considerations. This study unveils the prominence of transmedia mobilization. Furthermore, digital media are used to organize strikes and quickly respond to politicians' decisions regarding the climate issue. The #Withdrawthecap campaign uses most of the elements that defines transmedia storytelling which indicate that the narrative form is used to some extent to communicate climate change.

Denna studie undersöker hur individer och grupper uttrycker sina åsikter om klimatförändringar i svenska nyhetsmedier och om det finns echo-chambers i klimatdiskursen. I studien användes en kritisk diskursanalys för att undersöka ett riktat urval av 13 nyhetsartiklar från svenska tidningar. Artiklarna analyserades för att förstå hur argument om klimatförändringar konstrueras, vilka argument som används för att stödja olika narrativ och hur svensk media kan påverka medborgarnas åsikter och uppfattningar om klimatförändringar. Analysen avslöjade två distinkta echo-chambers inom diskursen. Den första echo-chambern ramar in klimatförändringarna som en brådskande fråga relaterad till politisk inkompetens, globala företag och banker. Denna echo-chamber beskriver ofta ett domedagsperspektiv, vilket kan ge läsarna en känsla av hjälplöshet eller förnekelse. En andra echo-chamber visar skepsis mot antagandet att klimatförändringarna är ett resultat av antropogen verksamhet. Skepticismen grundar sig på förnekelse, brist på kunskap och politiska ideologier, vilket har hindrat ansträngningarna att ta itu med klimatförändringars effekter. Misstron mot informationskällor, inklusive media och vetenskapliga organisationer, påverkar denna grupps uppfattningar, vilket leder till skepticism mot de vetenskapliga bevisen för klimatförändringarna. Studien belyser de positiva och negativa effekterna av echo-chambers i diskurser kring komplexa ämnen, dessa understryker vikten av att bedöma tillförlitliga informationskällor (i), aktivt söka nya perspektiv (ii) och främja öppna, respektfulla dialoger för att minska polariseringen och för att effektivt ta itu med klimatkrisen (iii). Studien lyfter fram den avgörande roll som kollektiva åtgärder och kritiskt tänkande spelar för att lösa klimatkrisen, samtidigt som man erkänner de utmaningar som är förknippade med lösningarna. Vidare utforskar studien potentialen i konceptet The power of ten och mediernas roll som uppmuntrar proaktiv och konstruktiv informationsdelning. / This thesis examines how individuals and groups express their views on climate change in Swedish news media and whether there are echo chambers in the climate discourse. The study used a critical discourse analysis to examine a targeted sample of 13 news articles from Swedish newspapers. The articles were analysed to understand how arguments about climate change are constructed, which arguments are used to support different narratives, and how Swedish media coverage can influence citizens opinions and perceptions about climate change.The analysis revealed two distinct echo chambers in the discourse. The first echo-chamber framed climate change as an urgent matter related to political incompetence, global corporations, and banks. This echo-chamber often described a doomsday perspective, which can leave readers with feelings of helplessness or denial. The second echo-chamber showed scepticism towards the assumption that climate change is a result of anthropogenic activities. The scepticism is based on denial, lack of knowledge, and political ideologies, which hindered efforts to address the impacts of climate change. Mistrust in information sources, including the media and scientific organizations, influence this group's perceptions, leading to scepticism towards the scientific evidence of climate change. This study highlights the positive and negative effects of echo chambers in discourses around complex topics, these underlines the importance of assessing reliable information sources (i), actively seeking new perspectives (ii), and promoting open, respectful dialogues to reduce polarization and to effectively address the climate crisis (iii). The study highlights the crucial role that collective action and critical thinking play in solving the climate crisis, while recog-nizing the challenges associated with the solutions. Furthermore, the study explores the poten-tial of The power of ten concept and the role of the media encouraging proactive and con-structive information sharing.

Browning of boreal freshwaters due to an increased export of terrestrial dissolved organic carbon (DOC) has been observed for some decennia. Drivers include recovery from acid deposition and changing climate and land cover. Lake Mälaren provides the Swedish capital Stockholm with drinking water and an increased future browning of the lake could demand more treatment to produce acceptable drinking water. Knowledge of what can be expected in a changing climate is therefore needed. The aim of this study was to evaluate; (1) The performance of the GWLF model simulations of hydrology and DOC export for 13 catchments draining into the Galten and Ekoln basins in lake Mälaren; (2) How simulated DOC export from the 13 catchments would change in response to climate scenarios RCP2.6, 6.0 and 8.5; and (3) If climate change impact on DOC export to lake Mälaren potentially will demand more treatment of the lake water in the future to produce acceptable drinking water to the Stockholm area. All data used were open access and include temperature, precipitation, discharge, total organic carbon (TOC) and water colour, land cover and soil types. In comparison to other studies, good model performance was found when simulating daily streamflow, baseflow, surface runoff, daily DOC loads and monthly DOC loads. Model simulations of DOC concentrations were less certain, but for some catchments similar results were obtained as in other studies. Increased air temperature resulted in higher simulated soil temperatures and a longer growing season. An increase in both annual precipitation and evapotranspiration resulted in only slight increase in simulated annual streamflow. There were, however, large seasonal impacts on streamflow with higher winter flows and lower spring flood. Annual DOC loads increased, mainly due to increased DOC concentrations over the whole year, as the annual streamflow did not change greatly. Increased winter streamflow and DOC concentrations resulted in large increases in DOC loads. The impact was larger for the higher emission scenarios. DOC loading to Galten and Ekoln increased in all future scenarios during winter, with a likely impact on DOC concentrations in the eastern basins as well. Increased loads to Ekoln are likely to impact the drinking water production of Stockholm more direct than the increases in Galten, as the Ekoln water has a shorter transit time to the drinking water withdrawals. The GWLF model shows much promise in predicting DOC concentrations and loads to lake Mälaren in a changing climate. To estimate the effects of DOC export to lake Mälaren on future drinking water production, further work also needs to be done on in-lake transport and processes. / Sjöar och vattendrag på nordliga breddgrader har under flera decennier blivit allt brunare. Orsaken är att löst organiskt kol, Dissolved Organic Carbon (DOC), som bland annat utgörs av humusämnen, transporteras till ytvatten från omkringliggande mark. De vanligaste förklaringarna till detta är en återhämtning från tidigare försurning orsakad av sulfatdeposition, klimatförändringar och en ändrad markanvändning. Mälaren är den primära dricksvattenkällan för Stockholm och om vattnet fortsätter bli brunare kan det innebära att reningsprocessen behöver ändras för att undvika produktion av hälsofarliga biprodukter i dricksvattnet. Det är därför viktigt att ta reda på hur ett ändrat klimat kan påverka export av DOC till Mälaren. Målet med den här studien var att undersöka tre frågor kopplade till framtida DOC i Mälaren. Den första var hur väl GWLF-modellen kunde användas på 13 avrinningsområden i Mälaren. Modellen simulerar vattnets väg från nederbörd till vattendrag samt hur DOC bryts ned och transporteras ut från marken. Den andra frågan var hur simulerad nedbrytning och export av DOC skulle påverkas av tre olika klimatscenarion, Representative Concentration Pathways (RCP), som baseras på tre olika nivåer av utsläpp av växthusgaser. Dessa var RCP2.6, 6.0 och 8.5, där högre nivåer av utsläpp av växthusgaser är kopplade till en högre siffra. Den tredje och sista frågan var att utvärdera om klimatförändringar kommer påverka hur mycket DOC som når Mälaren och ifall detta kan väntas påverka framtida dricksvattenproduktion i området. All data som har använts för att genomföra studien har varit så kallad “Öppna data”, som är fritt för alla att ladda ned, från både svenska, europeiska och andra internationella databaser. Data som använts är temperatur, nederbörd, vattenflöde, vattenkemi, vegetationstäcke och jordarter.  Modellen visade ett tillfredsställande resultat i att simulera dagligt vattenflöde och både daglig och månatlig DOC-export. Den var mer osäker på att simulera koncentrationerna av DOC, men i flera områden lyckades den prestera liknande som i många andra studier. Alla framtida klimatscenarier visade en ökning av nederbörd, luft- och marktemperatur, avdunstning och antal växtdagar. Det syntes en större påverkan vid högre utsläppscenarion och effekterna ökade för RCP6.0 och 8.5 mot slutet av detta sekel. För RCP2.6 kunde en återhämtning ses mot slutet av seklet på grund av en minskning av utsläpp av växthusgaser. Den högre årsnederbörden resulterade inte i motsvarande ökning i årsvattenflöde på grund av att även avdunstningen ökade. Simuleringen visade en säsongsbunden effekt på DOC-export med en ökning under vintermånaderna men ingen skillnad under sommaren. Koncentrationer av DOC ökade däremot under hela året, dock mer under vintern. Årsexport av DOC från de undersökta avrinningsområdena till de två bassänger i Mälaren som mottar vattnet, Galten och Ekoln, ökade för alla framtida klimatscenarion. Ökningen var ett resultat av ökad vinterexport då det under sommarmånaderna antingen inte fanns någon skillnad eller en liten minskning av DOC-export. Detta påverkar sannolikt även de östra bassängerna där Stockholm tar sitt dricksvatten. Ökad DOC-export till Ekoln skulle troligen påverka Stockholms dricksvattenproduktion mer eftersom bassängerna har ett direkt vattenutbyte. GWLF-modellen som användes här visade potential i att simulera DOC-export till Mälaren i ett ändrat klimat. För att uppskatta framtida påverkan av DOC-export på dricksvattenproduktionen kring Mälaren behöver även processer som sker i sjön undersökas.

Forskning visar att den globala uppvärmningen kan orsaka förändrade nederbördsmönster på många platser runt om i världen. Ett antal platser kan förvänta sig en ökad nederbördsmängd under delar av året, medan andra platser kan förvänta sig längre perioder av torka. SMHI presenterar prognoser över hur nederbördsmönster kan ändras i Sverige till följd av klimatförändringar. I Jönköpings län förväntas den mest kraftfulla nederbörden att öka, och även årsnederbörden. Då översvämningar kan leda till försämrad framkomlighet, skador eller i värsta fall hot mot hälsa och liv har EU tagit fram ett översvämningsdirektiv. Direktivet ska assistera unionens medlemmar att förebygga och hantera problematik som uppstår i samband med översvämningar. I linje med EU:s översvämningsdirektiv har Sverige arbetat fram olika strategier för att kunna förebygga problem som uppstår i samband med översvämningar. I första hand ska kartläggningar av områden utföras för att lokalisera och identifiera områden som är utsatta för översvämningsrisker. Alla områden som är utsatta för översvämningsrisker ska sedan ta fram riskhanteringsplaner där olika strategier och förebyggande åtgärder presenteras. WSP har utfört skyfallskarteringar åt bland annat Tranås kommun i Jönköpings län. I denna rapport har ett område i Tranås valts ut för att studera hur stor effekt olika åtgärder kan ha vid en översvämning till följd av ett simulerat 100-årsregn. WSP:s skyfallskartering har använts vid val av område och Tranås kommun har även konsulterats. Åtgärder har implementerats vid området i en modell som sedan använts för att utföra simuleringar. Området som valts ut består av en parkeringsyta med en intilliggande grönyta. Vid platsen finns en befintlig dam som är i mediokert skick. Åtgärderna består av olika dimensioner av torrdammar och av ett svackdike. Modifiering av terrängfiler har utförts med hjälp av det webbaserade mjukvaruprogrammet Scalgo. Bearbetning av data har utförts i GIS och i MIKE11. Simuleringarna har gett svar på vilka effekter de olika åtgärderna kan ha. Resultaten visar att för att kunna använda parkeringsytan krävs att en relativt stor torrdamm utformas vid den intilliggande grönytan. En magasinsvolym på 4970 kubikmeter möjliggör att 90 procent att parkeringsytan går att använda obehindrat. Resultatet bygger på att en utloppsledning kan ha dimensionen 300 mm. I dagsläget finns en utloppsledning med dimensionen 210 mm. En utredning kan resultera i vetskapen om ledningens dimension går att utöka till 300 mm. Resultaten visar att torrdammar med svackdiken har en potential att förebygga översvämningar i tätbebyggda, urbana områden. Effekterna av de olika åtgärderna har presenterats i en tabell. / Global warming is causing changes in precipitation patterns world over. Many places can expect to face longer periods of drought, while others may be facing periods with increased amounts of precipitation. Europe has created a Flooding Directive in order to prevent consequences of flooding. In Sweden a work of mapping areas with risk of flooding has been a first step to fulfill the Directive. Secondly, all areas that are affected shall create risk plans where their different strategies and work plans are being presented. WSP have mapped areas in Tranås in Jönköping, Sweden, in order to find out which areas could be the most vulnerable to flooding after a heavy downpour. The mapping is being performed with the software Mike+ that is developed by DHI, and the rain event that has been used is a 100-year downpour with an added climate factor. In this report one of the mapped areas in Tranås, has been selected in order to present proposed measures. The measures consist of dry ponds and ditches and are being designed with different dimensions. Simulations have been performed in Mike+ in order to study the different measure‘s effects after a 100-year storm event. The results show that the implemented dry pond needs to be rather big to show good effect. The best effect was shown with the dry pond of 4970 square meters and with an outlet line that had a dimension of 300 mm, which was 80 mm larger than the original. The result showed that about 90 percent of the parking lot could be used after the implementation. Furthermore, the results showed that with a pond measuring 4142 cubic meters, about 50 percent of the parking lot could be used. Overall, dry ponds showed potential of working as a measure against flooding in the area. Urban areas that are densely built could benefit from having dry ponds and ditches implemented. Their flexibility is valuable since they can be used for different purposes during dry periods, which can be useful in areas that are densely built.

During intensive rainfall, the ground is at risk of flooding if the water has no opportunity to infiltrate into the ground or drain. Cities are most heavily affected by such pluvial floods due to their predominantly solid surfaces. An example of such a city is Umeå, which experienced extensive floods causing up to 40 million Swedish kronor in damages. During the period 1970 to 2020, the population of Umeå has increased from 70,000 to 130,000 inhabitants, which means that both housing demand and thus the proportion of hardened surfaces in the municipality increased rapidly. To avoid future flooding problems, studying intensive precipitation trends as well as factors that affect the risk of pluvial floods is of the utmost importance. The purpose of this research is thus to investigate heavy precipitation trends as well as study how climate change and hardened surfaces affect the risk of flooding in Umeå. This study shows that the frequency of intense rainfall in Umeå has increased compared to the mean of the period 1963-1987 and that climate change could lead to an even higher frequency. Increased frequency of intensive precipitation in combination with an increased proportion of hardened surfaces increases the risk of flooding problems. Furthermore, heavy rainfalls, defined as precipitation above ten millilitres a day, occurred eighteen times a year during the period 1996-2020, which is four days more than the 1963-1987 average. By the end of the twenty-first century, climate change is expected to increase these number of days by a further 20-30% (equivalent to 7-12 days) according to SMHI predictions. Intense rainfall is likely to become more common in the future and population growth in Umeå will likely lead to an increase in the number of paved areas. These changes, in combination, place high demands on Umeå municipality to work efficiently with urban planning and climate adaptation.

Climate change due to greenhouse gases is an important challenge the world is facing. In the manufacture of building materials, concrete accounts for about 50% of all greenhouse gas-emissions. A general way of reducing emissions is to replace concrete with other materials with lower climate impact. Replacing concrete in foundations is not entirely straightforward. A foundation needs to be moisture-proof, have the required load-bearing capacity and be an energy-efficient part of a well-insulated climate shell.  When laying foundations, a lot of concrete is used and is often cast as slabs on the ground. The purpose of this study is to evaluate alternative foundations to the traditional slab that have equivalent load-bearing capacity and causes lower emission levels. In this study indoor airventilated crawlspace, Hybrid foundation and Composite foundation are compared with a traditional slab. Calculations of load-bearing capacity are made and set in relation to the level of carbon dioxide each foundation method causes.  The results show that all four foundations have similar load-bearing capacity. The Hybrid foundation accounts for half as much carbon dioxide emissions as a traditional slab and the Composit foundation lies in between. It would be a better choice from an environmental point of view to use these two foundations where possible. / Klimatförändringar på grund av växthusgaser är en utmaning som världen står inför. Byggbranschen står idag för cirka 33 procent av världens växthusgasutsläpp och förbrukar cirka 40 procent av världens energi. Vid tillverkning av byggmaterial står betong för ca 50 % av alla utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett allmänt sätt att minska utsläppen av växthusgaser i byggbranschen är att ersätta betong med andra material som har en lägre klimatpåverkan. Att byta ut betongen i grundkonstruktioner är dock inte okomplicerat. En grund behöver vara fuktsäker, ha erforderlig bärförmåga samt vara en energieffektiv del i ett väl isolerat klimatskal. En grundläggningsmetod som är vanligt förekommande, och som innehåller mycket betong, är en platta på mark. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns alternativ till en traditionell platta på mark som har likvärdig bärförmåga och som resulterar i lägre utsläppsnivåer. Här jämförs varmgrund, Hybridgrund och Composit-grund med en traditionell platta på mark där beräkning av bärförmåga görs och ställs i relation till de nivåer koldioxidutsläpp som varje grundläggningsmetod orsakar. För att besvara frågeställningen ovan har beräkning av bärförmåga gjorts. För en traditionell platta på mark har beräkning gjorts i EPS-Peps, för de anda grundläggningsmetoderna har manuella beräkningar gjorts. För beräkning av koldioxidutsläpp från de olika grundläggningsmetoderna har mängdberäkningar gjorts av materielinnehållet i varje grund. Dessa har sedan använts i mjukvaran BM 1.0 för beräkning av koldioxidutsläpp för respektive grundläggningsmetod. Resultatet visar att alla fyra grundläggingsmetoder har likvärdig bärförmåga. De kan alla bära de laster som en villa med små till måttliga laster ger upphov till. Varmgrunden är den grund som klarar störst laster. Vidare visar resultatet att hybridgrunden orsakar ungefär hälften så mycket koldioxidutsläpp som en platta på mark och Composit-grunden ligger mitt emellan. Varmgrunden orsakar i aktuellt utförande nästan lika höga utsläppsnivåer som en traditionell platta på mark, vilket var oväntat. Konsekvensen av detta är att grundläggningsmomentet i byggskedet skulle ge upphov till mindre mängder koldioxidutsläpp om hybridgrunden och Composit-grunden får ersätta den traditionella grundläggningsmetoden platta på mark där så är möjligt.

Introduction. This thesis focuses on the concept of green libraries with the aim to understand how the public library can promote climate action. Since green libraries for long have been absent in Sweden, the study’s objective is to examine green libraries in an international context to address what features four German public libraries show that green libraries can fulfill; and in a national context to investigate how green libraries can apply to the Swedish public library’s role in society. Method. Semi-structured interviews with librarians at four German green libraries were conducted. The interviews were recorded, and the transcripts was analyzed thematically. In addition to the interviews, the material also consists of documents of different genres used to analyze the Swedish perspective. Analysis. The analytical framework uses a theoretical model specially designed to be used in the analysis, called the re-intermediary-model. The model demonstrates the potential of the public library as a social infrastructure in addressing societal issues, such as the issue of climate change. The analysis maps the empirical material and previous research about green libraries to show which library features it fits into. Additionally, the mapped empirical material helps identify the opportunities for green libraries in Sweden. Results. The analysis identifies several areas of interest. The results show that the German green libraries fit into the features of the theoretical model. The libraries’ green activities and services function as local meeting places; they inspire users to act with more environmental awareness; green libraries educate about climate change and ways to promote climate action in daily life; and they offer creative spaces to let the users experience sustainability. The results also show that there are many opportunities for green libraries to be applied in Sweden. Many aspects of green libraries and climate action conform to the Swedish Library Act, foremost the legislation requiring municipalities and county councils to adopt library plans which enables politicians to include climate strategies in the plans and public libraries in local climate strategies. Swedish libraries could devote themselves to conveying knowledge and information about climate change in several ways, for example through urban gardening, media and information literacy, repair cafés and lectures. Conclusion. Findings reveal that the public library can support civic abilities to participate in climate action. The view of the public library as a space for living and not only a place of books enables the library to convey information and knowledge through various activities and services. The public library’s local connection and inclusive target group give capacity to bring people closer to complex information about climate change, which could benefit climate action and promote community resilience. The thesis also show that Swedish public libraries have a potential site for addressing the issue of climate change and promote climate action.  This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.