Denna undersökning har som övergripande syfte att undersöka vilka möjligheter scenografer och kostymdesigners har för att kunna arbeta med hållbarhet inom scenkonst. Studien fokuserar på att undersöka vilka konkreta verktyg scenkonstnärer, institutioner och branschorganisationer har till sitt förfogande idag och hur ett strategiskt hållbarhetsarbete kan läggas upp. Den undersöker också dilemmat mellan att vara både konstnär och hållbarhetsmedveten i en konstnärlig process. Metoden för undersökningen har varit att intervjua scenkonstnärer och branschorganisationer från Danmark, Norge och Sverige, för att få en helhetsbild av de olika ländernas hållbarhetsarbete och hur scenkonstbranschen medverkar till klimatomställningen. Undersökningen har analyserat material från en case study, intervjuer, litteratur, handlingsplaner och egna erfarenheter med syfte att undersöka hur scenkonstnärer arbetar med hållbarhet. Resultatet av studien visar att branschen i de olika länderna kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete samt att det saknas gemensamma verktyg, mål och handlingsplaner. Intervjuerna pekar också på värdet av att frågan tas på allvar, lyfts till ledningsnivå och att konstnärerna inkluderas i detta arbete. Studien har inte tagit hänsyn till huruvida extra resurser behöver tillkomma branschen för att göra tillräckliga åtgärder i tid men den pekar på vikten av att de stora institutionerna måste ta ett mer övergripande ansvar för att driva branschens framtida utveckling. Förhoppningsvis kommer studien att kunna användas som en igångsättare; av enskilda konstnärer, institutioner och andra berörda i deras omställningsarbete till en mer hållbar scenkonst.

Antropogena utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser har orsakat en ökning avden globala genomsnittliga yttemperaturen över förindustriella nivåer. Samhället stårdärför inför en klimatomställning på en global, nationell och lokal nivå. Den globalakoldioxidbudgeten motsvarar den totala mängd antropogena koldioxidutsläpp som ärtillåtet för att hålla sig inom ramen av de uppsatta målen inom Parisavtalet. Studienbryter ner den globala koldioxidbudgeten på lokal nivå för att åskådliggörapotentiella vägar för Tranemo till att bli en fossilfri kommun. Studien bygger därförpå en datainsamling av territoriella och konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp inomkommunens geografiska område samt inom kommunens förvaltningsorganisation.Studien analyserar vidare hur den framtida utvecklingen av klimatarbetet påverkarkoldioxidutsläpp med hjälp av scenariotekniker baserat på suveränitetsprincipen.Utsläpp orsakade från industrisektorn, transporter och utrikesflyg motsvarar de trestörsta utsläppskällorna i det geografiska området. Det beskrivna önskvärda scenariot,Best case scenario, budgeterar 602 KT CO2 mellan åren 2021-2045 därutsläppsminskande åtgärder från en av kommunens största industrier är avgörandeför att hålla sig inom ramen av budgeten. Studien visar att om samhället fortsätter attproducera och konsumera i samma takt som tidigare år kommer budgeterade utsläppvara förbrukad vid år 2027. Studien speglar den nationella och globala bilden av industrisektorn som endominerande utsläppskälla. I kontrast till identifierade konsumtionsbaseradeutsläppsminskande åtgärder är industrisektorn är en aktör som skapar en avgörandeeffekt i klimatarbetet för att reducera koldioxidutsläppen. Slutsatser dras attkoldioxidbudgeten som ett politiskt styrande dokument betraktas som ett effektivtstyrmedel om kommunen har större handlingskraft och rådighet över utsläppen somsker. Samverkan mellan offentlig och privat sektor betraktas därför som enframgångsfaktor. Kommunens utmaning för att möjliggöra klimatomställningen är attföra en kraftfull klimatpolitik och vidta åtgärder i ett tidigt skede. Vidare slutsatsersom dras i studien är därför vikten av ett strategiskt utvecklingsarbete för attmöjliggöra klimatomställningen. / Carbon dioxide emissions together with other greenhouse gases emitted byanthropogenic activities have caused an increased global average surface temperatureabove pre-industrial levels. The society is therefore facing a challenge to limit theenvironmental and societal risks associated to a global warming below 2 ° C, with theambition of 1.5 ° C. The global carbon budget determines the total amount ofanthropogenic carbon dioxide emissions that are allowed to likely limit a globalwarming of 2 ° C. By breaking down the global carbon budget at a local level,highlights this study hypothetical ways for the municipality of Tranemo to become afossil free municipality by using scenario techniques according to the principal of“grandfathering”. The study therefor maps out historical territorial and consumptionbasedcarbon dioxide emissions that are caused within the municipality’sgeographical area, and within the municipality’s administrative organization, in orderto further identify and propose climate actions.The study points out that emissions caused by the industrial sector, transportationsector, and international flights generate the greatest impact in the geographical areaof Tranemo. The desirable scenario, Best case scenario, accounts 602 KT CO2 betweenyear 2021-2045 where an emission reduction action from one of the municipality’slargest industries is crucial to stay within the budget. The study illustrates that thebudget will be spent by the year 2027 if the society continues to produce and consumein the same pace as previous years. The industrial sector is a dominant polluter at a national and global level. The studyconfirms that industrial sector is also a dominant emission source at a local level forthe geographical area of Tranemo. Climate actions within the industrial sector aretherefore crucial. The identified consumption-based climate actions are consequentlynegligible in contrast to emissions caused by the industrial sector. The studyconcludes that the carbon budget as a political document is regarded as an effectivetool if the municipality has a greater leverage and resourcefulness of the overallgenerated emissions. Cooperation between public and private actors is considered tobe a factor for success. The study clarifies the importance of strategic developmentwork, and influencing factors connected to it when it comes to transforming oursociety towards a sustainable development. / <p>2020-06-05</p>

Purpose: The purpose of the work was to map how the 23 cities that have signed the climate contract with the Viable Cities innovation program are working with the climate transition, but also to gain insight into the companies' climate work in the construction sector. Method: The method for developing the basis for the work has been in the form of a literature study where previous work on the subject has been reviewed but also various data collections where information has been obtained from organizations and authorities, interviews with companies active in the industry and review of cities' climate roadmaps for the construction sector in the 23 connected cities within Viable Cities. Results: The report shows variations in cities progressiveness and their approaches with common measures like adopting fossil-free machinery, promoting wooden construction, and using solar panels. Some cities also use green building rating systems for municipal buildings. Less common measures include individual heating measurements, future oriented building planning, and prioritizing low climate impact procurement. In Södermanland county carbon dioxide emissions from new constructions have significantly increased over the past decade reaching a record high of 410 000 tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) in 2022 compared to 72 000 tons in 2012. The interviews shows that companies aim for green building rating systems and use strategies like optimizing concrete usage and promoting reuse to reduce climate impact. Changing tenants' attitudes toward reused products is crucial, and a more accessible material bank is needed. Reusing technical installations poses challenges due to warranties while recycled materials for interior walls, floors, framework, and facades are more easily used. Contractors and clients implement various energy efficiency measures but face obstacles like higher costs, limited availability of Environmental Product Declarations (EPDs), and uncertainty regarding climate friendly materials. Companies seek improved legislation, incentives, and clearer requirements for climate smart solutions. Collaboration drives innovation and market solutions. Conclusions: The study shows disparities in cities' efforts to address climate change. Malmö is leading with innovative strategies, exemplified by the LFM30 climate program. Cities need to intensify their efforts, taking independent actions and implementing stricter requirements. Interviews emphasize the need for additional legislation to engage stakeholders and achieve a more climate-neutral construction sector. Guaranteeing reuse remains a challenge that requires further examination. Companies also seek clear guidelines in the climate declaration to facilitate sustainable production.

Klimatförändringar är resultatet av decenniers handlande som saknat konsekvenstänk. Behovet av en klimatomställning har länge varit känt, men vidtagna åtgärder och traditionella arbetssätt har hittills inte ansenligt bidragit till att förbättra klimatet. I klimatkontraktet 2030, en förstärkning av befintliga styrdokument, framhålls governance som det rätta verktyget för att uppnå klimatneutralitet. Studien syftar till att undersöka hur implementeringen av klimatkontraktet har påverkat Linköping kommuns förmåga att genomföra klimatomställningen och uppnå klimatmål i en snabbare takt. Syftet har uppfyllts genom en dokumentstudie av Linköping kommuns styrdokument och deras klimatkontrakt, kompletterat med en kvalitativ intervju. Studien visar hur Linköping kommuns förmåga att hantera klimatomställningen har förbättrats, men att det samtidigt finns ett behov att ytterligare utveckla governancestrukturen om klimatneutralitet inte ska vara en allt för avlägsen framtid. / Climate change is the result of decades of actions lacking foresight. The need for climate transition has long been recognized, but our efforts and traditional approaches have so far been insufficient to secure a sustainable future. As a response to this inadequacy, klimatkontraktet 2030, a reinforcement of Linköpings current policy documents, puts forward a new way of looking at climate governance. This essay aims to investigate how the implementation of the contract has affected Linköping municipality’s ability to carry through the transition and reach climate goals at a faster pace. The aim has been achieved through a document study and a supplementary qualitative interview. The study demonstrates how Linköping municipality has enhanced its capacity and ability to undergo a climate transition. Furthermore, we have identified certain aspects of the governance structure that could and should be developed to ensure climate neutrality is achieved in the near future.

Syftet med studien är att identifiera hinder och möjligheter för kommuner att arbeta med klimatomställning genom att analysera hur medborgare förstår, uppfattar och ställer sig till olika klimatrelaterade risker och åtgärder. Kvalitativa individuella intervjuer, samt fokusgruppsintervjuer med invånare i Lagerlunda, Norrköping har genomförts för att studera vad invånarna prioriterar och värdesätter, samt hur de ser på klimatrisker och klimatomställning i Norrköping och i sitt eget bostadsområde. För att identifiera hinder och möjligheter för en lyckad omställning har materialet analyserats med hjälp av Burch et al (2014) faktorer för en lyckad omställning. Studien visar att det största hindret för omställning ur detta perspektiv är en underskattning av klimatriskernas betydelse hos invånarna. Detta visar sig genom invånarnas låga prioritering av klimatrisker, samt svårigheter att få medborgare att ändra sitt beteende för att minska klimatrelaterade risker. Andra hinder som uppkom var bristande information från kommunen om den planerade utvecklingen i Norrköping, möjliga åtgärder för klimatanpassning och utsläppsminskning, samt en bristande kommunikation mellan kommun och invånare. De möjligheter för en lyckad omställning som framkom av studien var invånarnas positiva inställning till att öka cykelmöjligheterna, att prioritera utvecklingen av grönområden och att minska biltrafiken, samt att det finns en vilja att kunna bidra med åsikter i kommunens planeringsprocess. För att lyckas med en hållbar omställning bör Norrköpings kommun fokusera på att informera invånare kring miljö- och klimatfrågor, bakomliggande tankar kring stadens utveckling och öka medborgardeltagandet i planeringsprocesser. / The purpose of this study is to identify difficulties and opportunities for municipalities to work with climate transition by analyzing how citizens understand, perceive and position their selves towards climate-related risks and measures. Qualitative individual interviews and focus group interviews with residents in Lagerlunda, Norrköping has been conducted to study what residents prioritize and values, and how they view climate risks and climate adaptation in Norrköping and in their own neighborhood. In order to identify difficulties and opportunities for transition Burch et al (2014) factors for a successful transition are applied. The study shows that the biggest difficulty toward climate transition is an underestimation of the importance of climate risks among residents. This is manifested by the residents’ low prioritization of climate risks, and in difficulties to get people to change their behavior to reduce climate-related risks. Other identified difficulties are the lack of information from the municipality about the planned development of the city and possible measures for climate adaptation and mitigation, as well as a lack of communication between the municipality and citizens. The opportunities for a successful transition that emerged from the study was the residents' positive attitudes to increase cycling, to prioritize the development of green areas and to reduce car traffic, and that there is a desire to be able to contribute in the municipal planning process. To succeed in a sustainable transition Norrköping, the municipality should focus on informing people about environment and climate issues, underlying thoughts about the development of the city and increase citizen participation in planning processes.

I have in this thesis problematized the Swedish climate transition potentially making Sweden one of the first fossil free welfare states in the world. The forest industry has been designated as one of the central components of climate transition in that it will help replace fossil fuels and other unsustainable materials. One group being affected by the increased forestry is that of the Sámi reindeer herders. Not only are they already affected by the effects of climate change to a great extent, but the forest industry in turn causes problems for reindeer husbandry and is a direct source of reduced quality in forests which provide lichen, the primary food source for reindeer. I have conducted interviews with five reindeer herders in the Malå forest Sámi village, in Västerbotten, in northern Sweden, to gain a keener understanding of the effects of climate change and the forest industry on reindeer herding, from a security perspective. The results show that the interviewees perceive climate change and large-scale forestry as a threat to their livelihood connected to reindeer husbandry and, in turn, a significant part of Sámi culture and existence, and that the two exacerbate the effects of each other. Among the effects, are the loss of forest that provides shelter and sustenance for reindeer, as well as the wellbeing and spirituality of the reindeer herders. Using theories drawn from Anthropocene and postcolonial literature, I hereby problematize the climate transition in Sweden in that it is based on a particular way of viewing the relationship between humans and nature. This causes problems for reindeer husbandry, and ultimately a reduction in security for reindeer herders that is reminiscent of and upholding the frictional and colonial bonds between Sweden and Sápmi (the region inhabited by Sámi people).

Introduction. This thesis focuses on the concept of green libraries with the aim to understand how the public library can promote climate action. Since green libraries for long have been absent in Sweden, the study’s objective is to examine green libraries in an international context to address what features four German public libraries show that green libraries can fulfill; and in a national context to investigate how green libraries can apply to the Swedish public library’s role in society. Method. Semi-structured interviews with librarians at four German green libraries were conducted. The interviews were recorded, and the transcripts was analyzed thematically. In addition to the interviews, the material also consists of documents of different genres used to analyze the Swedish perspective. Analysis. The analytical framework uses a theoretical model specially designed to be used in the analysis, called the re-intermediary-model. The model demonstrates the potential of the public library as a social infrastructure in addressing societal issues, such as the issue of climate change. The analysis maps the empirical material and previous research about green libraries to show which library features it fits into. Additionally, the mapped empirical material helps identify the opportunities for green libraries in Sweden. Results. The analysis identifies several areas of interest. The results show that the German green libraries fit into the features of the theoretical model. The libraries’ green activities and services function as local meeting places; they inspire users to act with more environmental awareness; green libraries educate about climate change and ways to promote climate action in daily life; and they offer creative spaces to let the users experience sustainability. The results also show that there are many opportunities for green libraries to be applied in Sweden. Many aspects of green libraries and climate action conform to the Swedish Library Act, foremost the legislation requiring municipalities and county councils to adopt library plans which enables politicians to include climate strategies in the plans and public libraries in local climate strategies. Swedish libraries could devote themselves to conveying knowledge and information about climate change in several ways, for example through urban gardening, media and information literacy, repair cafés and lectures. Conclusion. Findings reveal that the public library can support civic abilities to participate in climate action. The view of the public library as a space for living and not only a place of books enables the library to convey information and knowledge through various activities and services. The public library’s local connection and inclusive target group give capacity to bring people closer to complex information about climate change, which could benefit climate action and promote community resilience. The thesis also show that Swedish public libraries have a potential site for addressing the issue of climate change and promote climate action.  This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Denna studie syftar till att belysa samhällsaktörers perspektiv kring gruvbrytning av kritiska råvaror i led med klimatomställningen. Studien undersöker hur samhällsaktörer belyser effekterna av en eventuell kommande gruvetablering i byn Vittangi i norra Sverige. Genom semistrukturerade intervjuer med fem samhällsaktörer, i kombination med en tematisk analys, har olika rättvisekonflikter undersökts för att skapa en insikt och ge ett nyanserat kritiskt perspektiv. Analysen av resultatet har utgått från teorin av miljörättvisa och påvisar flertalet målkonflikter som uppstått i samband med den potentiella gruvetableringen i Vittangi. Slutsatserna tydliggör intressekonflikter och baseras på hur det påverkar aktörerna, vilket synliggör perspektiven på gruvbrytning av kritiska råvaror som ett led av klimatomställningen. / This study aims to shed light on the perspectives of social actors regarding the mining of critical raw materials in connection with climate change. The study examines how social actors highlight the effects of a possible future mine establishment in the village of Vittangi in northern Sweden. Through semi-structured interviews with five social actors, in combination with a thematic analysis, various justice conflicts have been investigated to create insight and to provide a nuanced critical perspective. The analysis of the result has been based on the theory of environmental justice and demonstrates the majority of goal conflicts that arose in connection with the potential mine establishment in Vittangi. The conclusions clarify conflicts of interest and are based on how they affect the actors, which makes the perspectives visible on the mining of critical raw materials as part of the climate transition.

The study has been conducted at Projektavdelningen, a department within Region Gotland. Projektavdelningen is in a transition to conduct projects in accordance with new environmental requirements. The purpose of the study is to support Projektavdelningen in their transition to initiate monitoring of the new environmental requirements. The data for the study was collected using methods consisting of interviews and document collection. The collected data was analyzed using organizational theory and analysis based on total quality management. The authors used data analysis tools such as GAP-analysis, Tree Diagram, and SWOT-analysis to categorize patterns and relationships in the empirical report. Employees at Projektavdelningen experience issues in today's monitoring work, partly due to a lack of resources in the operation. It is essential that the project managers have the time for monitoring work for the operation to continue in the transition with initiating monitoring of the new environmental requirements. The study reports two prioritized improvement proposals. The first proposal concerns a structured approach, and the second involves a model that allows time for further monitoring work. Finally, the study presents the IUM, Integrated Monitoring Model, which can support Projektavdelningen with initiating monitoring of the new environmental requirements. IUM is a model inspired by the PDSA theory, showing how Projektavdelningen can integrate monitoring work into their priorities. / Studien har genomförts på Projektavdelningen, en verksamhet inom Region Gotland. Projektavdelningen befinner sig i en omställning för hur de ska bedriva bedriva projekt i enlighet med nya miljökrav. Syftet med studien är att stödja Projektavdelningen i deras omställning för att inleda ett uppföljningsarbete av de nya miljökraven. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av intervjuer och dokumentinsamling. Den insamlade data analyserades med organisatorisk analys, samt analys utifrån offensiv kvalitetsutveckling. Författarna använde dataanalysverktygen GAP-analys, Träddiagram och SWOT-analys för att kategorisera mönster och samband i den empiriska redovisningen. Medarbetarna på Projektavdelningen upplever en problematik i dagens uppföljningsarbete delvis till följd av verksamhetens resursbrist. Det är essentiellt att projektledarna får utrymme i form av tid för uppföljningsarbete för att verksamheten ska fortgå i omställningen med att inleda uppföljning av de nya miljökraven. Studien redovisar två prioriterade förbättringsförslag, det första förslaget avser ett strukturerat arbetssätt och det andra berör en modell som frigör tid för ytterligare uppföljningsarbete. Slutligen redovisar studien IUM, Integrerad Uppföljningsmodell, som kan stödja Projektavdelningen med att inleda ett uppföljningsarbete av de nya miljökraven. IUM är en modell inspirerad av teorin PDSA som visar hur Projektavdelningen kan integrera uppföljningsarbetet i deras prioriteringar.

Klimatförändringar medför förhöjda temperaturer vilket kan leda till höjda havsnivåer och översvämningar med förödande konsekvenser för djur och människors hälsa, tillgång till mat, ekonomi och miljön. De globala klimatmålen riktas mot nationella regeringar. År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta innebär att kommuner i Sverige,däribland Svalövs kommun, måste arbeta utifrån sina lokala förutsättningar för att nå dessa mål. Transportsektorn står för den största energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Svalövs kommun har med sin nya klimat- och energiplan sikte på att minska kommunens transportbehov. En uppdaterad resepolicy kan vara ett verktyg att uppnå dessa mål. Studiens syftar till att undersöka de faktorer som möjliggör och hindrar en implementering av en uppdaterad resepolicy i Svalövs kommun. Därför är studiens frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter upplevs av tjänstepersoner i Svalövs kommuns för att följa en resepolicy? Samt vilka åtgärder kan Svalövs kommun vidta för att öka medvetenheten och efterlevnaden av den nya resepolicyn bland sina medarbetare?En kvalitativ fallstudie genomfördes i Svalövs kommun och empiri inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner i Svalövs kommun samt expertintervjuer med Malmö stad och Lunds kommun. En tematisk analys genomfördes på de transkriberade intervjuerna. Resultatet visade att det största hindret för efterlevnaden av resepolicyn är att de flesta inte känner till dess existens vilket gör kommunikation om resepolicyn till den främsta möjligheten att förbättra rådande förutsättningar. Resultaten indikerar att implementeringsprocessen är det viktigaste steget för en väl förankrad resepolicy / Climate change results in elevated temperatures, which can lead to rising sea levels and floods with devastating consequences for animals and human health, food availability, the economy, and the environment. The global climate targets are directed at national governments. By 2045, Sweden should have no net emissions of greenhouse gases. This means that municipalities in Sweden, such as Svalöv Municipality, must work based on their local conditions to achieve these goals. The transport sector accounts for the largest energy use and greenhouse gas emissions. With its new climate and energy plan, Svalöv Municipality aims to reduce the municipality's transport needs. An updated travel policy can be a tool to achieve these goals. The study aims to examine the factors that enable and hinder the implementation of an updated travel policy in Svalöv Municipality. Therefore, the study's research questions are: What obstacles and opportunities are perceived by officials in Svalöv Municipality to comply with a travel policy? And what measures can Svalöv Municipality take to increase awareness and compliance with the new travel policy among its employees?A qualitative case study was conducted in Svalöv Municipality, and empirical data was collected through semi-structured interviews with officials in Svalöv Municipality as well as expert interviews with Malmö Municipality and Lund Municipality. A thematic analysis was conducted on the transcribed interviews. The results showed that the biggest obstacle to compliance with the travel policy is that most people are unaware of its existence, making communication about the travel policy the primary opportunity to improve the current conditions. The results indicate that the implementation process is the most crucial step for a well-anchored travel policy.