Denna studie kretsar kring utmaningarna med att planera för ett transporteffektivt samhälle som beslutad policy för att hantera klimatförändringarna. Studien belyser hur problemformuleringar kring osäkerheter påverkar planeringen för transporteffektivitet med särskilt fokus på samspelet mellan offentliga aktörer som ansvarar för transportplaneringen. Genom en fallstudie av transportplanering på nationell nivå som här utgörs av Trafikverket, regional nivå i Västra Götalandsregionen och kommunal nivå i Göteborgs Stad visar studien hur synen på osäkerheter samt synergier på olika områden påverkar möjligheten till planering för transporteffektivitet. WPR bidrar till att belysa olika typer av problemformuleringar som påverkar åtgärdsval på olika nivåer inom transportplaneringen. Det visar bland annat att olika problemformuleringar som påverkas av de olika nivåernas ansvar och mandat ligger till grund för olika syn på osäkerhet som i sin tur påverkar motiveringen och planeringen för transporteffektiva åtgärder. Centrala utmaningar i planeringen för ett transporteffektivt samhälle är samspel mellan nationell, regional och kommunal nivå, ett prognosstyrt arbetssätt som förbiser osäkerheter, prioritering av samhällsekonomisk lönsamhet över miljö- och klimatmål samt att rådande bilnorm premierar tekniska lösningar över transporteffektivitet för att möta klimatutmaningarna.  Studien föreslår att det krävs ökat samspel gällande problemformuleringar kring osäkerheter mellan aktörer för att hantera dessa utmaningar. Slutsatserna är att framgångsrik planering för transporteffektivitet kräver gemensam definition, mål och arbetssätt som förstärker samspelet, samt en strategi som främjar synergieffekter som tar hänsyn till osäkerheter och till de unika behoven och begränsningarna för specifika sammanhang och aktörer på respektive nivå.

Klimatförändringarnas närvaro ökar i både samhällsdebatten och medierapporteringen. Journalistiken spelar en betydande roll i att informera allmänheten om klimatfrågan. Tidigare forskning visar dels att den journalistiska yrkesrollen med de traditionella journalistiska normerna har förändrats, dels hur det påverkar inramningen av klimatfrågan i journalistiken. Hur den gör det påverkar i sin tur allmänhetens förståelse för frågans allvar. Det övergripande syftet med denna studie är således att undersöka hur självbilden av yrkesrollen ser ut hos några framträdande och aktiva klimatjournalister i Sverige, hur de förhåller sig till etiska riktlinjer samt hur de tror att klimatfrågan behöver ramas in. För att operationalisera forskningsfrågorna har ett teoretiskt ramverk använts bestående av yrkesrollen, konsekvensneutralitet och social ansvarsteori, traditionella journalistiska normer samt gestaltningsteori. Teorier om självbilden har varit central i uppfattningen om yrkesrollen och miljöjournalistik har spelat en betydande roll i studien. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer, som på grund av rådande pandemi genomförts på telefon. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och sedan analyserats. Resultatet visar att majoriteten upplevde ett behov av att ha en yrkesroll som en neutral aktör men där de flesta samtidigt tycktes inta en tolkande roll. Vidare tycks en balansgång råda hos  klimatjournalisterna, dels mellan att bibehålla en opartisk yrkesroll och inte övergå till aktivism, dels mellan att agera utefter konsekvensneutralitet eller social ansvarsteori, där majoriteten däremot uttryckte att de agerade efter konsekvensneutralitet. Vidare var normen balans framträdande i flera av klimatjournalisternas resonemang samt behovet av att rama in klimatfrågan genom mänskliga berättelser. Samtliga ansåg att klimatfrågan behöver ramas in  med ansvarutkrävande klimatjournalistik.

Bakgrund: Sedan dess tidiga start på 60-talet växer idag Artificiell Intelligens (AI) i revolutionerande fart och används idag i områden från sjukvård, digitala klockor, domstolar, offentliga toaletter, preventivmedel eller till energisystem. Den breda implementeringen och data växer storslaget fram på marknaden. Men AI-tekniken bidrar även till att bland annat kvinnor drabbas av stereotypa könsroller som programmeras in, trots att kvinnor är de som 1) använder tekniken minst och 2) är underrepresenterade inom tech-sektorn. Ur ett etiskt perspektiv finns även andra problematiska svårigheter med AI i förhållande till dess utsläpp och påverkan på klimatet. Syfte: Syftet med arbetet är att studera vilka föreställningar om AI personer som är verksamma inom sektorn i Sverige har, med särskild hänsyn till genus och klimat. Frågeställning: Vilka föreställningar har personer verksamma inom AI-sektorn i relation till genus och klimat? Metod och teori: En kvalitativ metod har använts där halvstrukturerade intervjuer har gjorts med fyra personer. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts vid analyserandet av intervjutranskriberingarna. I Analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genusteori. Slutsats: AI diskursen med dess mestadels positiva konnotationer har ett stadigt grepp inom sektorn. Inget av de aktuella projekten som informanterna är verksamma i nu tillämpar något specifikt etiskt regelverk, bortsett från de etiska riktlinjer som varje enskild organisation som är involverad i projektet har. Det finns en viss medvetenhet om etikrelaterade problem med AI kopplat till genus och klimatförändringar, men inget större engagemang i att hantera det eller att granska egna utsläpp. Huvudfokus är hur AI kan tillämpas för att hantera olika samhällsutmaningar.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka känslor elever har kring klimatförändringar och ifall de känner hoppfullhet inför framtiden. Vi undersökte även hur eleverna upplever klimatundervisningen. De pågående klimatförändringarna är ett av mänsklighetens största hot vi står inför idag (IPCC, 2022). Den nuvarande situationen är oroväckande och det krävs omgående åtgärder. Det är därför av stor vikt att även den unga generationen har ett intresse och engagemang för frågor som rör klimatet. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs 6 genomförts som sedan analyserats genom en tematisk analys i sex steg. Resultaten från studien visar att eleverna anser klimatundervisningen som bristande då de saknar viss kunskap för individuella åtgärder samt att eleverna har svårt att minnas konkreta arbetsformer. Vidare fastställs att känslor som oro, ilska och sorg är vanligt förekommande bland eleverna. Vi möts även av uttryck som “det beror på”, “om vi tar oss samman”, “om vi inte gör något” och “om vi fortsätter såhär” när eleverna talar om framtiden vilket visar en medvetenhet om klimatförändringarna. Till sist konstateras att eleverna visar en relativt hoppfull syn på framtiden.

Denna litteraturstudie syftar till att studera tidigare forskning om lärares undervisning i de naturorienterande ämnena, fokuserat på hållbar utveckling. Studien fokuserar främst på undervisning för hållbar utveckling i relation till känslohantering. Därav lyder frågeställningen: Vad kan lärare i de tidigare årskurserna göra i undervisningen för hållbar utveckling relaterat till elevernas känslor? Datainsamlingen gjordes efter en metod där sökprocessen genomförts i två faser. Manuella sökningar och söksträngar med relevanta nyckelord och databaser gjordes för att få fram väsentliga studier. Resultatet presenterar att undervisningen för hållbar utveckling bör beakta elevernas känslor när de möter ämnesinnehållet. Erfarenhetsbaserat lärande är väsentligt, där eleverna får möjligheten att utveckla kritiska och kreativa förmågor i diskussioner om hållbarhetsfrågor. Resultatet lyfter två specifika känslor, hopp och oro, som läraren bör vara medveten om i undervisningen.

Den utförda litteraturstudien visar att klimatförändringar som väntar jorden ställer nya krav på samhällets dagvattenhantering. I Sverige är ändrade nederbördsmönster med mer frekventa skyfall att vänta. Nederbördens fördelning på infiltration, evaporation och ytavrinning beror på marktyp. Ytavrinningen från hårdgjorda ytor går relativt snabbt till dagvattensystem vilket påverkar hur dagvattensystemen måste dimensioneras. Genom att bevara växtbeklädda områden kan mängden vatten som går till ytavrinning minskas och med hjälp av infiltration kan vatten renas på biologisk väg, vilket är två ekosystemtjänster som människan kan ha nytta av i framtiden. Genom en strategisk markanvändning kan en hållbar dagvattenhantering uppnås. Syftet var att studera ytavrinningen i tre olika typsystem: gräs, park och hårdgjord yta med nutida klimat och framtida klimatscenarier. Simuleringar i CoupModel baserade på historiska klimatdata för Stockholmsregionen visade att ytavrinningen är störst från hårdgjord yta och minst från park. I simuleringarna för framtiden med ökad nederbörd och temperatur ökar växtsäsongens längd och växternas lövyta. Grundvattennivån under hårdgjord yta minskar men ökar generellt sett under växtbeklädda ytor. Simuleringar baserade på framtidsscenarier visade att ytavrinningen blir högre från hårdgjord yta i framtidsscenarierna jämfört med historiska data. Ytavrinningen i gräs och park är lägre i framtidsscenarierna än i den historiska datan. Enligt vår studie minskar ytavrinningen från grönområden, främst park, ett regnigare klimat till trots.

Syftet med detta arbete är att undersöka elevers, i skolår nio, attityder och kunskaper kring begreppet klimatförändringar. För att genomföra detta har vi utgått från två metoder: intervjuer och enkäter. Utifrån fyra intervjuer och cirka 100 enkätsvar, från en stad i västra Skåne och en landsort i norra Skåne, har vi samlat in vårt empiriska material för undersökningen. Resultatet visade att majoriteten av eleverna stött på begreppet klimatförändringar och växthuseffekten, som har en viktig roll i klimatförändringarna, främst från TV och radio. Det visade sig emellertid vara svårt för dem att i skrift redogöra för deras innebörd. Framförallt har ett stort antal förväxlat växthuseffekten med ozonlagret och felaktigt redovisat att en höjd medeltemperatur kan leda till fler fall av hudcancer. Vårt resultat visar också på att eleverna tar hotet om klimatförändringar på allvar och att de tycker det är viktigt att lära sig om detta i skolan. Majoriteten har vidare uppgett att de vet hur man ska agera miljövänligt, exempelvis sopsortering, minskad bil/mopedkörning, men uttrycker större tveksamhet i frågan om huruvida de verkligen gör det. Resultatet visade sig till stor del stämma överens med tidigare forskning.

No description available.

Syftet med detta arbetet är att skapa en förståelse kring vattenförbrukningen på Storsudret, som är beläget på Gotland, samt hur den varierar över året. Detta för att kunna planera för en framtida hållbar vattenförsörjning i ett område där vattenbrist periodvis hotar och klimatförändringar förväntas ge betydande konsekvenser. Genom framtagning av en modell som beräknar vattenförbrukning för fyra kategorier har den totala årsförbrukningen på Storsudret sammanställts. Vattenförbrukningen kan användas som riktlinje vid dimensionering av grundvattendammar som planeras i området för att stärka lagringen av grundvatten. Modellen är skapad i programmet Excel och kategorierna består av hushåll, djurhållning, bevattning och service. Modellen innehåller ett antal parametrar som anges för de olika kategorierna samt vilka månader som antas tillhöra låg-, medel- och högsäsong. Vattenförbrukningen för respektive kategori räknas ut i kubikmeter per månad och år och redovisas i en sammanställning över året. Utöver vattenförbrukningen i dagsläget har två scenarier tagits fram och studerats där Scenario 1 är baserat på strålningsdrivningsscenariot RCP 8.5, framtaget av FN:s Klimatpanel för att bilda en uppfattning om framtidens klimat vid fortsatt höga utsläpp, samt Scenario 2 som är baserat på hur mycket åkermark som bevattnas.  Sammanställningen av vattenförbrukningen för Storsudret framgick till ett värde på 407 000 kubikmeter per år och visade på en kraftig variation över året där vattenförbrukningen var som högst under sommarmånaderna. För vattenförbrukningen i dagsläget antogs att tio procent av Storsudrets åkerareal bevattnas vilket gav det överlägset största bidraget till vattenförbrukningen. I Scenario 2.1 beräknades årsförbrukningen utan bevattning vilken resulterade i 187 000 kubikmeter. Scenario 2.2 innebar full bevattning och resulterade i en mycket stor total årsförbrukning på 2,4 miljoner kubikmeter vatten. Scenario 1 resulterade i en vattenförbrukning på 611 000 kubikmeter per år och 199 000 kubikmeter exklusive bevattning. Klimatförändringarnas förväntade effekter på vattenförbrukningen bör beaktas vid planering för en framtida hållbar vattenförsörjning. Vid dimensionering av grundvattendammar är det rimligt att bortse från bevattning förutsatt att bevattningen även fortsättningsvis sker genom bevattningsdammar och att kapacitet för detta finns. / The purpose of this work is to create a better knowledge of the water consumption at Storsudret, which is located on the island of Gotland, and how it varies over the year. This to be able to plan for a future sustainable water consumption in an area where water shortage periodically is threatening and climate changes are expected to have significant consequences. By creating a model which calculates the water consumption for four categories, the total annual consumption at Storsudret has been compiled. The total water consumption can be used as a guideline when dimensioning the groundwater dams that are planned in the area to reinforce the magazines of groundwater. The model is created in the program Excel and the categories consists of household, animal husbandry, irrigation and service. The model contains a number of parameters which is entered for the different categories and which months that belongs to off-season, mean season and peak season. The water consumption for each category is calculated in cubic meters per month and year and is presented in a compilation over the year. In addition to the water consumption at present, two scenarios have been developed and studied where Scenario 1 is based on the Representative Concentration Pathway RCP 8.5, developed by the Intergovermental Panel on Climate Change to form an opinion about the future climate if continuing a high rise of emission, and Scenario 2 is based on how much of the cropland is being irrigated.  The compilation of the water consumption at Storsudret resulted in a value of 407 000 cubic meters a year och showed a strong variation over the year, where the water consumption was at its highest during the summer months. When calculating the water consumption at present, an irrigation of ten percent of the cropland was assumed which represented the biggest addition to the water consumption. In Scenario 2.1 the total water consumption for a year was calculated without any irrigation and resulted in 187 000 cubic meters. In Scenario 2.2 the irrigation was at full-scale (when calculating the water consumption for a year) and resulted in a very large total annual consumption at 2,4 million cubic meters of water. Scenario 1 resulted in a water consumption of 611 00 cubic meters a year and 199 000 cubic meters excluding the irrigation. The climate change’s expected impacts on the water consumption should be taken into account when planning for a future sustainable water supply. It is reasonable to ignore the irrigation when dimensioning the groundwater dams hence most of the irrigation is done with the help of irrigation dams.

Ekosystemen bidrar med många olika tjänster som är en förutsättning för att människans och samhällets behov ska kunna tillgodoses. Av den anledningen är det av största vikt att hänsyn tas till ekosystemtjänsterna och att de planernas för i stads- och samhällsplaneringen. Bland Sveriges miljömål finns ett par etappmål som handlar specifikt om ekosystemtjänster. Där framgår att vikten av ekosystemtjänsterna samt vad de påverkas av ska identifieras. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra olika kategorier: Reglerande-, försörjande-, kulturella-, och stödjande ekosystemtjänster. De stödjande tjänsterna är en förutsättning för övriga tjänster och kan vara till exempel jordmånsbildning och geokemiska kretslopp. De kulturella tjänsterna är tjänster som bidrar till människans välbefinnande och hälsa, såsom friluftsliv och estetiska värden. De reglerande tjänsterna fås från naturens reglering vilket kan vara reglering av vattenflöden eller klimat. De försörjande tjänsterna är produkter som fås av naturen såsom livsmedel och vatten. Ekosystemtjänsterna påverkas av klimatförändringarna som innebär varmare och torrare klimat med risk för mer extrem nederbörd, exempelvis våtmarker riskerar att torka ut. Samtidigt är ekosystemtjänster viktiga då de motverkar effekter av klimatförändringarna. Bland annat minskar risken för översvämningar på grund av naturens förmåga att reglera vattenflöden och även hindra vatten från att nå markytan.   Syftet med rapporten är att identifiera ekosystemtjänster i Flen samt beskriva dess koppling till klimatförändringar. Resultatet kommer att fokusera på reglerande och kulturella ekosystemtjänster vilka har en stor betydelse i den bebyggda miljön. Resultatet fås och presenteras genom en litteraturstudie och inspiration från Metrias, Naturvårdsverkets, Huddinge kommuns och Högskolan i Gävles arbete med identifiering av ekosystemtjänster genom att studera ett områdes marktäcke. En karta tas fram över marktäcket i Flen och ekosystemtjänsterna presenteras sedan i en tabell, kopplande till marktäcke. Flens kommun består av mycket skog och sjöar. Där finns även åkermark och våtmark. Dessa marktäcken bidrar med många viktiga ekosystemtjänster från samtliga kategorier. / Ecosystems provide many different services that are essential for meeting human and social needs. For this reason, it is very important that ecosystem services are taken into account and are an important part of the urban planning. Among Sweden's environmental goals, there are two goals to achieve, that deal specifically with ecosystem services. The goals describe that the importance of ecosystem services and what they are affected by should be identified. Ecosystem services can be divided into four categories: regulating services, provisioning services, cultural services, and supporting ecosystem services. Supporting services are essential for the three other services. Two different supporting services is for example soil formation and geochemical cycles. The cultural services are services that contribute to well-being and health, such as outdoor activities and aesthetic values. The regulating services are obtained from nature’s natural regulations, which can be for example the regulation of water flows or the climate. The supply services are products obtained from nature such as food and water. Ecosystem services are affected by climate change, which means warmer and drier climate with the risk of more extreme precipitation, for example wetlands risk to become dry. At the same time, ecosystem services are important as they prevent the effects of climate change. For example, the risk of flooding is reduced due to the nature's ability to control water flows and also prevent water from reaching the ground surface.   The purpose of the report is to identify ecosystem services in Flen and describe its connection to climate change. The result will focus on regulating and cultural ecosystem services which are of great importance in the built environment. The result is obtained and presented through a literature study and inspiration from Metria, the Swedish Environmental Protection Agency, the town of Huddinge and the University of Gävle's work on identifying ecosystem services by studying an area's ground cover. A map is drawn over the covered area in Flen, and ecosystem services are then presented in a table linking to the ground cover. Flen consists of a lot of forests and lakes. There are also farmland and wetlands. These ground covers contribute many important ecosystem services from all four categories.