Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka fastställa vad de krav som arbetsmiljölagen ställer innebär för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgångspunkt, men resultaten är tillämpliga på all skolverksamhet. Målet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gällde inom arbetsmiljöområdet, samt vilket ansvar som då låg på skolförvaltning, rektor och lärare. En annan viktig fråga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivåer inom skolan. Resultaten tyder på att arbetsmiljöarbetet är eftersatt inom skolvärlden. Rektorer och personal tilldelas ansvar som de inte inser omfattningen av eller är förberedda för. Ansvarsförhållandena är ofta oklara och rektorerna förmår inte ge sina anställda tillräcklig tid och utbildning för att lösa sina uppgifter. Varken utbildningen av lärare eller utbildningen av rektorer förbereder dem för arbetsmiljöansvaret de möter i yrkeslivet. Någon ansvarar alltid för arbetsmiljön, rektor är bara ansvarig om han/hon fått en entydig delegation, om inte faller ansvaret tillbaka på den högre chefen. Om rektor delegerar ansvaret vidare måste det ges möjlighet att utföra uppgifterna, genom t ex tid till utförande/inhämtande av kunskaper eller möjlighet till samarbete. En rektor är skyldig att utbilda personalen vid behov så att de känner till alla för dem relevanta bestämmelser. Lärare har alltid tillsynsansvar för elevernas direkta arbetsmiljö i samband med undervisningen. Om arbetsmiljöansvaret utökas äger man alltid rätt att returnera ansvaret om man inte givits tid, möjlighet eller har kunskaper att utföra uppgifterna. En lärare/rektor måste returnera ansvaret för en uppgift om man inte klarar av att utföra den, annars anses man ha accepterat ansvaret. All skolverksamhet skall riskbedömas. Riskfyllda/mycket riskfyllda aktiviteter skall vara skriftliga. Riskbedömningarna skall vara aktuella, tillgängliga, daterade, undertecknade av arbetsgivaren samt innehålla identifiering av risker, orsaker, samt konsekvenser. Att aktiviteter bedömts vara mindre riskfyllda/ofarliga bör även det nedtecknas. Lagstiftningen har utvecklats mot mer allmängiltiga ramlagar vars tolkning fastslås i förordningar och rättsfall. Mängden lagar och förordningar är omfattande och tidskrävande att överblicka och svåra att tolka utan juridisk utbildning. Om arbetsmiljölagstiftningen fungerade i enlighet med lagstiftarnas intentioner skulle varje skola ha upprättat ett fungerande egenkontrollsystem för analys, dokumentation och åtgärdande av brister i sin organisation. Så verkar inte vara fallet.

How do preschool teachers express the clarified responsibility to educate children in preschool? This study focused on the resposibility preschool teachers interpret and experience concerning the clarified resposibility of teaching in preschool that the curriculum 2010 states. Further, the aim was to fins out if the responsibility according to them has affected the education in the preschool and in that case how. Did this reform raise the quality of the education according to the preschool teachers? This study was conducted through interviews with 3 preschool teachers and also a questionnaire which was answered by 46 preschool teachers. The result showed that the participants had a variety of experiences in regards to the clarified responsibility. Theres was a range from not having implemented it at all to that the preschool teachers actively and consciously reflected upon their responsibility and through systematic quality work raise the quality at the preschool.

Läxor är en vanligt förekommande företeelse i skolan som inte bara berör elever och lärare utan även föräldrar. Under de senaste åren har det pågått en politisk debatt om läxor och meningen med dessa. Syftet med studien var att beskriva och analysera elevers, föräldrars och lärares syn på läxan och dess funktion. Frågeställningarna inför arbetet var följande: Hur bör läxor vara utformade? Vilken mängd läxor anses vara lämplig? När/var skall läxor utföras? Behövs läxhjälp? Undersökningen har skett med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs 6 samt deras föräldrar och lärare. Resultatet visade en samstämmig åsikt där läxans funktion anses vara att befästa kunskap kopplad till skolans arbete. Andra faktorer som togs upp är att eleverna får träna att planera och att ta eget ansvar. För att nå detta mål är det viktigt att läxan upplevs meningsfull och har ett tydligt syfte. Fördelarna med hemläxa handlade även om föräldrarnas möjlighet till delaktighet och insyn i sina barns skolarbete. Nackdelarna med hemläxor beskrevs övervägande som att de inskränker elevernas fritid och tar tid från fritidsaktiviteter och socialt umgänge samt att möjligheten att få hjälp med läxan hemma kan se olika ut för eleverna.

The purpose of this research is to examine how preschool teachers perceive an increased responsibility to lead educational quality work in preschool.  The theory of knowledge is structural institutional theory. This is a qualitative survey where the empirical basis is interviews. The theoretical knowledge of the study is inspired by the phenomenografi. The results of the study show that the preschool teacher is well aware of what the assignment means concerning increased responsibility based on curriculum and guidance documents but that the vocational role has not changed significantly. It is unclear how to lead another adult towards set goals. There is a willingness to lead, but it is stated that it is important that every person should do what he or she is best for regardless of education and assignments. Therefore, the assignments in the work team are different but the tasks are the same. It sets the responsibility to lead to the collegial cooperation a side and the aim of achieving an equal preschool is at risk to be lost. There is also a risk that the strength of being a team of different education and the ability to complement each other falls aside.

Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt.

Over the past years the role of the preschool teacher has grown to be the one who leads and carries the responsibility to develop the didactic work, according to the preschool curriculum. This is a phenomenological study, aiming to examine which obstacles and conditions preschool teachers experience in their didactic mission. 10 preschool teachers in Stockholm where interviewed. The findings are divided into three categories: (1)  Gray zones between the preschool teacher’s and the principle’s responsibilities (2)  “Not that I am the one in charge, but” – when the role of leading becomes a source of conflict (3)   “We struggle so much to make all adults satisfied, and then we lose the children between the cracks” / Ansvaret för barns undervisning ligger hos förskolläraren. Under de senaste åren har förskollärarens yrkesroll vuxit till att vara den som leder och har ansvar för att det didaktiska arbetet utvecklas mot läroplanens mål. Detta är en fenomenologisk studie som ämnar undersöka vilka hinder och förutsättningar förskollärare med lång erfarenhet upplever i sitt didaktiska uppdrag. Tio förskollärare i Stockholm intervjuades. Resultatet delades in i följande teman: (1) Gråzonen där förskollärarens ansvar slutar och rektorns tar vid,  (2)”Inte så att man bestämmer men”- när ledarrollen blir ett tabu och källa till konflikt,  (3)”Vi kämpar så mycket med att göra alla vuxna nöjda och då tappar vi barnen mellan stolarna”- när de viktigaste (barnen) hamnar i skymundan.

Many researchers believe that employees' ability to share the knowledge they create, recognize, store, access, and apply in the performance of their tasks; and the ability to make it available to others, is critical to organizational success. Unfortunately, the knowledge of an individual is not easily converted into organizational knowledge, and some research suggests that individuals, for various reasons, sometimes tend to withhold their knowledge. When it comes to more extensive education initiatives and skills development in Swedish healthcare, medical secretaries are a rarely prioritized group. Instead, education is something that often is being arranged locally and internally, which in practice requires the exchange of knowledge to function at least satisfactorily, but even better really good, between co-workers. The purpose of this study is to contribute to a better insight into the experiences, attitudes and behaviours that may exist in the internal exchange of knowledge and skills development within the medical secretarial profession. In this study, a qualitative method was used where data from six semi-structured interviews were analysed with personal narratives analysis and empirically evaluated in relation to Huxham and Hibbert’s (2008) theoretical framework; inter-partner learning in collaboration. There is reason to problematize the exchange of knowledge that occurs in the everyday interaction between medical secretaries. The findings also imply that there is not a single, simple and unambiguous answer to the research question, but rather confirms the complexity Huxham and Hibbert’s (2008) explanatory model demonstrate, with both selfish and altruistic approaches to knowledge exchange. This study also shows that there is a complexity in how accountability versus renouncement of responsibility for knowledge exchange is manifested in the everyday interaction of medical secretaries.

När elever är borta från skolan vid många tillfällen eller under en lång sammanhängande period kan det innebära stora konsekvenser för elevens utveckling i skolan men också senare fram i livet. Vanligt är att många elever med hög frånvaro känner ett utanförskap som kan följa med hela livet (Gren Landell, 2018). Det finns en hel del forskning om hur man kan arbeta förebyggande och om vilka åtgärder som kan ska sättas in, vilka samtliga belyser hur viktigt det är att skolor har en tydlig frånvarorutin på skolan för att upptäcka frånvaron i tid. Det kommer även fram i den statliga granskningen ”Saknad!” SOU 2016:94 där vikten av att kartlägga och åtgärda frånvaron framgår. Denna studie tar avstamp i granskningen gjord av SOU 2016:94 och syftar undersöka hur ansvar och skyldighetsfördelningen ser ut med hjälp av diskursanalys. Studien syftar till att undersöka hur ansvars och skyldighetsfördelningen ser ut. Vem som har ansvaret och skyldigheten för att minska eller åtgärda den problematiska frånvaron och hur det beskrivs enligt den statliga granskningen “Saknad “SOU 2016:94. Genom att använda både Laclau och Mouffes diskursteori och Faircloughs kritiska diskursanalys.  Metoden som har använts i studien är en kombination av Laclau & Mouffe (2008) diskursteori och Fairclough (2003) kritiska diskursanalys. Fairclough har en tredimensionell modell, i modellen ingår text, diskursiv praktik och social praktik. I den textanalytiska delen används Laclau & Mouffes metod med hjälp en nodalpunkt. Nodalpunkten ett begrepp eller tecken som i sig är tom på betydelse men ges i ett sammanhang framträder betydelsen och kan då analyseras diskursivt. Därefter har Faircloughs andra två dimensioner diskursiv praktik och sociala praktiken använts för ytterligare gå igenom det empiriska materialet för en kritisk diskursanalys. Resultatet visar att det finns tydliga ansvars- och skyldighetområden samt vilka huvudmannens uppgifter är i detta arbete vad det gäller elevers frånvaro. Skolan har ett tydligt ansvar att se till att det finns tydliga rutiner i frånvaroarbetet. Det framkommer också att det finns oklarheter i vems ansvaret egentligen är och att det i vissa fall ligger på flera parter. Huvudman benämns i vissa fall som kommunen, i andra som staten och ibland bara som huvudman, vilket kan också kan ge en viss otydlighet om vem som egentligen har ansvaret för att på ett aktivt sätt arbeta med problematisk frånvaro.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om utförandet av deras ansvar för förskolans fysiska innemiljö. Frågeställningar som har varit behjälpliga i studien är: vilka uppfattningar om genomförandet för förskolans fysiska innemiljö skildras i förskollärares berättelser, samt vilka begränsningar och möjligheter upplever förskollärare i utövandet av ansvaret för förskolans fysiska innemiljö? Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Analysen har influerats av den fenomenologiska teorin. Studiens resultat indikerar att förskollärarna har varierande uppfattningar om utförandet av sitt ansvar. Genom förskollärarnas berättelser blir det påtagligt att deras arbetslivserfarenheter påverkar uppfattningen, genomförandet och förhållningssättet. Samtidigt är reflektioner, både enskilt och kollegialt, viktiga för ett förändrat förhållningssätt. Även barngruppens åldersspann samt förskolans uppbyggnad bidrar till vilka begränsningar och möjligheter förskollärarna har att förhålla sig till i sitt utövande av ansvaret för innemiljön. Slutsatsen av studiens resultat visar att förskollärares erfarenheter och kompetenser inverkar på hur de uppfattar sitt ansvar samt vad som påverkar utförandet av ansvaret.

Syftet med denna kvalitativa studie är att identifiera några förskollärares olika perspektiv på undervisning i förskolan och ställa dessa i relation till varandra och tidigare forskning. Studien fokuserar på undervisning ur ett verksamhetsperspektiv, dvs hur begreppet undervisning uttrycks i text av förskollärarna. Genom dokumentanalys av förskolornas utvärderingar identifieras olika perspektiv på undervisning och delas in i fyra olika teman; faktabaserad undervisningsprincip, normerande undervisningsprincip, pluralistisk undervisningsprincip samt lekresponsiv undervisningsprincip.  Tidigare forskning framhåller förskollärarnas kompetens som avgörande för kvaliteten på undervisningen och lyfter olika strategier som förskollärarna använder för att bedriva undervisning i förskolan. Resultatet i denna studie visar att förskollärarna ger uttryck för att faktainlärning förekommer även om det rådande perspektivet bygger på att fakta och fantasi vävs samman när barnen ges tillgång till olika språk och uttryckssätt genom användandet av olika medier. Undervisningen i medverkande förskolor beskrivs både som spontan och planerad och leken har en central roll i undervisningen, vilket är i linje med tidigare forskning.  I de analyserade texterna beskriver förskollärarna undervisning inom flertalet målområden i förskolans läroplan (Lpfö 18) och uttrycker att de iscensätter lärmiljöer där barnen ges möjlighet att erfara olika begrepp och fenomen. Det går i förskollärarnas texter att utläsa valda målområden och barnens lärande kopplade till dessa. Målområden som berörs är normer och värden i vilket sociala samspelsregler och demokratiarbete ingår, matematik, språk och kommunikation med hjälp av olika uttryckssätt samt naturvetenskap.