No description available.

I framtiden förutspås kraftig nederbörd bli vanligare förekommande på grund av klimatförändringar och global uppvärmning, vilket kan leda till fler och större översvämningar. Med översvämningskartering kan fastighetsskador och dödsfall undvikas och kartorna kan användas som beslutsunderlag inom samhällsplanering. Gävle kommun har pekat ut Västra Kungsbäck i Gävle som utredningsområde för bl.a. bostäder och verksamheter och i framtiden kan området bli en ny stadsdel. I norra delen av Västra Kungsbäck rinner Kungsbäcken, vilket innebär en översvämningsrisk som noga måste utredas innan eventuell exploatering. Studien utfördes i två delar – en fallstudie på Kungsbäcken där syftet var att simulera och kartlägga översvämningars utbredning i området till följd av kraftig nederbörd, och en enkätundersökning med syfte att undersöka hur planhandläggare tolkar översvämningskartor med osäkerhetszon och hur dessa tolkningar skiljer sig mot experters. Inledningsvis modellerades Kungsbäckens avrinningsområde i HEC-HMS med meteorologiska data från SMHI och modellen kalibrerades till en tidigare översvämningshändelse. Sedan simulerades kraftig nederbörd för att uppskatta resulterande vattenföring, som i den endimensionella modellen HEC-RAS, användes för flödessimulering. Därefter skapades översvämningskartor som visar översvämningars utbredning i Västra Kungsbäck. Därtill användes också i ArcGIS ett nyutvecklat verktyg för att skapa en översvämningskarta med osäkerhetszon där osäkerheten visualiseras. Kartan användes i enkätundersökningen, där 41 planhandläggare från slumpmässigt utvalda svenska kommuner och två experter med sakkunskap inom relaterade ämnesområden, fick bedöma översvämningsrisk på tre olika platser i översvämningskartan. Resultaten visar på den generella översvämningsrisk som råder i Västra Kungsbäck. Betydande översvämningar kan drabba stora delar av området till följd av kraftig nederbörd. Dock finns stor osäkerhet i modellerad översvämning, varför fler studier krävs och mycket stor försiktighet måste vidtas inför eventuell planläggning, kanske till den grad att området inte alls bör bebyggas. Inget definitivt svar finns på hur planhandläggare tolkar översvämningskartan med osäkerhetszon eftersom tolkningarna kraftigt skiljer sig åt. Planhandläggarna är olika personer med olika förmågor, där bl.a. utbildningsnivå och erfarenhet av kartläsning, verkar ha påverkan på tolkningarna och efterföljande bedömning av översvämningsrisk. Resultaten både bekräftar och skiljer sig från tidigare forskning. Planhandläggare med en utbildning på avancerad nivå var i denna studie mindre säkra att sina bedömningar var korrekta jämfört med planhandläggare med endast grundutbildning. Anmärkningsvärt är att de flesta planhandläggare verkar bedöma översvämningsrisken statiskt, enbart utifrån presenterad översvämningskarta. Bara ett fåtal planhandläggare visar upp ett försiktigare förhållningssätt, där de utöver presenterad översvämningskarta, även bedömer översvämningsrisken med hänsyn till eventuella framtida förändringar i nederbördsmängd och resulterande flöde. Med anledning av skillnaderna i tolkning och bedömning krävs fler studier för att fastställa hur översvämningskartor bäst ska utformas för att tolkas och uppfattas korrekt. / Climate change and global warming is expected to cause extreme precipitation to occur more frequently in the future, with more severe floods as a consequence. Flood inundation mapping can prevent property damage and fatalities and the maps can be used as a basis for decision-making in spatial planning. Gävle municipality has chosen Västra Kungsbäck in Gävle for investigation regarding e.g. housing and may become a new neighborhood in the future. The stream Kungsbäcken flows though the northern part of Västra Kungsbäck, which results in flood risk that must be carefully investigated ahead of potential development. The study was conducted in two parts – a case study of Kungsbäcken where the purpose was to simulate and map flood inundation extent caused by extreme precipitation, and a survey with the intention to examine how planners interpret flood inundation maps with an uncertainty zone and how these interpretations differ from those of experts. Initially, the drainage area of Kungsbäcken was modelled in HEC-HMS with meteorological data from SMHI and the model was calibrated to a previous flooding event. Extreme precipitation was simulated to estimate the resulting discharge, and the one-dimensional HEC-RAS model was used for hydraulic simulation. Afterwards, flood inundation maps were created showing flood inundation extents in Västra Kungsbäck. Additionally, a newly developed tool was used in ArcGIS to create a flood inundation map with an uncertainty zone, where the uncertainty is visualized. This map was used in the survey, where 41 planners from randomly selected Swedish municipalities and two experts in related fields of study, were asked to evaluate flood risk in three locations in the flood inundation map.The results show the general flood risk in Västra Kungsbäck. Extreme precipitation can cause significant flooding affecting large parts of the area. There is, however, considerable uncertainty in modelled flood, hence additional studies are required and planning the area must be done with great caution, perhaps to the extent that the area should not be developed at all.  There is no definitive answer to how planners interpret the flood inundation map with an uncertainty zone because the interpretations vary. The planners are different people with different qualifications, where e.g. level of education and map experience, appear to have an effect on the interpretations and subsequent evaluations of flood risk. The results both confirm and differ from previous studies. Planners with a postgraduate degree were in this study less certain that their evaluations were correct compared to those with only an undergraduate degree. It is remarkable that most planners appear to evaluate the flood risk statically, only based on the presented flood inundation map. Only a few planners show a more careful approach, where they evaluate flood risk beyond the presented map, according to expected increased amount of precipitation and resulting discharge. As a result of the different interpretations and evaluations, further studies are needed to determine how flood inundation maps best should be designed to be correctly interpreted and understood.

Invasive species are an increasing problem worldwide, threatening indigenous communities and species. In a world where people travel and trade a lot in a global market, many organisms are transported to new parts of the world where they have never existed before. Most do not survive in the new environment but die, but some thrive and thrive. When such species are established and multiply in places outside their natural range, it can be followed by negative consequences for species that have existed there for a long time - so-called indigenous species. Then the new species are often called alien invasive species. An example of this is the beautiful and colourful plant flower lupin (Lupinus polyphyllus)that people on their travels brought with them from North America, among other things, Europe. Global warming and increased trade between countries is the main reason why foreign species are introduced to new ecosystems while climate change means that habitats can change to become more suitable for an invasive alien species. The invasive species currently causes major economic losses worldwide. Lupins, park slides, and giant sheds are examples of invasive plants that have been introduced in European gardens because they are beautiful and easy to care for. They are also invasive, spread aggressively and are detrimental to our nature because they penetrate our native species. To stop these invasive plants and from damaging Europe's nature, the EU countries have decided to take action against certain species. On January 1, 2015, the EU adopted a regulation on invasive alien species and how to combat it within the Union. On February 5, 2016, the Swedish Environmental Protection Agency submitted the Authority's proposal to the Swedish Government on new rules and measures on how to stop invasive harmful species. Already today, great resources are being devoted to combating invading plants such in our nature reserves. However, an early preventive or direct targeted intervention is much more cost effective than a continuous control of unwanted, invasive species with well-established populations. In order to succeed in this, we need an increased awareness of the problem of alien, invasive species among the public and decision makers, but also a sharp global analysis. Only with knowledge and continuous monitoring can we put in early action against future, aggressive invaders.

Våren 2019 hände något med flygdebatten i Sverige. Granskningen av influencers och företags flygresor började stå i centrum för kritiken mot ett ”överdrivet flygande” och dessa personer målades upp som centralfigurer i flygandets miljöförstöring. Något som bidrog till denna debatt var uppkomsten av ett Instagramkonto med namnet Aningslösa Influencers. Denna uppsats ämnar undersöka framställningen av Aningslösa Influencers genom 20 artiklar från utvalda tidningars rapportering (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet). Uppsatsen försöker även ta reda på vilka andra ämnen som varit i centrum och lyfts i debatten. Artiklarna studeras genom en innehållsanalys med en tidsavgränsning från 1 januari till 31 mars 2019. Med teoretiska utgångspunkter i Framing, Nyhetsvärderig och Social Norms-Theory kodas artiklarna utifrån frågor utformade från uppsatsens frågeställningar. Resultatet visar att Instagramkontot Aningslösa Influencers har framställts neutralt eller balanserat i majoriteten av de artiklar som studerats. När positiva eller negativa vinklingar förekommit, har det förekommit i samma utsträckning. De ämnen som lyfts och fått uppmärksamhet i debatten är flygskam, Influencers, skuld och skam, läsarens ansvarstagande, opinionsbildning och klimathotet till följd av flygandet. / In spring 2019 the flight debate suddenly got a lot of attention in Sweden. Influencers and companies were starting to become the centre of attention for the critic regarding climate change due to excessive flying. One reason behind this was the appearance of an Instagram account called ”Aningslösa Influencers”. This paper explores how a selection of Swedish newspapers (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet) frames the Instagram account. This paper also aims to find out what other topics has gotten attention in the debate. A selection of 20 articles are studied from 1 January 2019 to 31 March 2019 using a content analysis. The theoretical frameworks for the study includes Framing, News values and Social-Norms Theory. The result shows that the majority of the articles presented a balanced reporting of the Instagram account Aningslösa Influencers. If positive or negative reporting were presented, it was presented in the same extent. The result also shows that the topics that got the most attention was influencers, air shame, guilt and shame, the readers responsibility, public opinion, and the threat due to flying.

Klimatförändringarnasägs vara den viktigaste drivkraften för de geostrategiska förändringarna som äger rum i Arktis. Uppvärmningen av regionen medför ett antal betydande geopolitiska effekter. När det gäller dessa nya omständigheter betraktas Ryssland som en nyckelaktör. Det föreslås också av flera forskare att Ryssland använder statliga nyhetsmedier för att förmedla en Kreml-godkänd världsuppfattning tillen internationell publik. Vårt syfte med denna studie är att analysera hur den ryska tidningen RT (tidigare RussiaToday) inramar klimatförändringarnai Arktis. För att identifiera kategorier inom materialet har vi använt en kvantitativ innehållsanalys,och för att analysera inramningen harvianvänt en framinganalysbaserad på Robert Entmansprinciper. Vi fann att de största kategorierna var "klimat", "energi" och "konflikt". Inramningenbestår av en fientlig och konfliktorienterad vy över väst (främst USA) i kategorierna "energi" och "konflikt", medan en mer samarbetsorienteradram visas inom kategorin "klimat". Vi fann också att det finns en del intressen iatt utveckla Nordostpassagen, vilket kan vara ett mer realistiskt mål för Ryssland än energiutvinning i Arktis. Det finns behov av mer forskning om ämnet för att kunna diskutera Arktis framtid. / Climate change is often presented as amain driver of the geostrategic changes that are taking place in the Arctic.Russia is regarded as a key actorin this changing geopolitical landscape. Several scholarssuggests thatRussiausesstatenewsmedia to mediate a Kremlin-approved idea of the worldtowards an international audience.Thepurpose ofthis study is to analyze how the Russian newspaper RT (former Russia Today) is framing climate change in the Arctic.To identifycategories within the material,we have used a quantitative content analysis, and to analyze the framing we have used a framing analysis based on Robert Entman’s principles. We found that the largest categorieswere ‘climate’, ‘energy’and ‘conflict’. The framing consists of a hostile and conflict-oriented view of the west(mainly America)in the ‘energy’ and ‘conflict’-categories, while a more cooperative framing appears within the ‘climate’category. We also found that there aresomeinterestsin developing the Northern Sea Route, which may be a more realistic goal for Russia than energy extraction in the Arctic. There is a need for more research on this subject, to be able to discuss the future of the Arctic

<p>Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar.</p> / <p>This study attempts to give an account of views on climate change from the perspectives of five informants and with reference to relevant literature within the area of climate change. Important aspects of climate change are discussed, such as the human effect on the climate, the distribution of responsibility and the willingness to address change and accept sacrifices.</p>

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar. / This study attempts to give an account of views on climate change from the perspectives of five informants and with reference to relevant literature within the area of climate change. Important aspects of climate change are discussed, such as the human effect on the climate, the distribution of responsibility and the willingness to address change and accept sacrifices.

Many scenarios try to describe a future of supply and demand for electricity in Sweden. All the studied scenarios contain an increased amount of variable renewable energy (VRE) power production. VRE power sources, such as solar and wind power, depend on weather conditions, like solar irradiance and wind speed. There are also scenarios predicting an increased amount of plug-in electrical vehicles (PEVs), which charge their batteries from the electricity grid and thereby changes the consumption patterns. In a future power system with less nuclear power and increased VRE power production it is of interest to investigate the scenarios impact on supply and demand. The scenarios were compiled into cases for the years 2030, 2050, and 2100. Simulations of each case VRE shares resulted in hourly power production data. Aggregating the data and comparing it with the consumption gives an understanding of the power and regulation need.  For Case 2030, a VRE share of 10.3% was calculated. The hydropower in Sweden could cover the power need for the whole year and even peaks in demand. For the larger shares of Case 2050 and 2100, hydropower was not able to cover peaks in power demand solemnly. The consumption of PEVs was small for all cases, reaching shares of 1.5% to 7.1%, compared to the consumption of all other sectors. Considering short-term statistics for wind power and the latest news that some of Sweden’s nuclear reactors might shut down in advance, it is possible that Case 2030 might occur sooner than predicted. If larger shares of VRE power have to be produced to meet consumer needs in the near future, grid-stabilizing measures has to be investigated.

While previous research into understandings of climate change has usually examined general public perceptions and mainstream media representations, this thesis offers an audience-specific departure point by analysing climate change frames and frame formation in Swedish agriculture. The empirical material consists of Swedish farm magazines’ reporting on climate change, as well as eight focus group discussions among Swedish farmers on the topic of climate change and climate change information. The analysis demonstrates that while Swedish farm magazines frame climate change in terms of conflict, scientific uncertainty, and economic burden, farmers in the focus groups tended to concentrate on whether climate change was a natural or human-induced phenomenon, and viewed climate change communication as an issue of credibility. It was found that farm magazines use metaphorical representations of war and games to form the overall frames of climate change. In contrast, the farmers’  frames of natural versus human-induced climate change were formed primarily using experience-based and non-experience-based arguments, both supported with analogies, distinctions, keywords, metaphors, and prototypical examples. Furthermore, discussions of what constitutes credible climate information centred on conflict-versus consensus-oriented frames of climate change communication along with different views of the extent to which knowledge of climate change is and should be practically or analytically based. This analysis of climate change communication in the Swedish agricultural sector proposes that the sense-making processes of climate change are complex, involving associative thinking and experience-based knowledge that form interpretations of climate change and climate change information. / Den här avhandlingen studerar uppfattningar om klimatförändringar och bidrar med sin målgruppsorienterade utgångspunkt till tidigare forskning kring hur klimatförändringar kan förstås och uppfattas. Avhandlingen studerar klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn genom analyser av 10 års klimatrapportering i tidningarna ATL samt Land Lantbruk, samt åtta fokusgruppsdiskussioner med svenska lantbrukare. Analysen visar att medan svensk lantbruksmedia ramade in klimatförändringar som en fråga om konflikter, vetenskaplig osäkerhet och ekonomisk börda, rörde lantbrukarnas diskussioner om klimatförändringar (i) dess orsaker; naturliga eller antropogena, (ii) olika faktorer som påverkar huruvida klimatinformation anses trovärdig. Därtill visar avhandlingen att lantbrukstidningar använde krigs- och spelmetaforer för att gestalta klimatförändringar medan lantbrukarna formade klimatinramningar genom analogier, distinktioner, nyckelord, metaforer och prototypiska exempel. Tillsammans med lantbrukarnas upplevda erfarenheter bildade dessa kommunikativa verktyg olika gestaltningar av klimatförändringar. Lantbrukarna visade på olika uppfattningar kring trovärdighet och klimatinformation. Vanligen efterfrågades ett informationslandskap karaktäriserat av en mångfald av perspektiv. Återkommande i materialet var också uppfattningen att kunskap om klimatförändringar borde vara praktiskt baserad snarare än teoretisk hållen för att öka i trovärdighet. Denna avhandling kring klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn pekar på komplexiteten i tolkningsprocesser och visar att associativt tänkande och erfarenhetsbaserad kunskap tillsammans utgör grunden för hur klimatförändringar och klimatinformation uppfattas.

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them. The interesting question is then; what tools can a spatial planner use in their own city? Some tools are reported in this thesis and some of them are applied on a town called Ljungby, in south of Sweden, in an effort to make Ljungby a more resilient city. Most of the tools is about different sustainable storm water solutions that will reduce the water flow in the city and to reduce the stress on the sewer system when it is raining. / Efter att ha studerat undersökningar som Förenta Nationerna (FN) har gjort över hela jorden kan det konstateras att klimatet förändras. Klimatet blir varmare och till följd av detta smälter isarna som får följder på vattnets flöden. Havsnivåerna stiger och länder drabbas av översvämningar med stora ekonomiska förluster och dödsfall som följd. Ett stort arbete pågår, världen över, med att ta fram och utbyta verktyg som kan lindra och förebygga konsekvenser orsakade av naturkatastrofer som är kopplade till förändringar i klimatet. I Sverige driver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetet mot att klimatanpassa städer i Sverige. De samarbetar med 19 svenska myndigheter som samlar statistik för att kunna sammanställa risk- och hotkartor att använda som underlag till att ta fram verktyg. Verktygen innefattar inte enbart fysiska konkreta åtgärder utan handlar även om olika typer av handlingsplaner, det vill säga hur arbetet kan bedrivas inom kommunen. En rad hållbara dagvattenlösningar har sammanställts. Några av dem har tillämpats på Ljungby i ett försök att göra Ljungby mer resilient mot förändrade vattenflöden som är kopplade till klimatförändringar.