Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste åren ökat och statistik visar att målgruppen fortsätter att växa. Att bosätta sig i ett nytt land innebär en förändringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon måste således aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ensamkommande ungdomar är delaktiga i identitetsförändrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta på olika orter i Sverige. Ungdomarna som deltog i intervjuerna var 17-22 år och kom från olika länder. Intervjuerna har analyserats med hjälp av fenomenografisk analys. Resultaten visar att ungdomarna upplevt svårigheter att komma in i det svenska samhället, att de aktivt arbetar med sin sociala identitet samt att det har skett en förändring sedan de bosatte sig i Sverige.

Studien syftade till att belysa hur ungdomar med missbruksproblem i efterhand värderar en behandlingsinsats samt vilka betydelsefulla förändringar som de uppfattar har skett. Studien har utgått från ungdomarnas egna utsagor med hjälp av UngDOK och dess uppföljningsformulär. Studien har sin grund i mixed methods, vilket innebär inslag av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Den teori som användes för att analysera resultatet var The Common Factors Theory. Resultatet visade att gemensamma faktorer såsom den terapeutiska alliansen mellan behandlare och ungdom samt den professionellas acceptans och empati var viktiga aspekter för ungdomarna under behandlingskontakten. När det gäller betydelsefulla förändringar var faktorer utanför behandling mest betydelsefullt för tillfrågade ungdomar. Dessa förändringar handlade om att ungdomarna har lyckats med att återuppbygga relationer till sin familj och vänner samt att de har träffat en ny partner eller att de har lyckats fullfölja sina studier och skaffat en meningsfull sysselsättning.

<p>De senaste decennierna har det skett en ökning av antalet betydelsefulla och ibland även omfattande förändringar i företag och organisationer. Hos många företag får emellertid inte förändringsprocessen det fulla utslag i organisationen som ledningen tänkt sig. Strategiförändring är en process som ofta innehåller stora element av förändringsledning där det krävs en ansträngning för att lyckas med en strategiimplementering i verksamheten. Företaget Niscayah genomför i dagsläget en genomgripande förändring av sin strategi där de har gått från att vara ett produktorienterat företag till att börja fokusera sig mer på försäljning av tjänster och service. Syftet med uppsatsen var att undersöka på tre nivåer hur Niscayah genomför sin strategiimplementerig, som innebär en ökad fokusering på försäljning av tjänster och service, samt att utvärdera genomförandet. Förändringsprocessen kartläggs i uppsatsen genom användning av 7s-modellen där parametrarna strategi, struktur, system, gemensamma värderingar, kompetens, personal och stil utgjorde de kritiska faktorerna för en lyckad strategiimplementering.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med medarbetare på chefsnivå, servicechefnivå och säljarnivå i Niscayah kunde företagets strategiimplementering förklaras och utvärderas. Det framkom att Niscayah har nått ut med sitt strategiska budskap på ett bra sätt. Strategiimplementeringen hindras dock genom brister i struktur och system där organisationsstrukturen motverkar samarbeten i organisationen och system inte har utvecklats för att stödja den nya strategin. Företagets styrka ligger i starka gemensamma värderingar. Vår utvärdering av Niscayah kan sammanfattas med att det har nått ut bra med sin nya strategi som består av ökat fokus på tjänster och service, men att det nu är viktigt att lägga fokus på de förbättringsområden som finns, exempelvis att kommunicera mer sidledes i organisationen, träna och utbilda i den nya säljrollen, utveckla system som stödjer den nya strategin och kan skapa mätbarhet samt motverka problemen i organisationsstrukturen genom att belöna samarbete.</p>

<p>Bakgrund/Problemdiskussion</p><p>Ämnet förändringar behandlas flitigt inom organisationsteorin, däribland vikten av att de som ytterst påverkas av förändringen i fråga informeras om den och de fördelar som den innebär, samt involverandet av dessa personer i förändringsprocessen, genom till exempel ett adekvat utbildningsarbete, för att undvika skepsis och oro. Nordea Bank AB är i färd med att införa ett nytt informationssystem på sina kontor i Sverige, detta i form av ett nytt kassasystem: Teller. Vi vill med hjälp av en fallstudie på ett antal Nordeakontor beskriva hur individer upplever denna informationsteknik (IT) relaterade förändring och analysera vad som påverkar individers upplevelser under förberedandet, genomförandet och efterarbetet av denna IT-relaterade förändringsprocess.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en förändringsprocess avseende en banks kassasystem upplevs av de individer på banken som ytterst berörs av den.</p><p>Metod/Teoretisk referensram/Analys</p><p>Genom att studera befintliga teorier kring IT och organisatoriska förändringar har en intervjuguide skapats, vilken har legat till grund för den empiriska studie som genomförts. Studien i fråga utgörs av en fallstudie som innefattar tre Nordeakontor där personal som arbetar inom kassa/kundtjänst har intervjuats. Den teoretiska modell som legat till grund för detta analysarbete har varit Lewins modell för organisationsförändringar, där en förändringsprocess delas in i olika faser för det förberedande arbetet, själva förändringen samt efterarbetet. Utifrån analys mellan teori och resultat har sedan slutsatser om hur individer upplever en IT-relaterad förändring samt vad som påverkar dessa individers upplevelser under förändringsprocessen kunnat dras.</p><p>Slutsatser</p><p>En slutsats som vi kunnat dra är att utbildningen har en stor inverkan på hur individer, i detta fall användarna av ett nytt kassasystem, upplever en IT-relaterad förändring. Detta gäller både det utbildningsmaterial som funnits tillgängligt men även hur pass väl den lokala förändringsledningen följt den existerande utbildningsplanen. Vidare har det framkommit att personer som fungerar som stöd vid installationsdagen av det nya kassasystemet är något som upplevs som positivt av individerna, då IT-relaterade förändringar ofta medför en oro för att inte kunna utföra sina arbetsuppgifter lika bra som tidigare. Vad gäller förändringens efterarbete har vi kunnat se att det är viktigt att ta tag i alla problem och frågor som dyker upp under förändringsprocessen. Detta för att inte riskera en tillbakagång till gamla tankesätt.</p> / <p>Background/Problem</p><p>The subject of change has been frequently discussed in the research field of organization theory, for instance the importance that those individuals that are outermost affected by the change in question are properly informed about it and the benefits that it will bring about, along with the involvement of these employees in the process of change in order to avoid skepticism and worry. Nordea Bank AB is introducing a new information system in all of its Swedish offices, in the shape of a new cash desk system: Teller. It is our intention to, by performing a case study at a number of Nordea offices, describe how individuals experience an information technology (IT) related change and to analyze what affects the experiences of individuals during the preparations, implementation and the work carried out after the implementation of an IT related process of change.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze how a process of change, regarding the cash desk system of a bank, is experienced by the individuals that are outermost affected by it.</p><p>Method/Theoretical framework/Analysis</p><p>By studying existing theories concerning IT and organizational change, we have created an interview guide, which has been the foundation on which the empirical study has been conducted. The study in question consists of a case study which includes three Nordea offices where we have conducted interviews with members of the offices’ staff, more specifically staff members working at the cash desk and/or the customer service. The theoretical model that has been the foundation of this analysis is Lewin’s model for organizational change, where a process of change is divided into different phases for the preparations, the actual change and the work following the change. From analysis between theory and empirical results, conclusions have been drawn about how individuals experience an IT related change along with what it is that affect these individuals’ experiences through the process of change.</p><p>Conclusions</p><p>One conclusion that we have been able to draw is that the training has had a great impact on how individuals, in this case the users of a new cash desk system, experience an IT related change. This goes for both the training material as well as how well the local change management has followed the existing training guide lines. Furthermore it has been shown that persons acting as a support on the day of the implementation of the cash desk system, is something that was highly appreciated by the individuals. This due to the anxiety of not being able to conduct one’s work tasks as well as before the change in question, which often comes with IT related changes. When it comes to ending the change we have been able to see that, to prevent a regress to old habits and ways of thinking, it is important to see to the problems and questions that arise during the process of change.</p>

De senaste decennierna har det skett en ökning av antalet betydelsefulla och ibland även omfattande förändringar i företag och organisationer. Hos många företag får emellertid inte förändringsprocessen det fulla utslag i organisationen som ledningen tänkt sig. Strategiförändring är en process som ofta innehåller stora element av förändringsledning där det krävs en ansträngning för att lyckas med en strategiimplementering i verksamheten. Företaget Niscayah genomför i dagsläget en genomgripande förändring av sin strategi där de har gått från att vara ett produktorienterat företag till att börja fokusera sig mer på försäljning av tjänster och service. Syftet med uppsatsen var att undersöka på tre nivåer hur Niscayah genomför sin strategiimplementerig, som innebär en ökad fokusering på försäljning av tjänster och service, samt att utvärdera genomförandet. Förändringsprocessen kartläggs i uppsatsen genom användning av 7s-modellen där parametrarna strategi, struktur, system, gemensamma värderingar, kompetens, personal och stil utgjorde de kritiska faktorerna för en lyckad strategiimplementering. Genom kvalitativa intervjuer med medarbetare på chefsnivå, servicechefnivå och säljarnivå i Niscayah kunde företagets strategiimplementering förklaras och utvärderas. Det framkom att Niscayah har nått ut med sitt strategiska budskap på ett bra sätt. Strategiimplementeringen hindras dock genom brister i struktur och system där organisationsstrukturen motverkar samarbeten i organisationen och system inte har utvecklats för att stödja den nya strategin. Företagets styrka ligger i starka gemensamma värderingar. Vår utvärdering av Niscayah kan sammanfattas med att det har nått ut bra med sin nya strategi som består av ökat fokus på tjänster och service, men att det nu är viktigt att lägga fokus på de förbättringsområden som finns, exempelvis att kommunicera mer sidledes i organisationen, träna och utbilda i den nya säljrollen, utveckla system som stödjer den nya strategin och kan skapa mätbarhet samt motverka problemen i organisationsstrukturen genom att belöna samarbete.

Studiens syfte är att undersöka vägen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser på upplevelsen av uppbrott och förändringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlätta förändringsprocessen. Studien utgår från hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberättelser om sina uppbrott från drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sätt att hantera personliga problem. Beskrivningen av förändringsprocessen påverkades av drogfrihetens tidslängd och individuella upplevelser. Egen vilja var förutsättning för förändring, men stöd utifrån, gemenskap och sysselsättning var nödvändiga faktorer ansåg majoriteten. Förändringsprocessen innebär personlig förändring på flera nivåer, inte bara uppbrott från drogmissbruk. Att lämna missbruket kan vara en lång process i sig.

Mellanchefer är värdefulla när förändringar ska genomföras i en organisation. Dock är mellanchefers roll komplex och dessa tvingas ofta hantera konflikterande förväntningar, vilket kan orsaka problem i förändringsarbetet. Denna studie undersöker hur mellanchefer i en organisation som Posten arbetar för att hantera konflikterande förväntningar. Fyra roller beskrivs, genom vilka mellanchefer ger bidrag till förändringsprocesser. Rollkonflikt kan uppstå, om konflikterande förväntningar ställs på individen. Mellanchefer tvingas balansera essentiella, politiska och relationella överväganden. Studien består av intervjuer med fyra mellanchefer, samt kompletterande dokumentation. Resultatet visar att roller som kommunikatör och terapeut är vitala för mellanchefer i hanterandet av konflikterande förväntningar. Mellanchefer implementerar delar av förändringsprocesser och tillämpar sitt handlingsutrymme för att balansera ett gott resultat uppåt, samtidigt som de tar hänsyn till sin verksamhet och medarbetarna. Ytterligare ett sätt att hantera konflikterande förväntningar är att delegera ansvar till underordnade, vilket indikerar att underordnade kan utsättas för en större rollkonflikt än mellanchefen.

No description available.

Vår fokus för denna uppsats kretsar kring hur verksamheter hanterar användarinflytande i IT-relaterade förändringsarbeten och hur användarinflytande påverkar förändringsprocessen.Studien bygger på granskning och analys av fem fallstudier som behandlar förändringsarbete ur ett IT-relaterat perspektiv med fokus på användaren. Studien tar avstamp i den teori som finns, kring förändringsarbetet, dess grundprinciper och användaren som den komponent som medverkar i, och till förändringen. Tillsammans med den teoretiska referensramen ges stöd åt analysen och diskussionen. I sin tur leder detta fram till studiens slutsatser och att frågeställningarna ska få sina svar.Resultatet av studien visar en bild av ett antal fallorganisationer som på olika sätt och med olika resultat genomfört eller försökt genomföra ett IT-relaterat förändringsprojekt i sin organisation. Denna studie visar tydligt att kommunikation i organisationen kring förändringen är av stor vikt. Studien visar att även systemutvecklare vill att användarna involveras i förändringsarbetet i ett tidigt stadium. Användarna och utvecklarna kan diskutera krav och funktioner i IT-systemet för att jobba fram ett tillfredställande resultat som båda parter kan vara nöjda med. Användare som involveras tidigt blir mer nöjda med slutresultatet och mer benägna att använda det nya eller förändrade IT-systemet. Vidare visar studien också att projektledaren och dess egenskaper är en mycket viktig del av det IT-projekt som följer av ett startat förändringsarbete och dess förstudie.

Studiens syfte var att undersöka hur produktionsledarna (PL) på företaget WentAB upplever en pågående förändringsprocess. Ett målinriktat- och bekvämlighetsurval applicerades på studien. Detta resulterade i åtta respondenter (n=8) där fördelningen var två kvinnor och sex män, samtliga med en tillsvidareanställning. Studien var kvalitativ med ett psykologiskt angreppssätt och utgjordes av två ostrukturerade bakgrundsintervjuer som låg till grund för designen av de åtta primära semistrukturerade intervjuerna med PL. Samtliga intervjuer analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att det existerar flera faktorer som påverkar PL’s upplevelser av förändringsprocessen. Den genomgående bilden var att förändringen till synes var positiv och gick i linje med både forskning och bakgrundsintervjuerna.