Sammanfattning  Klimatförändringar orsakade av mänsklig aktivitet har lett till ökade krav på klimatomställning. I detta omställningsarbete spelar politiska riktlinjer och ramverk en tydlig roll. Klimatomställningsarbetet riskerar att leda till ökade orättvisor för redan utsatta sociala grupper, risk finns även att skapa nya orättvisor. Rättvis klimatomställning har fått ökat fokus de senaste åren genom exempelvis EU:s gröna giv. Syftet med denna studie är att undersöka föreställningar om rättvisa i det kommunala klimatomställningsarbetet i Linköpings kommun. För att undersöka detta har två kommunala styrdokument analyserats och fem intervjuer med kommunala politiker och tjänstepersoner genomförts. Denna studie utgår från JUST-ramverket som definierar rättvisa utifrån distributiv rättvisa, processuell rättvisa, reparativ rättvisa och rättvist erkännande. Även rumsliga och temporala aspekter ingår i detta ramverk och för denna studie har dessutom intergenerationell rättvisa samt rättvisa gentemot naturen inkluderats. Resultatet visar att föreställningar om rättvisa som kommer till uttryck i Linköpings kommuns klimatomställningsarbete framför allt visar sig genom distributiv och processuell rättvisa. För att beakta distributiv och processuell rättvisa krävs rättvist erkännande, något som också kunde identifieras i det analyserade materialet. Däremot identifierades inga konkreta exempel på reparativ rättvisa. Uppfattningar om begränsningar som framkom kring att integrera rättvisa i Linköpings kommuns klimatomställningsarbete är kunskapsbrist samt att det finns utvecklingsmöjligheter kring samverkan och samarbete. Uppfattningar om möjligheter som framkom kring att integrera rättvisa i klimatomställningsarbetet är samverkan, handlingsfrihet och samarbete med institutioner. Studien visar på att Linköpings kommun är i begynnelsen av implementeringen av rättvisa i klimatstomställningsarbetet och därav är rättviseperspektiv inte fullt integrerat. / Abstract  Climate change caused by human activity has led to increased demands for climate transition. In this transition, political guidelines and frameworks are crucial. Climate transition risks leading to increased injustices for already vulnerable social groups, there is also the risk of creating new injustices. Just climate transition has received increased focus in recent years through, for example, EU´s green deal. The purpose of this study is to investigate perceptions of justice in the municipal climate transition in Linköping municipality. To investigate this, two municipal policy documents have been analyzed and five interviews with municipal politicians and officials have been conducted. This study is based on the JUST-framework which defines justice based on distributive justice, procedural justice, restorative justice, and recognition justice. Spatial and temporal aspects are also included in this framework, and this study also includes intergenerational justice as well as justice towards nature. The results show that notions of justice that are expressed in Linköping municipality´s climate transition are primarily manifested through distributive and procedural justice. In order to consider distributive and procedural justice, just recognition is required, which could also be identified in the analyzed material. However, no concrete examples of restorative justice were identified. Perceptions of limitations that emerged regarding integration of justice in Linköping municipality´s climate transition are a lack of knowledge and that there are opportunities to improve cooperation and collaboration. Perceptions of opportunities that emerged regarding integration of justice in climate transition are cooperation, freedom of action, and collaboration with institutions. This study shows that the municipality of Linköping is at the beginning of the implementation of justice in climate transition, and therefore perspectives of justice is not fully integrated.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomställning framställs i policydokument såväl om klimatpolitik som om stadsplanering på svensk nationell nivå, jämfört med antaganden och förväntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning setts som två skilda inriktningar på samma problem i klimatomställningen. Forskning om klimatomställning för ofta fram att det är viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan, då dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav två med fokus på klimat och miljö och två med fokus på stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framställer stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomställningen. Begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning sammanlänkas dock inte, förutom när plandokumenten talar väldigt övergripande om klimat, och inga synergier mellan de två inriktningarna utforskas.  På grund av detta finns det en diskrepans mellan antaganden i forskning om klimatomställning och hur frågorna som framställs i de nationella policydokumenten.

I samband med ökade förväntningar på hållbart företagande har fler företag valt att fastställa hållbarhetsmål som överensstämmer med vetenskapliga riktlinjer. Detta gäller inte minst inom industrisektorn, vars stora klimatavtryck har väckt debatt i media. Denna studie undersökte två svenska industriföretag tillvägagångssätt och utmaningar i arbetet med att uppnå sina Science Based Targets (SBT). Studien tillämpade en kvalitativ metod, där representanter från SKF och SSAB intervjuades om deras arbete för att nå SBT. Vidare utfördes en dataanalys av sekundärdata för att ge en nyanserad bild av företagens arbete med SBT. Studien utgick från teorin om organisationsförändring som behandlar företags tillvägagångssätt för att förändra verksamheten. För att kategorisera företagens förändringsprocess och utmaningar tillämpade studien Huong Has förändringsmodell.  Studien fann såväl skillnader som likheter i företagens tillvägagångssätt och utmaningar i arbetet med SBT. I synnerhet identifierades den påverkan som intressenters agerande har på förändringsprocessen. Effektiv kommunikation och samarbete mellan organisationer och aktörer framträdde därför som centralt för att minska företagens klimatavtryck.

Collaboration is increasingly recognized as essential for addressing complex societal challenges, prompting interest in understanding its relationship with various outcomes. This paper investigates how collaboration networks and their characteristics influence sustainability efforts in Swedish municipalities. Through two comparative case studies, the research examines the existence and characteristics of networks in four Swedish municipalities. The aim is twofold: to explore if the characteristics of these networks can explain why some municipalities are more successful in their environmental sustainability performance, and to determine if these characteristics are more influential than the quantity of networks in which a municipality is engaged. While previous studies primarily focus on individual networks and their ability to generate efficient results, this study adopts a different approach by examining the context in which municipalities engage in multiple networks. The study relies on official and available online material to identify the networks and answer the empirical questions. An aggregated assessment of all networks and their characteristics has been conducted for each municipality, facilitating a comprehensive evaluation of each municipality's overall network structure and creating possibilities for useful comparisons between cases. Findings suggest that municipalities with smaller collaboration networks tend to achieve more efficient sustainability outcomes, highlighting challenges in coordination within larger networks.

Det råder en hög resursanvändning av skogen på grund av ett virkesproducerande skogsbruk som använder trakthyggesbruk, en metod som visat sig leda till konsekvenser för skogens ekosystem. Samtidigt förväntas avverkningen öka till följd av en växande efterfråga av skogsråvara som drivs på av klimatomställningen och det nationella målet om netto-noll utsläpp av växthusgaser till år 2045. För att försöka planera utvecklingen av skogen används skogliga scenarioanalyser regelbundet och det finns omfattande forskningsunderlag, men det tycks saknas perspektiv som sätter den växande efterfrågan i relation till mängden skog som kan behöva avverkas i ett framtida skogslandsskap. Syftet med studien var att kvantifiera hur mycket skog, i areal och volym, som förväntas avverkas på den produktiva skogsmarken år 2045 med målsättning av visualisera omfattningen i ett svenskt landskapsperspektiv. Studien har använt en förenklad kvantitativ scenarioanalys för att undersöka en trolig utveckling för den svenska skogen. Scenario 2045 visar att en avverkningsnivå motsvarande en areal lika stor som Halland och halva Blekinge ska avverkas och att avverkningsvolymen överstiger tillväxten innan år 2045. Avverkningen innebär omfattande konsekvenser på skogslansskapets sammansättning och struktur, vilket påverkar skogens ekosystem negativt. Skogens framtida utveckling i Scenario 2045 kan inte anses hållbar och innebär att en större miljöhänsyn i skogsförvaltningen behöver implementeras. / There is a high resource usage of the forest due to timber-producing forestry that employs clear-cutting, a method that has been shown to have consequences for the forest´s ecosystem. At the same time, logging is expected to increase due to growing demand for forest raw materials driven by climate transition and the national goal of net-zero greenhouse gas emissions by 2045. In an attempt to plan the development of the forest, forest scenario analyses are regularly used and there is extensive research, but there seems to be a lack of perspectives that relate to the growing demand to the amount of forest that may need to be logged in a future forest landscape. The purpose of the study was to quantify how much forest, in area and volume, is expected to be logged in productive forest land by 2045 with the aim of visualizing the extent in a Swedish landscape perspective. The study used a simplified quantitative scenario analysis to examine a probable developement for the Swedish forest. Scenario 2045 shows that a logging level corresponding to an area as large as Halland and half of Blekinge will be logged, and the logging volume will exceed growth before 2045. The logging implies significant consequences for the composition and structure of the forest landscape, negatively impacting the forest´s ecosystem. The future developement of the forest in Scenario 2045 cannot be considered sustainable and means that greater environmental considiration in forest management needs to be implemented.

Klimatrapporteringen i svensk press har ökat markant sedan Parisavtalet undertecknades 2015. Samtidigt har de globala koldioxidutsläppen fortsatt att öka, med undantag för nedgången under 2020 års coronapandemi. Enligt FN:s klimatpanel har världen tio år på sig att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och detta kräver snabba och långtgående omställningar av våra samhällen. Syftet med den här studien är att undersöka hur ofta svenska nyhetsmedier rapporterar om klimatomställningen samt vilken berättelse om omställningen som förmedlas. I en globaliserad värld med globala kriser ökar behovet av en global berättelse. Studien söker förståelse för om journalistiken kan ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och skapa ett inkluderande och konstruktivt globalt narrativ för att öka omställningstakten. Studien är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet består av artiklar och inslag som rapporterar om omställningen från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens Industri, Nerikes Allehandasamt SVT:s Aktuellt och Agenda. Inledningsvis kartlägger studien förekomsten av artiklar och inslag om omställningen och fastställer hur frekvent det globala perspektivet används för att berätta om omställningen. Studiens andra del undersöker hur den globala omställningen framställs genom att tillämpa Berglez teori om global journalistik och Becks teorier om kosmopolitism och risksamhället. Resultatet visar på att svenska nyhetsmedier i liten utsträckning rapporterar om klimatomställningen. När man rapporterar framställs omställningen främst ur ett svenskt perspektiv. Medierna har svårt att ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och den globala omställningen ter sig för komplex för att få sin rättmätiga plats i nyhetsflödet. Journalistiken om den globala omställningen publiceras på kultur- och debattsidor och produceras av andra än journalister.

Klimatförändringarna kommer att påverka alla, även Försvarsmakten. Politiskt och samhälleligt framkommer ett krav på förändring och anpassning för att nå en hållbar utvecklig. Försvarsmaktens styrdokument redogör för att klimatförändringarna medför säkerhetsrisker och att klimatanpassning är nödvändig för att bibehålla operativ effekt.  Genom WPR-Analys och en kritisk granskning av Försvarsmaktens policys och styrdokument samt intervjuer med officerare på taktisk nivå, framkommer en bild av hur problematiken kring klimatförändringarna ser ut. Vad problematiseras och hur tillämpas det på taktisk nivån? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur officerare i Försvarsmakten på taktisk nivå ser på klimatförändringar och hur det påverkar deras verksamhet. Studien syftar även till att nå en djupare förståelse för hur Försvarsmaktens policys och styrdokument problematiserar klimatförändringarna. Studiens resultat visar på att Försvarsmaktens policys och styrdokument har svårt att nå ner till den lägre taktiska nivån. Officerare på taktisk nivå ser inte klimatanpassning som en möjliggörare för den operativa effekten, dock framställs att Försvarsmakten måste följa med i samhällsutvecklingen för att inte ses som en omodern organisation. Det framkomna resultatet kan förklaras genom att information filtreras i organisationen mellan olika nivåer. Det kan även förklaras i att Försvarsmakten är en byråkratisk, hierarkisk organisation med narcissistiska drag som har svårt att ta till sig nya förändringar, normer och värderingar.

The aim of the study was to see how the media affects the legitimacy of an actor in the climate transformation, by looking at a specific actor. A qualitative analysis has been carried out in the form of a document study of newspaper articles concerning an actor in the climate transformation. The qualitative analysis is supplemented with a quantitative analysis, with the aim of providing an overview of the empirical evidence. With the help of an analysis tool, we have investigated how the media affects an actor's legitimacy. The analysis tool was based on literature on how legitimacy can be created in polycentric governance arrangements, as well as within the theory of framing and from a business networks perspective. The quantitative analysis is presented in descriptive statistics and the qualitative analysis is presented in text and with a final summary in tabular form. The analysis showed that the actor often was portrayed as important in the climate transformation, but also credible in terms of empirical credibility, credibility of the speaker and social and political trust. The actor also portrayed themselves as very confident. They were also shown to care about their employees, future generations, and society at large, which should further affect their credibility and trust. Interesting findings from the analysis included bombastic rhetoric from a politician, challenges and criticism did not seem to damage the actor's legitimacy and that the actor has "skipped" some of the factors that the literature describes create or promote legitimacy. But also, the actor was described as a "done deal" early in the decision-making process and that trust in various forms seems to be the most important factor for legitimacy. The conclusions are that the portrayal of the actor in media, positively affects their legitimacy. / Syftet med studien var att se hur media påverkar en aktörs legitimitet i klimatomställningen, genom att titta på en specifik aktör. En kvalitativ analys har genomförts i form av dokumentstudie på tidningsartiklar som berör en aktör i klimatomställningen. Den kvalitativa analysen kompletteras med en kvantitativ analys, med syftet att ge en överblick av empirin. Med hjälp av ett analysverktyg undersöktes hur media påverkar en aktörs legitimitet. Analysverktyget baserades på litteratur om hur legitimitet kan skapas i polycentriska styrningsarrangemang, så väl som inom teorin om framing samt utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Den kvantitativa analysen presenteras i beskrivande statistik och den kvalitativa analysen presenteras därefter i text samt med en avslutande sammanställning i tabellform. I analysen framgick att aktören ofta porträtterades som viktiga i klimatomställningen, men också trovärdiga i termer av empirisk trovärdighet, trovärdighet för talaren samt socialt och politiskt förtroende. Aktören porträtterade också sig själva som mycket självsäkra. De visade sig också vara måna om sina anställda, kommande generationer och samhället i stort, vilket ytterligare bör påverka deras trovärdighet och förtroende.  Intressanta fynd från analysen var bland annat bombastisk retorik från en politiker, att utmaningar och kritik inte verkade skada aktörens legitimitet och att aktören har “hoppat över” vissa av de faktorer som litteraturen menar skapar eller främjar legitimitet. Men också att aktören beskrevs som en “done deal” redan tidigt i beslutsprocessen och att förtroende i olika former verkar vara den viktigaste faktorn för legitimitet. Slutsatserna är att porträtteringen av aktören, i media, påverkar deras legitimitet positivt.

Sustainable development is important and companies are to a greater extent considering actively working to contribute to sustainable development. There are many driving forces for working with sustainability issues, but such initiatives are not always implemented. Examples of such driving forces may be market positioning or laws and requirements. To facilitate a shift towards sustainability, companies can use various methods and tools to lead. The purpose of the study is to introduce a tool and explain what it can look like and be used to change an organization to become a sustainable one. The tool in question is a carbon budget and previous research shows that there are not many studies done on carbon budgets at company level, even though it is relatively well used at region or country level. To answer the research question, a qualitative case study has been conducted where the empirical data sources consist of an interview study and observations. The case study was conducted at a manufacturing company in the electronics industry.The study through the case study succeeded in identifying a number of factors that are judged to have an impact on the success of a carbon budget as a tool. Above all, the study demonstrates the importance of being able to measure the emissions that exist as it is central to goal follow-up and motivation. In order to succeed, a carbon dioxide budget also needs to have a good foundation in management, a good and communicated vision and an action plan for how emissions are to be reduced. Furthermore, the study identifies that a carbon dioxide budget can to a large extent interact with Lean, provided that it is constructed in accordance with the study's framework. The connection with Lean enables the budget to have a greater focus, but also good help from the tools that Lean contains to work with reducing the "waste" of carbon dioxide emissions.Overall, the study believes that it is important from a strategic point of view to work with sustainability issues and a carbon dioxide budget is a good tool for that. The study thus makes a contribution to both research and the planet by further showing opportunities for companies to do something for the climate.

Climate change has been recognised as one of the biggest challenges of our time. To prevent further climate change impacts, nations at COP21 further stressed the need to mitigate their greenhouse gas emissions enough to prevent dangerous temperature rise and to adapt societies to become more resilient. Municipals have been found important actors in this transition due to their power to inflict change on a local level. However, there is a lack of methods to assess how transition is made due to the fact that transition is a fairly new approach to managing climate change combined with a lack of completed transitions in municipalities. The purpose of this study is to explore the use of indicators as a method to assess municipal transition processes. Focusing on two Swedish municipalities that have been deemed vulnerable but at the same time apt to combat climate change, this study uses a triangulation of methods that are divided into two phases. The first phase uses a literature review in order to create a scientifically based list of transition indicators. The second phase uses document analyses and interviews in order to test the indicators and analyse transition process on a local level. The study revealed that there are multiple barriers and triggers for transition such as conflicting interests, economic factors, political steering, knowledge building- and awareness and long term perspectives, but that there also exist important tools for municipal transition in the form of networks through multi-level collaborations and plans/objectives. The findings in this study also suggests that the use of indicators as a method to assess transition could be viable, but that it is limited due to its contextual nature and lack of successful transitions to compare with. / Klimatförändringar har ansetts vara en av de viktigaste utmaningarna i vår tid. För att förhindra att vidare skador av klimatförändringarna kom nationer som deltog i COP21 överens om att minska sina växthusgaser tillräckligt mycket för att förhindra farliga temperaturförhöjningar och att anpassa sina samhällen till resilienta enheter. Kommuner anses vara viktiga aktörer i denna omställning då de har makt att påverka förändringar på en lokal nivå. Dock saknas metoder för att bedöma hur omställning utförs då omställning är ett nytt angreppssätt kombinerat med en brist på genomförda omställningar. Syftet med denna uppsats är att utforska användningen av indikatorer som metod för att bedöma omställningsprocesser. Genom att använda en triangulering av metoder som delats upp i två faser fokuserar studien på två svenska kommuner som har fastställts som känsliga inför klimatförändringarna men även att ha förmågan att hantera dem. Den första fasen består av en litteraturstudie som skapade en vetenskaplig grund som berörde en global och nationell nivå. Den andra fasen bestod av en dokumentsanalys och intervjuer för att utforska omställningsprocesser på en lokal nivå. Studien visar på att det finns flera barriärer och drivkrafter för omställning som konkurrerande intressen, ekonomiska faktorer, politisk styrning, kunskaps byggande- och medvetenhet och långsiktighet men även att det fanns verktyg som var viktiga för kommunal omställning som nätverk genom samarbeten på olika nivåer och planer/mål. Slutligen visar även studien på att användningen av indikatorer som metod för att bedömma omställning skulle kunna vara möjligt men att begränsningar finns då metoden dels är kontextberoende men även att det är svårt att göra jämförelser då ingen fullförd omställning har skett.