Syftet med uppsatsen var att undersöka skolkuratorers uppfattningar om bakomliggande omständigheter till elevers självskadebeteende. Vidare undersökte studien informanternas upplevelser av att möta elever med ett självskadebeteende, samt hur arbetet med eleverna kan se ut. Uppsatsen baserades på en kvalitativ intervjustudie, där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer från både grund- och gymnasieskolor i en mellanstor svensk stad. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av tidigare forskning samt symbolisk interaktionism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att informanterna arbetade främjande och förebyggande mot psykisk ohälsa, men att det inte fanns några särskilda rutiner för att arbeta främjande och förebyggande mot just självskadebeteende. Genom sin erfarenhet visste informanterna hur de skulle hantera mötet med elever som hade ett självskadebeteende, och de hade med åren byggt upp en grundtrygghet i sin yrkesroll. Informanterna kände sällan att de blev rädda eller stressade i mötet med en elev med ett självskadebeteende, och menade att det var viktigt att bibehålla lugnet och visa empati gentemot eleven. Vidare definierade informanterna begreppet självskadebeteende som ett brett fenomen som innefattade många olika handlingar. Informanterna berättade att det alltid fanns en bakomliggande omständighet som utlöste självskadebeteendet. De uppgav att det var vanligt med någon form av psykisk ohälsa, men att sociala omständigheter också spelade stor roll. Informanterna menade att eleverna upplevde höga krav från samhället och sociala medier, och detta kunde ge upphov till stress och ångest, som i sin tur kunde leda till ett självskadebeteende. Vidare forskning om sociala omständigheters påverkan på skolungdomars mående behövs.

Syftet med den här studien är att utifrån skolkurators upplevelser om situationen för eleverna söka förståelse för vilken påverkan covid-19 pandemin har haft på gymnasieungdomars psykiska hälsa. I den här studien har det använts kvalitativa intervjuer för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar. Det har intervjuats fyra skolkuratorer som var verksamma i två olika gymnasieskolor i en kommun och som har arbetat under covid-19 pandemin. För analys av intervjuerna har systemteori använts. Resultatet visade att gymnasieungdomarna hade svårt att upprätthålla rutiner, de hade mindre sociala kontakter och spenderade mer tid i sitt rum. Skolmiljön innebär en rutin för ungdomar men vid distansundervisning blev deras vardag begränsad. Resultatet visade även att skolfrånvaron ökat och att studieresultatet blev sämre. Till följd av pandemin har ungdomarna känt social isolering och mer ensamhet vilket har haft påverkan på deras psykiska hälsa. Skolkuratorerna erbjöd elever både fysiskt och digitala samtal och informerade om andra stödlinjer utanför skolan som elever kan ta kontakt med för deras psykiska ohälsa. Elevsamtalen blev betydligt mindre nämnde tre av intervjupersonerna och för en av de blev det ingen skillnad. Det var även svårt för skolkuratorer att ge stöd digitalt eftersom de inte fick en bra relation eller kontakt till eleverna. Slutsatsen i denna uppsats är att restriktioner i samhället och distansstudier överlag har haft en negativ inverkan på gymnasieungdomars psykiska hälsa. Oro över skolgången, stress, ångest, svårt att upprätthålla rutiner, ensamhet, social isolering och sämre studieresultat framträder som förstärkande orsaker till psykisk ohälsa.

Under det senaste decenniet har antalet unga med psykisk ohälsa ökat i Sverige. Det finns ingen säker förklaring av vad denna ökning beror på, men rapporter från bland annat Folkhälsomyndigheten antyder att skolmiljön, skolstress och betygssystemet kan vara bidragande faktorer. Denna uppsats syftar till att undersöka hur skolkuratorer upplever förväntningar på sitt arbete och samverkan med elevhälsans professioner och lärare, och hur det påverkar arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma skolkuratorer. Materialet analyseras med tematisk analys. Resultatet visar att skolkuratorerna generellt har en positiv upplevelse av förväntningar och samverkan inom elevhälsoteamet. Förväntningarna från elevhälsoprofessionerna upplevs till stor del stämma överens med den egna bilden av skolkuratorns yrkesroll och arbetsuppgifter. Däremot är de mindre nöjda med samverkan och förväntningar från lärare. Samtliga skolkuratorer ger exempel på orimliga förväntningar som de upplevt, men dessa går inte att knyta till en viss profession. Hur väl förväntningar och samverkan speglar skolkuratorns yrkesroll påverkas av flera organisatoriska faktorer, däribland elevhälsans ledning och skolkuratorns anställningsform. Tydliggörande av yrkesrollen konstateras viktigt för att öka skolkuratorns handlingsutrymme och bidra till förväntningar som stämmer bättre överens med skolkuratorns egen bild. Skolkuratorerna upplever att de inte kan arbeta främjande och förebyggande i den utsträckning som de önskar, vilket uttrycks som en konsekvens av både orimliga förväntningar och bristande samverkan.

Sammanfattning Titel: Skolkuratorn och läraren - i strid eller samspel? Författare: Laura Mäkinen & Linnea Nyland Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av samverkan med lärare i grundskolan utifrån en skolkurators perspektiv. Utifrån tre forskningsfrågor undersöktes skolkuratorers generella upplevelse av samverkan, vilka hindrande och främjande faktorer som existerar kring samverkan mellan lärare och skolkuratorer samt eventuella förbättringsmöjligheter inom området. Studien använde en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer för att få utrymme för öppna frågor under intervjutillfällena. Sex yrkesverksamma skolkuratorer intervjuades vid fem olika tillfällen. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys. Den teori som användes i uppsatsen var Bourdieus fältteori med fokus på begreppen habitus, kapital och fält. Uppsatsens resultat påvisade att lärare upplevdes ha en förväntan på skolkuratorernas arbetsuppgifter som inte överensstämmer med skolkuratorns egen uppfattning. Exempelvis uppgavs att skolkuratorer tenderar att få andra uppdrag från lärare som inte inkluderas i deras ordinarie arbetsuppgifter. Vidare kunde främjande och hindrande faktorer utmärkas. De skolkuratorer som hade sin anställning fördelad på flera skolor upplevde en tidsbrist som påverkar samverkan negativt, något som är en hindrande faktor för samverkan. I resultatet uppmärksammades detta som ett exempel på faktorer att fokusera på i framtida utvecklingsarbete. / Abstract Title: The school counselor and the teacher - in conflict or concurrence? Authors: Laura Mäkinen & Linnea Nyland The purpose of this study was to examine school counselors’ experiences of collaboration with teachers in elementary school. Based on three research questions, the study examined school counselors’ general experience of collaboration, hindering and promoting factors for collaboration between school counselors and teachers, and if there are areas that can be improved. The study used a qualitative method in the form of half-structured interviews to make room for open questions during the interview. Six professional school counselors were interviewed on five different occasions. To analyze the data, a qualitative content analysis was used. The theory used in the study was Bourdieu’s field theory, focusing on habitus, capital and field. The result of the study showed that teachers seemed to have expectations on school counselors' assignments that do not correspond with the school counselors view on the matter. As an example, school counselors tend to get tasks which are not included in their primary work assignment. Furthermore, both promoting and hindering factors were identified. School counselors who had their work employment divided between several schools had limited time to engage with coworkers and students. This affected the collaboration negatively, thus becoming a hindering factor to collaboration. This was acknowledged in the results as an example of factors to improve in future development work.

Titel: ”Tillgång är att synas och finnas tillgänglig” - En kvalitativ studie om hur yrkesverksamma skolkuratorer arbetar för att säkerställa att eleverna har tillgång till en skolkurator Författare: Irvina Bajramovic och Frida Bloom  Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma skolkuratorer inom grundskolan arbetar för att säkerställa att eleverna har tillgång till en skolkurator. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med skolkuratorer som arbetar i kommunala grundskolor i västra Sverige. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats utifrån begreppen formell och informell organisation samt handlingsutrymme. Resultatet visade att skollagens (SFS 2010:800) formulering gällande elevernas tillgång till en skolkurator ger ett stort tolkningsutrymme och därmed att elevernas tillgång till en skolkurator kan se olika ut. Vidare framkom att utformningen av skolkuratorns tjänst påverkas av hur rektorn väljer att tolka den aktuella lagen. Inom de ramar som skolkuratorerna ges har de dock stor frihet att själva utforma sitt arbete för att vara tillgängliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna arbetade med att vistas bland elever för att skapa tillitsfulla relationer med eleverna och därmed vara mer tillgängliga och öka chansen att de självmant söker hjälp hos skolkuratorn. Sammanfattningsvis visade studiens resultat att skolkuratorer inte alltid kan garantera att alla elever får det stöd som de är i behov av. / Titel: ”Access is to be visible and accessible” - A qualitative study about how school counselors work to ensure that students have access to a school counselor Authors: Irvina Bajramovic och Frida Bloom The aim of the study has been to investigate how school counselors work to ensure that students have access to a school counselor. To attain the aim of the study, a qualitative method has been used and seven semi-structured interviews have been conducted with school counselors who work at municipal elementary schools in the west part of Sweden. The collected material has been interpreted and analyzed from the perspective of the terms formal and informal organization, as well as discretion. The result showed that the wording of the Swedish school law (SFS 2010:800) regarding students’ access to a school counselor leaves a big room for interpretation, which makes students’ access to a school counselor vary a lot. Moreover, it showed that the school counselors’ employments to a large extent are affected by the principals’ interpretation of the law. To continue, the result showed that school counselors make sure to be present among the students to create trustful relationships, and thereby be more accessible and increase the likelihood that the students voluntarily seek support at the school counselor. To summarize, the study showed that school counselors cannot always guarantee that all students get the support that they need.

The purpose of this study was to investigate how school counselors describe their work with youths mental illness and how they experience the collaboration of the work with other professions. The study presented three main questions and was based on a qualitative approach. Six semi-structured interviews were held with school counselors to answer the three main questions. The collected material from the interviews was then analyzed through a qualitative content analysis and then interpreted using the concepts of collaboration and empowerment. The results showed that all respondents had a common view that mental illness among young people has increased. School-related pressure, social media, the Covid-19 pandemic and different forms of disabilities are described by the respondents as factors that can lead to mental illness in individual students. The respondents described that many students need help through individual counseling, however, there was a desire among the respondents to work more preventively and health-promoting at group level. The result also showed a broad picture of collaboration as the school counselors described themselves as having a large number of contacts with students and parents as well as professional groups such as teachers, social workers and police. Student-health and collaboration with teachers were highlighted as important parts of collaboration in reference to young people's mental health. The study's conclusion results in the school counselor having an important role for young people with mental illness, both by being the one who intercepts and supports but also by cooperating with other professions.

The purpose of the study is to investigate school counselors' work with issues related to concerns that a child is being harmed due to abuse or neglect, and what they believe affects their decision to submit or not to submit a report of concern. The study uses a qualitative method with semi structured interviews. The theoretical framework for this study is neoinstitutional theory with focus on organizational fields and institutional logics. The results show that school counselors have a central role in their schools reporting system due to them often being responsible for writing and signing the reports. Considerations they make consist of whether or not to make a report and what approach they should have. Central factors that affect school counselors’ decision-making is; if they suspect physical abuse, if the guardians are willing to cooperate and whether or not social services advice for a report to be made or not. The findings of this study show that school counselors use their knowledge of social work in regards to dealing with suspicion of abuse and neglect and in making reports of concern.

Syftet med denna studie var att förstå mer om killars hjälpsökande vid psykisk ohälsa i högstadiets skolmiljö med fokus på skolkuratorernas erfarenheter och arbete. Studien undersöker skolkuratorers synsätt och hur det går till när det uppstår hjälp för killar på högstadiet. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem skolkuratorer intervjuades från olika kommuner i Västsverige. Skolkuratorerna arbetar på skolor med varierande storlek i olika stora städer. För att analysera materialet används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt begreppet litteracitet. Resultaten visar att killars hjälpsökandeprocesser påverkas av nätverk, miljö, normer och kuratorns förmåga att nå ut till killarna. Resultatet visar även att skolkuratorerna har ett behovsfokuserat synsätt som innebär att se varje elev som en unik individ. Utifrån resultatet kan slutsatser göras att skolkuratorer behöver anpassa sitt arbete för att främja hjälpsökande bland unga killar. Detta bidrar till ytterligare kunskap om hur skolkuratorer bör bemöta och arbeta med unga killar i högstadiet.

Denna kvalitativa studie utforskar skolkuratorernas roll och arbetssätt för att främja elevers välbefinnande inom grundskolans miljö, med särskilt fokus på användningen av olika strategier och metoder. Studien belyser hur skolkuratorer arbetar för att skapa en trygg och stödjande atmosfär. Den belyser också vikten av skolkuratorers samarbete med annan skolpersonal för att förbättra och optimera deras kurativa insatser. Resultatet av studien bygger på semistrukturerade intervjuer med elva skolkuratorer från Sörmland, Sverige. Denna forskningsstudie visar en diversifierad användning av strategier för att främja elevhälsan. Det understryker också vikten av samarbete som en nyckelfaktor för att skapa en positiv skolmiljö. Genom att belysa dessa aspekter bidrar studien till en djupare förståelse för skolkuratorernas betydelsefulla roll och deras arbetsmetoder, som är avgörande för att stödja och förbättra elevernas välbefinnande inom skolmiljön. / This qualitative study explores the role and working methods of school counselors in promoting student well-being within the primary school environment, with a particular focus on the use of various strategies and methods. The study highlights how school counselors work to create a safe and supportive atmosphere. The results of the study are based on semi-structured interviews with eleven school counselors from Sörmland, Sweden, this research reveals a diversified use of strategies to promote student health. It also underscores the importance of collaboration as a key factor in establishing a positive school environment. By illuminating these aspects, the study contributes to a deeper understanding of the significant role of school counselors and their working methods, which are crucial in supporting and enhancing student well-being within the school setting.

The school has the responsibility not just to give pupils knowledge but also to promote theirhealth and social progress. While the whole school has a responsibility to work with health promotion to increase the pupils’ well-being and prevent potential problems, the school counselors have a special responsibility to put this work on the agenda and make sure that their perspective takes place in the daily teaching. But they can not do it on their own. The aim of this study is to investigate how school counselors and teachers describe the collaboration and cooperation around the work of health promotion and prevention. How do they view eachother’s responsibilities and skills and what do they think promote or hinders the collaboration? The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews and in the analysis the theoretical concepts guiding, structure and consensus, focused on collaboration, was used. The results showed that good relations between teachers and school counselors, time and places to meet in their daily work, and understanding of eachother’s commissions promotes collaboration. On the other hand, what can hinder the collaboration is lack of time and resources, indistinct leadership and lack of consensus.