I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori.

Klimatförändringar och miljöproblem är i dag betydelsefulla frågor på den politiskadagordningen. Hur medierna rapporterar i ämnet kan på olika sätt påverka människorskunskap och åsikter i frågan. I denna uppsats undersöks huruvida fyra av Sveriges största tidningar ger en bild avatt klimatproblemen går att förbättra eller ej, samt vilka aktörer som görs ansvariga för problemen och lösning av dem. De tidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att möjliggöra en jämförelse av ovanstående frågor över tid har artiklar från både 2003 och 2013 undersökts. Det görs även en jämförelse mellan dagspress och kvällspress.Hypotesen är att det finns ett större fokus på klimat- och miljöproblemen som förbättringsbara år 2013, eftersom man vet mer om frågan då jämfört med 2003, och därför i större grad diskuterar möjliga åtgärder och lösningar. Hypotesen är även att det finns en skillnad i rapporteringen mellan dagspress och kvällspress, där kvällspress i högre utsträckning lyfter fram uppseendeväckande sidor av klimatfrågan. För att kunna besvara studiens frågeställningar användes gestaltningsteorin som utgångspunkt samt en kvantitativ innehållsanalys som metod.Resultatet visar att det var vanligast att tidningarna fokuserade på klimat- och miljöproblemen som till viss del förbättringsbara. En skildring av problemen som icke förbättringsbara var också relativt vanligt. Det fanns en del variationer i rapporteringen mellan 2003 och 2013, men inga utmärkande skillnader framträdde. Den aktör som oftast gjordes ansvarig för problemen i artiklarna var Sverige (staten, regering och myndigheter inkluderat). Den aktör som oftast gjordes ansvarig för förbättringen eller förbättringsförslaget var olika miljöorganisationer.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, där respondenter fick besvara frågor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar på att socialt ansvar är ett begrepp som är beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar är även kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar är för att de anser att det är ett sätt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial. Vidare kan det sociala ansvaret även redovisas av den anledning att företag anser att det är en naturlig del av verksamheten, i likhet med företagets redovisning av de miljömässiga och ekonomiska delarna. Orsaker till dessa variationer är för att socialt ansvar är kontextberoende, vilket gör att det inte finns något rätt eller fel när det gäller vad socialt ansvar är.

Författare: Annika Hagner, Hedvig AnnerstenSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur bankverksamheter har struktureratsinainformationssäkerhetsarbete. Datainsamlingen har skett genom intervjuer hos tvåstorbanker och det har resulterat i kvalitativ data som belyser riskbedömning, hur arbetet efteren säkerhetspolicy sker samt hur de strukturerat informationssäkerhetsarbetet gällande rutinersom storbankerna arbetar utefter samt hur organisationsstrukturen ser ut. Utifrån ett ramverkav paradigmen kommer det ske en analys som syftar till att ta reda på vilket sätt storbankernaarbetar med informationssäkerheten på.Metod: Metoden som användes var två semistrukturerade intervjuer med två storbanker ochforskningsstrategin som användes hade inslag av en fallstudie.Resultat: Studien resulterar i att storbankerna präglar sina verksamheter utifrån ettfunktionalistiskt paradigm interpretivistiska inslag.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt ansvar för att upptäcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlätta för dessa elever att nå kunskapskraven. För att få svar på studiens syfte och frågor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. Frågeställningarna som är kopplade till syftet är; vilka hinder och möjligheter kan lärare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lärare med att stärka självförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lärare har ett stort ansvar i upptäckandet av dyslexi. Resultatet visar också att den generella uppfattningen är att dyslexi inte är så vanligt förekommande, utan det betecknas istället som läs- och skrivsvårigheter. De talas om mognad och begåvning hos elever vilket bidrar till att lärare väntar med att uppmärksamma övrig personal om att det finns en elev med svårigheter. Dyslexi som diagnos undviks i stor utsträckning, istället kontrolleras alla andra tänkbara möjligheter i förstahand.  Studiens resultat visar dessutom att ett gott självförtroende hos eleverna är en förutsättning för läs- och skrivutvecklingen

Det moraliska i ansvar inom omvårdnad är en viktig del för vårdpersonal som är bristfälligt beforskat och diskuterat inom vårdvetenskapen. Moraliskt ansvar anses som självklart av vårdpersonal, därför reflekteras begreppet i denna humanvetenskapliga litteraturstudie för att få en djupare kunskap och förståelse. Syftet var att gestalta det moraliska i begreppet ansvar inom omvårdnad i nutid. Inspiration genom hermeneutiken användes för att tolka de åtta vetenskapliga artiklarna som ingick i resultatet. Studiens resultat påvisade en fördjupning om moraliskt ansvar där den fria viljan, determinism, skuld och moralisk agent framkom. Vårdpersonal är moraliska agenter där determinismen, den fria viljan och skulden påverkar det moraliska i ansvaret. Evidensbaserad forskning om det moraliska i ansvaret inom vårdvetenskapen är bristfällig. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att förtydliga begreppets position inom teoribildning och därmed profession och arbete.

No description available.

Denna studie syftar till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar socialsekreterarna uppfattar att de har i sin yrkesroll på stadsdelsförvaltningen. Den syftar även till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar enhetscheferna uppfattar att socialsekreterarna har. För att undersöka detta gjordes nio intervjuer varav sex stycken med socialsekreterare och tre stycken med enhetschefer. Samtliga intervjuer gjordes på en stadsdelsförvaltning i Stockholm.Tidigare forskning om inflytande och ansvar på arbetsplatsen har fokuserat mycket på medarbetarens uppfattning. Däremot fann vi ett forskningsgap gällande medarbetarens uppfattning av sitt inflytande och ansvar i relation till dennes chefs uppfattning om medarbetarens inflytande och ansvar på arbetsplatsen. Vi ansåg det vara intressant att studera huruvida det finns en diskrepans i denna uppfattning. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är Max Webers analys där han ger en beskrivning om vad det är som kännetecknar en modern byråkrati och Göran Ahrnes teori om anslutning och kollektiva resurser. Resultatdelen består av tre olika teman som har sin utgångspunkt i dem olika teoretiska ramverken. Dessa teman är: Stadsdelsförvaltningens byråkrati, vid anslutning till stadsdelsförvaltningen och stadsdelsförvaltningens resurser.Denna studie visar att socialsekreterarna och enhetscheferna har en ömsesidig uppfattning angående hur mycket inflytande och eget ansvar socialsekreterarna har. Socialsekreterarna har inte det formella ansvaret för klienterna. Det formella ansvaret ligger hos enhetscheferna. Dock har socialsekreterarna stort inflytande över vilka insatser som klienterna beviljas vilket i sin tur medför att socialsekreterarna upplever sig också ha stort ansvar. Huruvida enhetschefen beviljar föreslagna insatser kopplas av socialsekreterarna till stor del ihop med sin egen kompetens och yrkesskicklighet. Därmed visar denna studie att upplevt inflytande och eget ansvar har en stark koppling till motivation och arbetsglädje.

Undervisning som begrepp har fått en allt mer betydande roll på förskolan. Studiens syfte är att belysa och diskutera hur verksamma inom förskolan talar om undervisningsbegreppet på förskolan. Som metod användes semi-strukturerade intervjuer med förskollärare, förskolechef och en rådgivare inom pedagogisk utveckling. Resultatet visar att de deltagande respondenterna definierar och talar om undervisning på delvis olika sätt. Framförallt tycks respondenterna osäkra på vad undervisning på förskolan kan innebära. Gällande vilka förutsättningar som krävs för att bedriva undervisning är dock respondenterna mer samstämmiga. Framträdande är exempelvis barngruppen och arbetslagets betydelse. Respondenterna är relativt eniga i sina svar att det är förskolläraren som är ansvarig för att undervisningen, men 1 de betonar även här arbetslagets betydelse. En slutsats är att undervisning som begrepp bör förtydligas för förskollärare om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras på avsett sätt i förskolans verksamhet