FN:s klimatpanel IPCC slår fast att jordens klimat förändras i en takt som saknar motstycke i mänsklighetens historia, med effekter som extremväder, havsnivåhöjningar, isavsmältning och havsförsurning att vänta. Inom klimatkommunikationen har media pekats ut som ett avgörande verktyg för att stärka medvetenhet, forma attityder och öka förståelsen för klimatförändringar. Samtidigt har det visat sig att demografiska faktorer så som ålder kan påverka människors attityder till klimatförändringar, vilket i sin tur potentiellt kan påverka ett hållbart beteende. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sociala och traditionella medier påverkar allmänhetens attityder kring klimatförändringar hos olika åldersgrupper. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätstudie som har spridits både digitalt och fysiskt, och har sedan analyserats med hjälp av statistiska tester. Totalt deltog 117 respondenter från Sveriges allmänhet i enkätstudien. Resultatet indikerar att yngre respondenter i högre grad än äldre tycker att klimatförändringar kan äventyra kommande generationers behov, är mer oroade för eventuella konsekvenser samt att det rapporteras för lite om klimatförändringar i media idag. Hos respondenter som i huvudsak konsumerar sociala medier, var det även vanligare att hålla med om att klimatförändringar har förstärkts av mänskliga aktiviteter, än vad det var hos respondenter som i huvudsak konsumerar traditionella medier. Ålderstillhörighet visade sig dock ha en starkare påverkan på attityder kring klimatförändringar, än vilken medietyp man i huvudsak konsumerar. Av resultatet konstateras att det i framtiden behövs en medierapportering som når alla åldersgrupper, med ett budskap som i stället för katastrofrapportering främjar en känsla av hopp om förändring. / The UN's climate panel IPCC states that the earth's climate is changing at a rate unparalleled in human history, with effects such as extreme weather, sea level rise, ice melting and ocean acidification to be expected. In climate communication, the media has been singled out as a crucial tool for strengthening awareness, shaping attitudes and increasing understanding of climate change. At the same time, it has been shown that demographic factors such as age can influence people's attitudes to climate change, which in turn can potentially affect sustainable behaviour. The purpose of this study is therefore to investigate how social and traditional media affect the public's attitudes about climate change in different age groups. The survey was conducted using a questionnaire study that was disseminated both digitally and physically, and was then analyzed using statistical tests. A total of 117 respondents from the Swedish public participated in the survey. The results indicate that younger respondents to a greater extent than older respondents think that climate change can jeopardize the needs of future generations, are more concerned about possible consequences and that too little is reported about climate change in the media today. Among respondents who mainly consume social media, it was also more common to agree that climate change has been exacerbated by human activities, than it was among respondents who mainly consume traditional media. However, age affiliation was found to have a stronger influence on attitudes about climate change than the type of media mainly consumed. The results indicate that in the future there is a need for media reporting that reaches all age groups, with a message that is less dystopian and more hopeful.

Psykiska besvär har visat sig påverkas av och/eller öka i samband med ökade klimatförändringar, varvid ett ökat behov av psykologisk behandling uppdagats. Aktuell forskning i ämnet är dock bristfällig och i dagsläget finns ingen evidensbaserad metod vid psykiska besvär kopplat till klimatförändringarna. Mot denna bakgrund var syftet med föreliggande studie att undersöka huruvida skräddarsydd IKBT kan vara hjälpsamt för personer med psykiska symtom och besvär som uppstått eller försämrats i samband med klimatförändringar och dess konsekvenser. Således skapades en randomiserad kontrollerad design, där deltagarna (N = 60) randomiserades till en av två grupper. Antingen till behandlingsgrupp där de fick åtta veckors IKBT, eller till kontrollgrupp iform av väntelista. Resultatet påvisade en signifikant förbättring i form av lägre självskattade grad av symtom i behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen, avseende de primära utfallsmåtten relaterat till depressionssymtom (d = 1.25), stressymtom (d = 1.12) samt generaliserad ångest (d =.56). Detta visades även för de sekundära utfallsmåtten avseende sömnsvårigheter (d = .85) och depressionssymtom (d = .85). En signifikant högre självskattad livskvalitet påvisades hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen (d = 1.12). Denna studie indikerar att skräddarsydd IKBT kan vara effektivt vid upplevda psykiska besvär relaterat till klimatförändringarna. Dock är resultaten preliminära och behöver replikeras samt följas upp i större studier innan säkra slutsatser kan dras kring IKBTs effekt vid klimatrelaterad psykisk ohälsa.

Jordens klimat håller på att förändras i takt med att den globala temperaturen ökar som en följd av de stora mängder växthusgaser som har släppts ut, och fortfarande släpps ut, av mänskligheten. Dessa klimatförändringar får stora konsekvenser för mänskligt liv, bland annat i form av både ökade och minskade regnmängder, havsnivåhöjningar samt fler och mer intensiva värmeböljor och andra extremväder. Fysisk planering förs ofta fram som en viktig del i arbetet med både klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp, men de två aspekterna hanteras ofta som en dikotomi inom den fysiska planeringen, något som kan anses vara olämpligt med tanke på vikten av de båda för att hantera klimatförändringarna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå. I uppsatsen genomförs en komparativ flerfallsstudie där det undersökta materialet består av fyra kommunala översiktsplaner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att identifiera de mål, strategier och åtgärder som framgår i översiktsplanerna. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån forskningsfrågorna, kunskapsöversikten och klimatresiliens som teori. Utifrån denna komparativa flerfallsstudie dras slutsatsen att det kommunala arbetet med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå varierar och att det finns både skillnader och likheter mellan de undersökta kommunerna. Studien visar också att samtliga undersökta kommunerna arbetar med både klimatanpassning och utsläppsminskning genom olika typer av mål och strategier, samtidigt är det endast ett fåtal åtgärder som redovisas.

One consequence of climate change more frequently discussed is its’ impact on climate-induced migration. This is especially relevant for low-lying atoll islands in the Pacific, where the impacts on migration are anticipated to be of great extent. As Kiribati is a country which is highly affected by climate change and a place where climate-induced migration is expected,Kiribatiand a possible recipient countryof its migrants, New Zealand, havebeen chosenfor analysis.Grounded in poststructural thoughtit is argued that the way we represent “problems”in policy hasramifications for which policy proposalsare considered and how the migrant is constructed as a subject. This study thusconducts a comparative analysis of problem representations of climate-induced migration in Kiribati’s and New Zealand’s national policies. The policies of these countries are analyzed using thediscourse analytical framework“What’s the problem represented to be?”(WPR)whereasthe theoretical underpinningof this study is grounded inpoststructuralism and postcolonialism, specifically the creation of the “other”. Furthermore, earlier writings about representations of climate-induced migration are used as a basisfor analysis. The findings of the study suggest that climate-induced migration is representedboth as a challenge and as an adaption strategy, where transnational climate-induced migration mainly is depicted as a strategy for increased resiliencewhereas internal migration is portrayed as challenging.I argue that the way climate-induced migration is represented both replicates colonial tendencies and the creation of the “other”, while also reflecting a dominant neoliberal agenda.

No description available.

I dagens samhälle är miljöproblem ett faktum som blivit svårt för mänskligheten att förneka. Dagens miljöpolitiska diskurser handlar främst om vilka miljöproblem som är de verkliga problemen och vad som anses vara lösningen på dessa. Tidigare forskning har studerat diskurser inom miljöpolitiken och hur dessa har förändrats över tid. Denna uppsats studerar hur idéerna om relationen mellan människa och miljö har förändrats över tid i FN:s beslut om miljöstrategier och kommer begränsa sig till tidsperioden mellan åren 1972 till 2015. Uppsatsen använder Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be-ansats” för att analysera problem, normer och orsaker som sedan används för att besvara uppsatsens forskningsfrågor om eventuella förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö. Resultaten visar en förändring i idéerna om relationen mellan människa och miljö i FN:s dokument rörande tre områden, miljö som problem i relation till människan, normativa uppfattningar om miljöns värde samt staters rättigheter till sin miljö. I diskussionsdelen kommer det även fram andra intressanta observationer som att globala samarbeten problematiseras som ett miljöproblem och att globaliseringen har utvecklats tillsammans med diskursen om miljöproblemen. Denna uppsats bidrar till ett nytt teoretiskt ramverk för att undersöka diskurser om miljöproblem genom sin kombination av statsvetenskaplig teori och miljöetiska perspektiv.

Denna studie undersöker hur urbana ekosystemtjänster integreras i den svenska samhällsbyggnadsprocessen med anledning av deras alltmer betydande värden för staden och dess invånare. Dagens utmaningar med framför allt globala klimatförändringar och folksjukdomar är centrala frågor som stadsplaneringen behöver hantera då bland annat översvämningar, extremtemperaturer och ohälsa är problem som visar sig i den urbana miljön. För att minska, men även hindra, en negativ utveckling av stadens utmaningar pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera avgörande aspekter för att skapa förutsättningar för framtidens hållbara städer. Trots ekosystemtjänsternas unika funktioner som såväl bidrar till vår välfärd som till kvalitativa livsmiljöer visar forskning att dagens städer inte sällan präglas av en avsaknad av ekosystemtjänster. Syftet med studien är därför att undersöka hur mål och strategier för att integrera urbana ekosystemtjänster översätts genom samhällsbyggnadsprocessens olika skeden för att slutligen landa i praktisk handling. För att undersöka denna process har en tvåfallstudie utformats där Örebro och Jönköpings kommun utgör arbetets studieobjekt. Studien undersöker vidare, genom det teoretiska perspektivet Aktör-nätverksteori (ANT), hur relationerna mellan samhällsbyggnadsprocessens olika skeden påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Undersökningen grundar sig därför i ett perspektiv på världen som utgår ifrån att såväl mänskliga som icke-mänskliga objekt, så kallade aktörer, har en avgörande roll för hur olika handlingar ter sig. Av den anledningen är det därför viktigt att förstå vilka aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen som har möjlighet att påverka ekosystemtjänsternas plats i planeringen men även att förstå förbindelserna dem emellan. Empirin utgörs således av strategiska styrdokument, likt kommunernas översiktsplaner och grönplaner, men även detaljplaner samt intervjuer med planerare från olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen. Resultatet av studiens empiri påvisar betydelsefulla likheter mellan de två fallen som framför allt visar att övergripande styrdokument, likt översiktsplaner, tydligt uttrycker ekosystemtjänsternas betydelse för kommunernas framtida utveckling. Studien visar däremot att planeraren inte sällan har en bristfällig kunskap gällande dessa frågor, vilket visar sig genom att intentionerna att integrera ekosystemtjänster går förlorade i detaljplanen. Enligt studiens resultat visar sig även detaljplanen brista i sina möjligheter att genom plankartan säkerställa ekosystemtjänsterna i den fysiska miljön, vilket grundar sig i vilka planbestämmelser som har stöd i plan- och bygglagen (PBL). Inte sällan uttrycks heller andra intressen, likt förtätning och ekonomisk vinning, som mer prioriterade frågor, vilket många gånger leder till att ekosystemtjänster istället bortprioriteras. För att åstadkomma en planering där ekosystemtjänster integreras genom hela samhällsbyggnadsprocessen visar studiens slutsats att relationerna mellan de studerade aktörerna därför måste stärkas samt att detaljplanens möjligheter att säkerställa ekosystemtjänster behöver utvecklas.

This report aimed to investigate how chlorophyll-concentrations (Chl-a) in the water column and varved sediments were affected by changes in air temperature and precipitation and consequently how climate change will affect the sedimentation and productivity in boreal aquatic ecosystems. VRS (visible-reflectance-spectroscopy) was used to asses Chl-a and its derivates in sediment trap samples between 2002-2021 and in a series of freeze cores (1979-2021) from lake Nylandssjön, with annually laminated sediments. In order to evaluate how weather and climate change affected the sedimentation and productivity in the lake the results were compared with meteorological data from SMHI (Swedish Meteorological and Hydrological Institute) and Chl-a data from seperate depths in the water column. The results indicate that the majority of the yearly sedimentation occur either in May or June, where a higher cumulative amount of precipitation in May lead to a higher sedimentation rate in May (r=0,49; p=0,03). The amount of precipitation in spring also had a significant impact on the primary production in spring and summer (r=0,59; p=0,01; r=0,73; p=0,002). Water column Chl-a and spectrally inferred Chl-a in sediments show similar trends in concentrations with deeper water sampling, however, water column Chl-a displayed significant differences in values between various depths (p=0,0004). Consequently, climate change will much likely increase the productivity of boreal aquatic ecosystems within years and the amount of sedimentation that occurs between years due to higher temperatures. An increased amount of precipitation will also enhance the primary productivity and the transportation of allochthonous- and minerogenic material to the lake.

I den här studien besvaras följande frågeställningar: Hur ser vattentillgångarna ut i Nybroåsen? Finns det något samarbete mellan de båda aktörerna som använder sig av Nybroåsen? Och, hur kan framtiden se ut i ett förändrat klimat med fokus på vattenresurser? Syftet med studien är att granska en grundvattenkälla, Nybroåsen, för att undersöka dess status, hur den används och hur framtiden kan komma att se ut för den. För att kunna besvara frågeställningarna och syftet användes två metoder. En litteraturstudie som hjälper till att besvara hur grundvattennivåerna är i Nybroåsen men också för att påvisa hur viktigt det är med samarbete i vattenresursfrågor. En intervjustudie gjordes där aktörerna Nybro Energi och Kalmar Vatten intervjuades för att undersöka hur de använder sig av åsen och om det finns något samarbete när det gäller åsens grundvatten i regionen. I studien presenteras grundvatten och dess betydelse samt inom detta framkommer begreppet konstgjort grundvatten. En bakgrund ges för att betona vikten av att samarbeta kring vattenresurser och varför det är viktigt inför framtiden. Framtidens klimat globalt och i Sverige behandlas för att påvisa hur Nybroåsen kan påverkas av klimatförändringar. Kopplingar mellan forskning och de båda studierna görs i analyskapitlet för att få en redogörelse kring aktörernas arbete med Nybroåsen och vad de tänker kring framtiden gällande vattenresurser och framtida samarbeten i regionen.

Nyhetstidningar influerar sina läsare genom att rama in sina texter på olika sätt i ledarartiklarna. Denna kvalitativa innehållsanalys visar hur Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Samtiden positionerar sig genom sina politiskt ideologiska hemvister för att föra fram sina budskap gällande klimatförändringarna. Det teoretiska perspektivet som används för att analysera resultatet är inramningsteori tillsammans med ideologibegreppet. Resultatet blev att tidningarna, utifrån kategorierna “orsak” och “åtgärd”, ramade mer eller mindre in klimatförändringarna inom områdena: ekonomi, politik, kunskap och/eller konsumtion. Tidningarna gestaltar klimatförändringarna på olika sätt, där vi har sett ett mönster mellan de vänsterlutande tidningarna som betonar att läget är akut och att åtgärder måste sättas in snarast, medan de högerlutande tidningarna visar sig mer passiva till problemet och ser på det på ett långsiktigt plan. / Newspapers influence their readers by framing their texts in different ways in the editorial articles. This qualitative content analysis shows how Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Samtiden are positioning themselves through their politically ideological residences in order to convey their messages regarding climate change. The theoretical perspective used to analyze the result in this study is framing theory and ideology. The result showed that the newspapers, based on the categories “cause” and “action”, framed climate change more or less in the area of: economics, politics, knowledge and/or consumption. The newspapers portray climate change in different ways, where we have seen a pattern between the left-wing newspapers that emphasize the situation as acute and that measures must be put in place as soon as possible, while the right-wing newspapers appear more passive to the problem and view it as a long-term plan.