Den europeiska hummern är en art som lever på flera olika platser runt om Europa. Bestånden för den europeiska hummern som lever i Sverige har varit på nedåt gående trend sedan 1969-talet. Överfiske och klimatförändringarna indikerar vara en av de bidragande faktorerna till varför detta sker. Marine protected areas är forskningplatser som eliminerar eller minimerar fisket av hummern för att undersöka hur ett begränsat fiske påverkar bestånden. Resultatet för hur Marine proteced areas gynnar hummerbestånden visar sig vara goda på det platser där det är implementerade. En ökning av ”catch per unite effort” var återkommande på flertalet av studierna och en ökade tillväxt för hummern visade sig vara gynnsam inom området. Ökade temperaturer och förhöjt pCO2 är ett resultat av att klimatet förändras och dessa faktorer påverkar hummerns tillväxt, metabolism och överlevnad. Ökade temperaturer är speciellt känsligt för humrar i tidigt juvenila stadier då det är som mest känsliga. Vidare under utvecklingen behöver inte förhöjda temperatur bidra med ökad dödlighet om temperaturen inte överstiger 22 ℃. Ett ökat pCO2 ger hummern ökade metabolism och syrekonsumtion, detta leder till att utvecklingstiden accelererar för hummern men detta sker på bekostnad av tillväxten för hummer i ett senare stadie vilket i sin tur kan leda till ökad dödlighet. Hummern är i behov av hårdare fiskeregleringar alternativ flera zoner med begränsat fiske för att återfå stabila bestånd och klimatförändringarna kommer påverka bestånden.

The climate is changing at a rapid rate. This causes both an increase in temperature and precipitation in the northern high latitudes. Subarctic peatlands contain 30% of the carbon storage in the northern permafrost zone. Palsa mires are found in the subarctic peatlands in the northern hemisphere limited by the climate zone, which are expected to disappear within the next few decades. Degradation of permafrost can lead to carbon being released into the atmosphere, which contributes to carbon feedback. The Environmental Protection Agency gave the County Administrative Board in Norrbotten an assignment to carry out a total mapping of northern Sweden's palsa mires in 2014. Through aerial image interpretation, the County Administrative Board in Norrbotten made a grid with 100 x 100-meter squares used as an indicator where palsa mires were mapped in Sweden as presence/absence and percentage cover. This was done without any contour digitization. In my study, a total of 60 palsa mires were digitized over two transects in Norrbotten County using ArcGIS Pro and the 100 x 100-meter squares. Spatial and climate data were documented for each of the palsa mires to answer the questions of how the surface of the palsa mires has decreased and how the climate changed between 1960 and 2020. The spatial data consisted of altitude and geographical coordinates. The transects were examined both separately and together to examine differences within and between transects. The climate data consisted of the annual average temperature, seasonal winter temperature, annual average precipitation, seasonal winter precipitation, the length of the vegetation period, and frost days. The results showed that the palsas had a considerable degradation between 1960-2020. There was a difference between the northern and southern transects, for which the palsas had decreased the most in the southern transect. There was an association between reduced palsa surface and higher altitude above sea level. There was also an association between higher N coordinates and greater palsa size, and reduced palsa size with distance from the Scandinavian Mountain range. There has been an increase in both the annual temperatures and the seasonal winter temperatures. More precipitation both annually, and seasonally during the winter. The vegetation period length has increased while frost days have decreased. The palsas size has likely degraded due to the worsening climate conditions that were measured for all the palsas in this study between 1960 and 2020. Reduction of palsa mires leads to large emissions of stored carbon and contributes to positive carbon feedback that is predicted to increase the course of climate change now and in the future.

Små öar har kännetecken som gör dem särskilt sårbara för påfrestningar orsakade av klimatförändringar, och Marinduque är inget undantag. Marinduques miljö är fortfarande kontaminerad efter 27 års metallbrytning samt en av Filippinernas största gruvincidenter som ännu inte återställts. Marinduques samhälle är påverkad av en fattigdom som kan göra det särskilt sårbara för yttre påfrestningar. Studien är en litteraturbaserad sådan som syftar på att utreda hur Marinduque specifikt kan väntas påverkas av klimatförändringar, samt att studera vilken påfrestning metallkontaminering från gruvbrytning innebär för ön. En sådan översikt kan vidga förståelsen kring hur dessa två faktorer tillsammans kan påverka Marinduques samhälle, om det finns en risk att de förstärker varandras effekter eller en möjlighet att de minskar dem. Arbetet är en litteraturstudie och avgränsningar gjordes till att undersöka Marinduques jordbruk, kustområden och marina resurser, samt vattenresurser. Marinduque kommer påverkas av klimatförändringar på flera sätt och orsaka en påfrestning för samhället. Jordbrukets produktivitet kommer till största trolighet minska på grund av klimatförändringar, och detta kommer drabba den stora andel invånare som har jordbruket som sin huvudsakliga försörjningskälla. Fiskerinäringen har likväl en stor betydelse för invånare och kommer också påverkas av klimatförändringar då både fiskbestånd och livsmiljöer, så som korallreven, drabbas. Vattenresurserna väntas minska under torrperioderna, och Marinduques vattenhushållning är generellt inte redo för ett förändrat klimat. Vidare förväntas extremväder öka både sett till frekvens och intensitet till följd av klimatförändringar, och ekosystem som vanligtvis ger ett skydd för dessa extremväder tros likväl de försvagas till följd av ett förändrat klimat. Marinduques jordbruk, marina miljö och vattenresurser har alla påverkats av metallkontamineringen på olika sätt. Metallernas beteendemönster i jord och vatten påverkar metalltillgängligheten och på så sätt dess spridning på ön. Öns dominerande jordart är lera och detta både kan hämma och bidra till metallspridningen. Jordbruket kan vid konstbevattning riskera att sprida metallerna till områden som inte har en förorenad mark. Fiskbestånd har minskat efter de största gruvincidenterna inträffade, då både viktiga korallrev och mangroveskogar i Marinduques marina miljö påverkats av metallkontamineringen. Vattentillgängligheten har också minskat då öns två största floder är förorenade av gruvbrytningen. Upptag av dessa metaller genom både grödor från kontaminerad mark, fiskar från kontaminerade kustmiljöer, och kontaminerad vatten innebär en risk för metallackumulering hos invånare. Detta kan resultera i att människohälsan på ön försämras om halterna når skadliga nivåer. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att klimatförändringarna och metallkontamineringen på flera sätt förstärker varandras effekter på både Marinduques jordbruk, kustområden och marina resurser, samt vattenresurser. / Small islands have characteristics that make them particularly vulnerable to stress caused by climate change, and Marinduque is no exception. Marinduque’s environment is still contaminated after 27 years of metal mining and one of the Philippine’s largest mining incidents that has not yet been restored. Marinduque’s society is affected by poverty, which can make it particularly vulnerable to external pressure. The study is a literature-based one that aims to investigate how Marinduque can specifically be expected to be affected by climate change, and to study what stress metal contamination from mining means for the island. Such an overview can broaden the understanding of how these two factors together can affect Marinduque’s society, if there is a risk that they reinforce each other’s effects or a possibility that they reduce them. The work is a literature study and limitations were made to investigate Marinduque’s agriculture, coastal areas and marine resources and finally its water resources. Marinduque will be affected by climate change in several ways and cause a strain on society. Agricultural productivity will most likely decrease due to climate change, and this will affect the large proportion of inhabitants who have agriculture as their main source of livelihood. The fishing industry is nevertheless of great importance to residents and will also be affected by climate change as both fish stocks and habitats, such as coral reefs, are affected. Water resources are expected to decline during dry periods, and Marinduque’s water management is generally not ready for a changing climate. Furthermore, extreme weather is expected to increase both in terms of frequency and intensity as a result of climate change, and ecosystems that usually provide protection against these storms and typhoons are believed to weaken as a result of a changing climate. Marinduque’s agriculture, marine environment and water resources have all been affected by the metal contamination in different ways. The behavior of metals in soils and water affect the availability of the metals and thus its spread on the island. The island’s dominant soil is clay and this can both inhibit and contribute to the metal spreading. In the case of irrigation, agriculture may risk spreading the metals to areas that do not have contaminated soil. Fish stocks have declined after the mining incidents occurred, as both important coral reefs and mangrove forests in Marinduque’s marine environment were affected by metal contamination. Water availability has also decreased due to the largest rivers are being polluted by mining. Uptake of these metals by both crops from contaminated land, fish from contaminated costal environments and contaminated water poses a risk of metal accumulation in residents. This can result in human health on the island deteriorating if levels reach harmful levels. In summary, it can be concluded that climate change and metal contamination in several ways reinforce each other’s effects on both Marinduque’s agriculture, coastal areas and marine resources, as well as water resources.

Vattentillgången i Sverige är generellt god men med stora variationer beroende på område i landet och tid på året. Ur ett globalt perspektiv används majoriteten av färskvattentillgångar till jordbruk, i Europa och Sverige är industrisektorn den enskilt största vattenanvändaren. Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hinder och möjligheter till minskad industriell vattenanvändning i Sverige.  Resultaten visar att goda vattentillgångar till låga priser motverkar industriers vilja att prioritera vattenbesparingsåtgärder, något som också bromsar en omställning till ökad cirkulär vattenanvändning. VA-organisationer har i vissa fall tecknat avtal med industrier som inneburit fördelaktiga ekonomiska förutsättningar för industrin. Tillsammans med tillgång och pris finns även juridiska aspekter i form av osäkerhet gällande tolkning av lagstiftningen som hindrar cirkulär vattenanvändning. Normativa aspekter gällande synen på vatten som resurs och samband mellan vatten och energi är också relevanta utmaningar som bromsar vattenbesparingsåtgärder och cirkulär vattenanvändning. Genom höjningar av VA-taxan kan incitament till vattenbesparingar skapas samtidigt som tydliggörande av lagstiftning kring återanvändning av vatten kan underlätta för cirkulär vattenanvändning. Nämnda styrmedel kan i sin tur skapa en förändrad syn på vatten som värdefull resurs.

The climate is changing, and winters are expected to receive increasingly more precipitation in large parts of Sweden. Climate change brings significant risks and challenges, such as an increased risk of flooding, erosion, landslides, and avalanches. Through a case study of four Swedish municipalities: Uddevalla, Karlstad, Gällivare, and Kiruna, a document study examines how these municipalities' climate adaptation efforts related to changing winter climates are being conducted. The results of the case study are presented through quantitative tables and qualitative discussions. Specific points have been selected for the quantitative tables, which have been used to grade the municipalities' climate adaptation efforts for future winter climates. The study has shown that the four municipalities studied are conducting climate adaptation efforts related to a changing winter climate.  The extent to which the municipalities carry out climate adaptation work varies. Winter climate changes are more pronounced in southern Sweden than in the north. This is reflected in the municipalities' climate adaptation efforts. Uddevalla and Karlstad municipalities have made more progress in their climate adaptation efforts and have been working on it for several years. Gällivare and Kiruna municipalities experience fewer climate changes during the winter, and therefore their climate adaptation efforts are smaller and not as extensive and concrete as those in Uddevalla and Karlstad municipalities.

This study aims to explore the discourses during the COP28 climate conference in Dubai in 2023 and their impact on the work to fight climate change. COP28 was approached as a case study where twelve speeches performed by world leaders from different countries were selected to be analyzed. By intercepting and processing the content of the speeches, data was collected to be analyzed based on a discourse analysis. The focus of the analysis was to identify the discourses that appeared in the speeches. In the analysis, patterns of discourse were found both within individual speeches and between different speeches. Furthermore, exercises of power were consistently evident in the speeches. The theoretical framework that was used in this study to understand, conceptualize and analyze the content of the speeches consisted of a discourse theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, and Michel Foucault's theory of power and Governmentality. After the intercepting and processing of the content of the speeches, two themes were identified that the content was mainly discussed; Financing of climate action, and Responsibility over the climate crisis and implementation of climate action. Through the analysis of the content of the speeches were two distinguished discourses identified. The first discourse was characterized by dissatisfaction and criticism from developing countries towards developed countries for their lack of accountability for their participation in the development of the climate crisis. The criticism was also directed towards the design of the Loss and Damage Fund, and the analysis identified the great need for the fund in regards to the developing countries. The second discourse was characterized by greenwashing and a consistent exercise of power by the developed countries.  The conclusions of the study consist of revealing the Loss and Damage Fund's influence on the developing countries´ action against climate change. The fund's influence can be considered as a form of indirect power. Although the fund is an important and needed incentive, the study questions its superiority in relation to the problematic state of climate action.

Den globala medelhavsnivån stiger och är ett oåterkalleligt fenomen som kommer fortsätta att stiga flera tusen år framöver. Studien syftar till att förstå hur kustkommunerna, Malmö och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassningsåtgärder för att hantera utmaningar med havsnivåhöjningar, såväl som med rådande styrning och ansvarsfördelningen. Studien undersöker även kommunernas syn på havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.  Resultatet från studien visar på ett behov av ett längre tidsperspektiv, bortom 100 år för att möta utmaningarna med havsnivåhöjningar. Det rådande synsättet på havet som en fiende behöver således förändras för att åstadkomma en effektivare planering. Det krävs bland annat ett förändrat synsätt där havet ses som en medspelare och tar hänsyn till havets dynamik, men även alternativa åtgärder som utgår från ett längre perspektiv. Utmaningar kring styrning och ansvarsfördelning har identifieras som centrala i arbetet för en effektivare planering med havsnivåhöjningar. Det krävs inte bara tydligare strukturer för samarbete och ansvarsfördelning, utan även en bättre lagstiftning som främjar agerande över passivitet. / Global sea level rise is a phenomenon that is irreversible and will continue to rise for thousands of years to come. The study aims to understand how the coastal municipalities, Malmö and Trelleborg, reason about strategies and adaptation measures to address the issue of sea level rise, as well as the current governance and responsibility. The study also examines the municipalities' approach to the sea and the decision on the time perspective in planning.  The results of the study show a need for a longer time perspective, beyond 100 years, to meet the challenges of sea level rise. The current approach to the sea as an enemy therefore needs to shift in order to achieve a more effective planning. This requires, among other things, a change in approach where the sea is seen as a co-player and takes into account the dynamics of the sea, but also alternative measures based on a longer-term perspective. Challenges related to governance and the delegation of responsibilities have been identified as crucial in the work towards a more effective planning for sea level rise. Not only do we need explicit structures for governance and accountability, but also improved legislation that promotes action over inaction.

The aim of this study is to find out if there are regional/national strategies, and thus evaluate, how well prepared Sweden is to preserve the unique Swedish natural environments in view of the ongoing climate change. In this work the study is limited to comprise the preservation of protected areas in the Swedish forests. The data collection for the study was done by qualitative interviews to obtain data for the analysis template, where interviews were processed and indexed. The study reveals that the authorities have not come that far. More research is needed with reference to how our unique Swedish natural environments are affected by the changing climate in order to find relevant data for a strategy. In terms of strategy for the preservation of biodiversity, results indicate a slightly better outcome for the authorities.

Climate change has been recognised as one of the biggest challenges of our time. To prevent further climate change impacts, nations at COP21 further stressed the need to mitigate their greenhouse gas emissions enough to prevent dangerous temperature rise and to adapt societies to become more resilient. Municipals have been found important actors in this transition due to their power to inflict change on a local level. However, there is a lack of methods to assess how transition is made due to the fact that transition is a fairly new approach to managing climate change combined with a lack of completed transitions in municipalities. The purpose of this study is to explore the use of indicators as a method to assess municipal transition processes. Focusing on two Swedish municipalities that have been deemed vulnerable but at the same time apt to combat climate change, this study uses a triangulation of methods that are divided into two phases. The first phase uses a literature review in order to create a scientifically based list of transition indicators. The second phase uses document analyses and interviews in order to test the indicators and analyse transition process on a local level. The study revealed that there are multiple barriers and triggers for transition such as conflicting interests, economic factors, political steering, knowledge building- and awareness and long term perspectives, but that there also exist important tools for municipal transition in the form of networks through multi-level collaborations and plans/objectives. The findings in this study also suggests that the use of indicators as a method to assess transition could be viable, but that it is limited due to its contextual nature and lack of successful transitions to compare with. / Klimatförändringar har ansetts vara en av de viktigaste utmaningarna i vår tid. För att förhindra att vidare skador av klimatförändringarna kom nationer som deltog i COP21 överens om att minska sina växthusgaser tillräckligt mycket för att förhindra farliga temperaturförhöjningar och att anpassa sina samhällen till resilienta enheter. Kommuner anses vara viktiga aktörer i denna omställning då de har makt att påverka förändringar på en lokal nivå. Dock saknas metoder för att bedöma hur omställning utförs då omställning är ett nytt angreppssätt kombinerat med en brist på genomförda omställningar. Syftet med denna uppsats är att utforska användningen av indikatorer som metod för att bedöma omställningsprocesser. Genom att använda en triangulering av metoder som delats upp i två faser fokuserar studien på två svenska kommuner som har fastställts som känsliga inför klimatförändringarna men även att ha förmågan att hantera dem. Den första fasen består av en litteraturstudie som skapade en vetenskaplig grund som berörde en global och nationell nivå. Den andra fasen bestod av en dokumentsanalys och intervjuer för att utforska omställningsprocesser på en lokal nivå. Studien visar på att det finns flera barriärer och drivkrafter för omställning som konkurrerande intressen, ekonomiska faktorer, politisk styrning, kunskaps byggande- och medvetenhet och långsiktighet men även att det fanns verktyg som var viktiga för kommunal omställning som nätverk genom samarbeten på olika nivåer och planer/mål. Slutligen visar även studien på att användningen av indikatorer som metod för att bedömma omställning skulle kunna vara möjligt men att begränsningar finns då metoden dels är kontextberoende men även att det är svårt att göra jämförelser då ingen fullförd omställning har skett.

This study has investigated the thoughts and the emotions concerning climate change among children. The main purpose of the thesis is to study how the children cope with the threat of climate change and if they see it as something concerning their on lives. The theoretical roots of the study are to be found within appraisal theory, social representations, coping and self-efficacy. The children who are included in this study are 12-13 years old and live in the western part of Sweden. The data collection is based on the interviews with 27 children. The interviews have been thematically analysed and the aim was to get a deeper understanding of how the children think and feel concerning climate change. In the analysis four main themes emerged which focus on: how the children perceive and relate to climate change, the contexts in which the children face the discussions on climate change, how they cope with the emotions that are awakened and how they feel that they can influence issues related to climate change and the environment. It can be stated that the results have many nuances. The majority of the children see climate change as something abstract and distant that doesn’t affect their own lives. Regarding the future of the planet the children express both hope and worry, but also ambivalence. They mean that we, the humans, have the decision in our hands. The children meet the discussion of climate change in different places like: in media, in school, at home and through own experiences. They use several different strategies to cope with their emotions; problem –focused coping, emotion-focused coping and meaning-focused coping. Most of the children feel that they can affect the environment positively through small, simple everyday actions, bur there are also children that feel that there is nothing they can do. The children’s own experiences affect how they think and feel regarding climate change It can be concluded that many of the interviewed children are involved in issues concerning the environment and climate change and that they possess knowledge that adults don’t have, but also that climate change must be transformed into something tangible and seen as a personal responsibility for a change to occur.There, the community, the adult world and the school have a great responsibility