The main purpose of this study was to examine how social work can be performed online, by a case study of Korrespondensgymnasiet that pursues distance education. The intention was to determine the possibilities and limits with the online communication between the school counsellor and the pupils. The study was based on qualitative semi-structured interviews with one school counsellor and five pupils and document analysis of three descriptions of the school counsellor’s profession. The theory that has been used in this study is the communication theory: Shannon and Weaver’s Model of Communication and non-verbal communication. An essential discovery is that alternative ways to communicate can maintain an option to traditional communication face to face. This is mainly because the pupils find it more important to have the possibility to make contact with the school counsellor, rather than how the communication is being performed. We also discovered that the descriptions of the school counsellor’s profession doesn’t stand in the way of having online communication with the pupils.

The purpose of our studyis to investigate how the changed Education Act in Malmoe affects the work of school counselor in elementary school and how it further may affect the work. We were also investigating counselors’ views on the politically increasing transparency of student health that comes as a result of the new school organization in Malmoe. To obtain our results, we have chosen to use a qualitative research interview, where we have chosen a semi-structured interview form. We have chosen two theories, Foucault -power and discipline and organizational theory. With the help of our results, we have come to the conclusions that the law is not sufficiently clear about what is meant by "access to the counselor" with the result that there are loopholes to apply. This can lead to students being assisted but not getting enough help. Despite the clear in the law that one should work more preventive, there is not enough time to work on value issues. This inturn means that most of the time out of their work is devoted to emergency situations. The school counselors in Malmoe believe that the new school organization probably is an act out of political interaction and not a way of exercising power. They set themselves very positive about the increasing transparency, because it will require competence by the counselor. The school counselors hope to have a head of student health that are proficient in student health work and understand what the counselors have for education. They want a manager who takes responsibility for the students, a manager that the counselors can discuss their work with and thus develop their professional skills.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla är verksamma i ett område i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera på upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrån krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket är det som bidrar till stress. Kuratorerna upplever samtidigt mycket kontroll över och i sitt arbete, samt mycket stöd från chefer och arbetskamrater. Detta gör att de kan vara med och påverka sin arbetssituation och därigenom minskar upplevelsen av stress i arbetet. / This study aims to find out how school counsellors in Swedish primary school perceive their work situation. To find out this, we have used a qualitative method where we interviewed four school counsellors working in primary schools in Middle Sweden. During the interviews we focused on the experience of demands, control and support on the basis of the demand-control-support model as theoretical starting point. This model is considered to be able to explain what combinations of demands, control and support that contributes to a stressful work situation and which counteracts a stressful work situation. The results of this study show that school counselors in Swedish primary school experience high demands in the form of a high workload which is what contributes to stress. Combined to this they experience much control over and in work, and a lot of support from managers and colleagues. This enables them to have a voice in their work situation and thereby reduce the experience of stress at work.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolkuratorer inom grundskolan arbetar med att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Vi ville även studera hur skolkuratorer inom grundskolan kan förbättra arbetet för att fånga upp barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Genom att intervjua sex skolkuratorer samlade vi in material som sedan analyserades med hjälp av systemteorin och stämplingsteorin med begreppet stigmatisering. Resultatet visade att skolkuratorerna tycker det är svårt att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp eftersom barnen upplevs vara osynliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna upplever att de har svårt att hinna med det förebyggande arbetet. Avslutningsvis visade resultatet att för att kunna förbättra arbetet med att upptäcka och förebygga sexuella övergrepp mot barn, behöver skolkuratorerna mer kunskap om sexuella övergrepp mot barn, samt mer tid för att kunna skapa relationer till barnen och lyfta ämnet. / School counselors’ work with detecting children who are being sexual abused The aim of this study was to investigate how school counselors in elementary school are working to detect children that are exposed to sexual abuse and also how their work can be improved. By interviewing six school counselors we collected data that was analyzed with the systems theory and the stigmatization theory. The results showed that the school counselors are finding it difficult to discover children that are being sexual abused because the children are perceived to be invisible. The results also shows that school counselors experienced difficulties to find time for preventive work. In conclusion, the results shows that to be able to improve their work, the school counselors need more knowledge regarding sexual abuse against children and more time to be able to build relationships with the children and also to bring up the subject for discussion.

Denna studie har haft till syfte att undersöka vad som påverkar skolkuratorers ansvarsområden i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med elever. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolkuratorer verksamma inom Umeå kommuns gymnasieskolor. Studien lyfter fram kontexten skolkuratorer arbetar inom och fokuserar på vilka organisatoriska och professionella villkor som skapar förutsättningar för skolkuratorn att genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I studien har det visat sig svårt och komplext att utföra detta arbete. Det beror dels på att det inte finns någon enhetlig definition kring begreppen vilket tycks försvåra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Inom ramen för de organisatoriska villkoren framkommer att arbetet bör vara integrerat i den pedagogiska undervisningen för att fungera och ha effekt. Inom skolan verkar även många av styrdokumenten och ledningens påtryckningar inte kunna mötas upp i det praktiska arbetet. Utifrån de professionella villkoren har det framkommit att det inom elevhälsoteamet inte är helt tydligt vem som ska utföra de olika arbetsuppgifterna och på vilket sätt detta ska ske. Skolkuratorns kunskapsområde visar sig även tillhöra andra professioner vilket leder till att kuratorns påverkningsmöjligheter försvåras. Det har även enligt kuratorerna framkommit åsikter kring att i en bredare utsträckning integrera arbetet i den pedagogiska undervisningen. I och med den nuvarande segregeringen skapas en hämning i kuratorns professionella förutsättningar att genomföra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan är essentiellt och det finns en samstämmighet kring att det ska genomföras men frågor kring hur det ska utformas och när de ska utföras kvarstår.

I studiens inledning lyfts psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Professionella inom skolväsendet får en betydelsefull roll för eleverna då det är vanligt förekommande att den psykiska ohälsan debuterar i ungdomsåren. Skolverket redogör för stora brister i elevhälsan där majoriteten av de granskade skolorna hade en ofullständig elevhälsa. Det framgår att skolkuratorn är den minst beforskade yrkesgruppen inom elevhälsan. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse om faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på högstadieskolor. Studien syftar till att undersöka vad skolkuratorerna upplever för utmaningar, begränsningar samt möjligheter i arbetet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med hermeneutiskt perspektiv. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom sex semistrukturerade intervjuer med informanter som hade yrkestiteln skolkurator och arbetade på högstadieskolor i olika tre kommuner. Lipskys teori om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme var studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på flertal nivåer. De framträdande faktorerna var på politisk-, organisatorisk-, individ- och gruppnivå. Faktorer som lyftes fram var exempelvis en hög arbetsbelastning och en tidsbrist i det skolkurativa arbetet vilket påverkade relationen till eleverna. Slutsatsen är att det skolkurativa arbetet är i behov av utveckling och behöver uppmärksammas av politiker och forskare.

Det har skett stora förändringar i skolkuratoryrket sedan den nya Skollagen (2010:800) infördes. Elevhälsan ska enligt lagen arbete förebyggande och främjande och stödja elevens utveckling mot målen. Syftet med studien är att presentera former för effektivare problemlösning i det skolsociala arbetet i grundskolan, med särskilt fokus på interaktionen mellan rektorn och skolkuratorn. De studier som finns visar att det finns en oklarhet kring skolkuratorns roll och dennes plats i skolans organisation (Isaksson, 2016). Likaså framgår att andra professioner gärna sätter agendan för vad skolkuratorn ska ha för arbetsuppgifter (Backlund, 2007). Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där åtta skolkuratorer som arbetar inom grundskolan intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. I studien beskrivs problemlösningskunskap utifrån flera discipliners perspektiv. De discipliner som använts för att förstå och tolka studiens resultat är socialt arbete, psykologi, filosofi och neurovetenskap. Sammanlagt har de skapat en generell problemlösningskunskap som tillsammans utgör den teoretiska ramen för den här studien. En tematisk analysmetod har strukturerats under fyra olika teamen och utifrån det har materialet sammanfattats. Den empiristyrda tematiska analysen har utgått ifrån mina frågeställningar, vilka är: Hur beskriver skolkuratorerna den nuvarande relationen med sin rektor? Hur beskriver skolkuratorerna en ideal relation med sin rektor? Vad har skolkuratorerna för åtgärdsförslag för att utveckla den nuvarande situationen? Vilka förslag är de mest populära? I resultaten har det framkommit att kvaliteten i skolkuratorernas upplevda relation med sin rektor är beroende av dennes erfarenhet i yrket samt graden av förtrogenhet med skolkuratorns kompetens. Det framgår även att skolkuratorerna önskar arbeta mer förebyggande och främjande än vad de gör nu samt att de efterlyser en högre grad av engagemang i elevhälsoarbetet från rektors sida. Vidare framgår att de efterlyser mer strukturerade uppföljningar av elevhälsoarbetet. Resultatet har tolkats som att rektorerna framförallt saknar en djupare medvetenhet om skolkuratorernas kompetens och acceptans för deras yrkesroll i grundskolans organisation. / There have been major changes in the school counselor profession since the new school law (2010:800) was introduced. In accordance with the law, pupil health shall work for prevention and promotion and support the student's progress towards the goals. The purpose of the study is to present forms for more efficient problem solving in the school's social work in primary school, with special focus on the interaction between the principal and the school counselor. Previous studies show that there is an uncertainty about the role of school counselors within the school organization (Isaksson, 2016). Likewise, other professions within the same organization set the agenda for the school counselor profession (Backlund, 2007). The study was conducted on a qualitative research perspective, where eight school counselors working in elementary school were interviewed based on semi structured interview method. The study describes problem-solving skills from the perspective of several disciplines. The disciplines used to understand and interpret the results are social work, psychology, philosophy and neuroscience. Together they have created a general problem solving knowledge and together they form the theoretical framework for this study. A thematic analysis method has been structured into four different teams, and from this, the data has been summarized. The empirical thematic analysis has been based on my questions. Which are: How do the school counselors describe the current relationship with their principal? How do the school counselors describe an ideal relationship with their principal? What do the school counselors propose to develop the current situation? What suggestions are the most popular? In the results, it has been found that the quality of the school counselor's experienced relationship with their principals depends on the principal’s experience in the profession and the degree of familiarity with the school counselor's skills. It also appears that the school counselors wish to work in a more preventive and promotive way than they do now, and that they call for a higher degree of commitment to student health work by the principal. Furthermore, they call for more structured follow-ups of student health work. The results, it has been interpreted, reflect the fact that the principals lack a deeper awareness of the school counselor’s competence and acceptance for their professional role in elementary school organization.

Syftet med föreliggande studie är att skapa förståelse kring hur sju kuratorer från fyra grund- och gymnasieskolor i Mellansveriges upplever sin arbetssituation, vad som kan bidra till stress, samt hur stress från arbetet hanteras genom copingstrategier. Detta ställs även i kontext med den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar på grundskole- och gymnasienivå. Studien undersöker hur olika faktorer påverkar kuratorns arbete. De centrala faktorerna i föreliggande studie är stress, copingstrategier och förväntningar på den egna profession respektive de förväntningar som förmedlas från andra professioner inom skolverksamheten.Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer har utförts med skolkuratorer verksamma i Mellansverige. Det inhämtade resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Största andelen skolkuratorer målar upp en bild av att belastningen på arbetet har ökat i form av ett större behov av individuella stödkontakter bland eleverna, vilket hänvisas till den ökade psykiska ohälsan. Denna andel skolkuratorer menade att sociala medier var en bakomliggande faktor. En annan bild som målas upp är att arbetets karaktär har förändrats parallellt med den ökade psykiska ohälsan. Det upplevs vara vanligt med olika trender av ohälsa bland eleverna, t.ex. ätstörningar, social ångest samt tankar om suicid. Nästan alla av kuratorerna som deltog i studien kände sig stressade i sitt arbete, men hade då olika copingstrategier att ta till för att reducera stressen. Resultatet visar också att en stor del av arbetsbelastningen berodde på att skolkuratorerna tog på sig mer än vad som ingick i deras arbetsbeskrivning, vilket medförde att andra arbetsuppgifter fick prioriteras bort. Detta dels p.g.a. att de ville leva upp till de förväntningar som fanns, men även för att hjälpa eleverna när andra samhällsinstanser inte uppmärksammade behovet. Elevantalet respektive skolkurator ansvarade över hade också påverkan på arbetsbelastningen.

Skolkuratorns yrkesutövning är mångfasetterad och komplex. Arbetet ställer höga krav på etisk medvetenhet och yrkeskompetens och vilar på humanistiska etiska värden som omgärdar yrkesutövningen. Denna studie syftade till att undersöka hur skolkuratorer tillämpar etiska överväganden och hur de förhåller sig till yrkesetiken. Studien genomfördes med fem skolkuratorer i semi-strukturerade intervjuer inom den kommunala grundskolan. Resultaten visar att skolkuratorerna förhåller sig integrerat till yrkesetiken, som en del av personligheten. Deras yrkesetiska överväganden består av en process i flera led och innehåller olika etiska teoretiska ingångar samt relaterar till den etiska koden för socialarbetare. Slutsatserna är att skolkuratorerna tillämpar etiska överväganden efter olika teoretiska modeller men med en omedvetenhet om den etiska kopplingen i praktiken och behöver stöd från skolorganisationen och intresseföreningar för att stärka medvetenheten i deras yrkesetiska överväganden.

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolkuratorns roll och hur skolkuratorns professionella kompetens synliggörs i samverkan med andra yrkesgrupper inom skolor med endast en anställd kurator. Studien fokuserar särskilt på vad skolkuratorerna själva ser som utmärkande för sin kompetens och möjlighet till kom2petensutveckling, samt hur skolkuratorns roll uppfattas på skolan. En skolkurator är vanligen ensam om sin profession på en eller flera skolor och det finns inte någon omfattande forskning kring det sociala arbetet inom skolan. I studien genomförs fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer inom svenska grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån professionsteori, rollteori och ett samverkansperspektiv. Studiens resultat visar att skolkuratorns kompetens utmärker sig genom deras kunskaper om det psykosociala perspektivet. I studien dras slutsatsen att skolkuratorerna inte får tillräcklig möjlighet till fortbildning i den omfattning som respondenterna själva skulle vilja ha. Resultatet visar också på att arbetsgivare inte har någon långsiktig planering för fortbildningen för skolkuratorn. Studien visar också på att samverkan med andra professioner på skolan fungerar bra men det framgår också att skolkuratorernas roll på skolorna upplevs otydlig och varierande.