Idag används internet för allt från nöje och sociala aktiviteter till arbete och bankaffärer. Kopplat till alla fördelar som Internet erbjuder finns det också många faror eftersom de datorer som används till detta också kan attackeras för att stjäla information, eller tas över och användas för kriminella syften. Det är därför viktigt att alla förstår riskerna med att använda Internet, hur viktigt det är att skydda sin personliga information och vad som kan hända ifall detta skydd brister. Tidigare studier pekar på att medborgarnas medvetenhet om informationssäkerhet är bristande, så också deras kompetens när det gäller att skydda sig själva och sin information på Internet. Den här studien är avsedd att ge en bild av svenska medborgares syn på sin förmåga och sitt ansvar när det gäller att upprätthålla sin informationssäkerhet vid användning av internet. Som metod för att åstadkomma detta har en bred enkätstudie med både kvalitativa och kvantitativa inslag genomförts. Enkäten besvarades av 219 svenska medborgare och resultatet visar att det finns brister i deras kunskap och att en klar majoritet anser att de behöver lära sig mer om informationssäkerhet. Deltagarna visar överlag en god tilltro till sin egen förmåga att ta till sig ny kunskap på området och anser att ansvaret för informationssäkerhet till största delen ligger på dem själva. Utöver detta identifierar studien också en rad områden som svenska medborgare vill veta mer om, samt vilka delar i säkerhetsarbetet de anser vara svårast att förstå. Arbetet kan förhoppningsvis ge inspiration till vidare forskning inom området och utveckling av kompetenshöjande åtgärder, för att i slutänden hjälpa till att höja kompetensnivån när det gäller informationssäkerhet, både för individer och för samhället i stort.

Uppsatsen är en kvalitativ studie över Försäkringskassans digitalisering och arbete mot e-förvaltning. Studien har ett medborgarperspektiv och den empiri som samlats in stödjer sig på muntlig som dokumenterad information från Försäkringskassan men mest centralt på 19 intervjuer med förmånstagare hos Försäkringskassan. Försäkringskassan handlägger ärenden inom flertalet olika försäkringsgrupper och förmåner, denna studie fokuserar enbart på de tre försäkringsgrupper och tillhörande förmåner som handläggs inom socialförsäkringen. Syftet med studien är att studera användarnas uppfattning om Försäkringskassans digitala tjänster utifrån sociala faktorer i de problem som kan uppstå i ett ärende och mer specifikt i ansökan om en förmån. De teorier studien vilar på är nätverksteori, användbarhet och användarvänlighet samt digital klyfta. Resultatet visar att det finns en digital klyfta men att den inte ter sig lika djup som tidigare forskning pekar på. Ålder är en betydande faktor för internetanvändning och användning av digitala tjänster. Det uppstår problem i användarnas ärenden och mer specifikt i ansökningar om förmåner. Dessa problem är desamma för både digitala och analoga användare. Resultatet visar att intervjupersonernas nätverk är av betydande roll för användarna i deras ärenden hos myndigheten. Studiens slutsats är dock att de problem intervjupersonerna uppfattar inte handlar om digitaliseringen i sig utan att de problem som framkommer i studien ters sig oavsett om ansökan sker digital eller analogt.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka tillgänglighet ur ett medborgarperspektiv. Det genom en fallstudie där olika typer av platser i Haninge kommun ingår i syfte att undersöka hur förutsättningarna och uppfattningarna ser ut för områden med olika geografiska karaktärer. Tillgängligheten avser i denna studie både fysisk tillgänglighet och upplevda tillgänglighet. Det innebär att platsbundna parametrar undersöks ur ett objektivt perspektiv samt att även medborgarnas subjektiva värderingar vägs in. Tillgängligheten studeras utifrån ett urval av parametrar som undersöks just utifrån dess fysiska och upplevda tillgänglighet. Flera olika metoder har inkluderats i fallstudien, men den huvudsakliga metoden som har använts är en enkätstudie där de valda parametrarna för tillgänglighet värderas av tillfrågade medborgare som är bosatta på platserna i fråga. De parametrarna som har undersökts genom hela studien är transportmöjligheter, utbud av handel och service, förekomst av grönområden och rekreation, samhällskaraktär, samt medborgarinflytande. Dessa undersöks för platser som i Haninge kommun representerar central stadsbebyggelse, skärgård och landsbygd, vilka utgörs av Handen, Ornö och Runsten. Resultatet visar på att den fysiska tillgängligheten är bra i Haninge kommuns centrala stadskärna men sämre i kommunens skärgård och på landsbygden. Detta gäller främst transportmöjligheter samt utbud av handel och service. Gällande grönområden och rekreation är tillgängligheten bättre på landsbygden och i skärgården. Studien kan inte dra några slutsatser om den uppfattade tillgängligheten, men enkätstudiens resultat visar att den upplevda tillgängligheten är ganska bra för både den centrala stadskärnan samt skärgården, men något sämre för landsbygden. För stadskärnan och skärgården är den upplevda tillgängligheten relativt lika trots stora skillnader i den fysiska tillgängligheten, vilket analyseras utifrån boendepreferenser kopplat till det geografiska läget. För landsbygden reflekterar den fysiska tillgängligheten den upplevda tillgängligheten på ett tydligare sätt. Ett behov finns kring att stärka subjektiva värden för Haninges centrala stadsbebyggelse. För skärgården och landsbygden finns istället ett behov av att stärka objektiva värden. På grund av ett lågt deltagande i enkätstudien har resultatet en stor osäkerhet och ytterligare studier behöver genomföras för att stärka studiens resultat. / This study aims to examine the accessibility from a citizen perspective. The approach has been a case study where different types of areas in Haninge municipality have been included with the purpose to examine the accessibility depending on the geographical context and characteristics. The accessibility concept in this study includes both an objective and subjective approach. The study approach can be explained as that selected parameters have been examined from both an objective and subjective point of view where the values of the citizens are included. Multiple methods have been included within the case study, but the main method that has been used is survey studies where the selected parameters for accessibility have been valued by the citizens of chosen places. The parameters that has been included throughout the entire study are transportation opportunities, variety of commerce and service, presence of green areas and recreation, characteristics of the society, and citizen influence. These five parameters have been studied for places in Haninge municipality that represent central urban areas, archipelago and rural areas. The chosen places representing those types of areas are Handen, Ornö and Runsten. The result points out a good objective accessibility in the central urban areas of Haninge municipality, and the results are not as good in the archipelago and in rural areas. It is mainly because of the transportation opportunities and variety of commerce and service. However, related to green areas and recreation, does the result state a better objective accessibility in the archipelago and in rural areas. Based on the surveys does the study also show a fairly good subjective accessibility both in central urban areas and in the archipelago, this although the areas clearly differ in the objective accessibility. This has been analyzed related to housing preferences that are linked to the geographical context. For rural areas, do the objective accessibility reflect the subjective accessibility in a more evident way. There is a need for central urban areas in Haninge municipality to strengthen the subjective values, meanwhile for the archipelago and for rural areas is the need rather to strengthen objective values. Although, due to a low number of participants in the survey studies, the study has a certain deal of uncertainty and further studies must therefore be carried out in order to strengthen the results.

Syftet med studien är att identifiera hinder och möjligheter för kommuner att arbeta med klimatomställning genom att analysera hur medborgare förstår, uppfattar och ställer sig till olika klimatrelaterade risker och åtgärder. Kvalitativa individuella intervjuer, samt fokusgruppsintervjuer med invånare i Lagerlunda, Norrköping har genomförts för att studera vad invånarna prioriterar och värdesätter, samt hur de ser på klimatrisker och klimatomställning i Norrköping och i sitt eget bostadsområde. För att identifiera hinder och möjligheter för en lyckad omställning har materialet analyserats med hjälp av Burch et al (2014) faktorer för en lyckad omställning. Studien visar att det största hindret för omställning ur detta perspektiv är en underskattning av klimatriskernas betydelse hos invånarna. Detta visar sig genom invånarnas låga prioritering av klimatrisker, samt svårigheter att få medborgare att ändra sitt beteende för att minska klimatrelaterade risker. Andra hinder som uppkom var bristande information från kommunen om den planerade utvecklingen i Norrköping, möjliga åtgärder för klimatanpassning och utsläppsminskning, samt en bristande kommunikation mellan kommun och invånare. De möjligheter för en lyckad omställning som framkom av studien var invånarnas positiva inställning till att öka cykelmöjligheterna, att prioritera utvecklingen av grönområden och att minska biltrafiken, samt att det finns en vilja att kunna bidra med åsikter i kommunens planeringsprocess. För att lyckas med en hållbar omställning bör Norrköpings kommun fokusera på att informera invånare kring miljö- och klimatfrågor, bakomliggande tankar kring stadens utveckling och öka medborgardeltagandet i planeringsprocesser. / The purpose of this study is to identify difficulties and opportunities for municipalities to work with climate transition by analyzing how citizens understand, perceive and position their selves towards climate-related risks and measures. Qualitative individual interviews and focus group interviews with residents in Lagerlunda, Norrköping has been conducted to study what residents prioritize and values, and how they view climate risks and climate adaptation in Norrköping and in their own neighborhood. In order to identify difficulties and opportunities for transition Burch et al (2014) factors for a successful transition are applied. The study shows that the biggest difficulty toward climate transition is an underestimation of the importance of climate risks among residents. This is manifested by the residents’ low prioritization of climate risks, and in difficulties to get people to change their behavior to reduce climate-related risks. Other identified difficulties are the lack of information from the municipality about the planned development of the city and possible measures for climate adaptation and mitigation, as well as a lack of communication between the municipality and citizens. The opportunities for a successful transition that emerged from the study was the residents' positive attitudes to increase cycling, to prioritize the development of green areas and to reduce car traffic, and that there is a desire to be able to contribute in the municipal planning process. To succeed in a sustainable transition Norrköping, the municipality should focus on informing people about environment and climate issues, underlying thoughts about the development of the city and increase citizen participation in planning processes.

<p>Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.</p>

Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.