<p>Syftet med studien är att jämföra olika uppfattningar om metoder som några lärare i grundskolan tidigare år och grundsärskolan använder för att hjälpa och stödja elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar lärarnas val av arbetsmetoder. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Den utgår från ett lärarperspektiv då tio lärare har intervjuats, fem i grundskolans tidigare år och fem i grundsärskolan. Lärarna är verksamma på sju olika skolor i fem olika kommuner. Resultat: Studien visar att lärare i både grundskolan och grundsärskolan använder flera olika metoder i sitt arbete med läs- och skrivinlärning samt när de får elever som har läs- och skrivsvårigheter. I studien framkommer det att lärarna arbetar med både analytiska metoder och syntetiska metoder. De analytiska metoderna innebär att eleverna arbetar med helheten, ordbilder och hela texter och de syntetiska metoderna går ut på att eleverna arbetar med delarna, stavelser i ord och dess ljud, för att senare övergå till hela ord och texter. Grundskolan tillämpar övervägande de analytiska metoderna och först när det uppstår svårigheter hos elever med att lära sig läsa och skriva övergår lärarna till mer syntetiska metoder. Grundsärskolan arbetar mer med de syntetiska metoderna och mindre med de analytiska metoderna. Alla informanterna uppger att de ofta plockar delar av olika metoder för att på bästa sätt möta eleverna i sin kunskapsinhämtning. Hur de arbetar och tillämpar metoderna beror på egna erfarenheter, elevens utvecklings- och kunskapsnivå samt andra omständigheter såsom miljö, resurser, tid mm. Lärarna i vår studie framhåller vikten av att lärandet skall vara roligt och lustfyllt samt att det skall utgå från elevernas erfarenhetsvärld. Lärarna i de båda skolformerna anser att de har ett utbyte av varandra då samarbete oftast sker antingen kontinuerligt eller vid behov.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka strategier elever använder sig av när de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring användandet av dessa. Tanken är att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi använder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bättre hjälp och stöd i sitt lärande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioåringar. Mina analyser av dessa observationer är gjorda utifrån ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag märkte snabbt att det fanns två olika grupper av användare bland de elever jag observerade; de som lärde om datorn och de som lärde vid datorn. Vilken grupp eleverna tillhör beror på hur långt de kommit i sin utveckling, samt vilken attityd de har till datorn. De elever som inte kommit så långt i sin utveckling, lär sig fortfarande hur datorn fungerar praktiskt, medan de som kommit längre bland annat lär sig om det ämne de skriver om, nya ord, etcetera. De som kommit längre i sin utveckling ser också datorn som ett hjälpmedel. De flesta av eleverna behärskade majoriteten av de finesser jag valde att fokusera på. När det kom till stavnings och- grammatikkontroll, hade många svårt att förstå de instruktioner som gavs. Det visade sig också att många inte använde sig av dessa kontroller överhuvudtaget. De valde istället att prova sig fram till rätt lösning/stavning.</p>

This thesis presents results from a longitudinal study of students in compulsory school. The project started in spring 1997 when the students were about six years old, and finished in spring 2006 when they left compulsory school. One aim of the study was to follow individual students' development of conceptions about evaporation during their year in scool. Another aim has been to study how the students used a simplified particle model in their explanations of evaporation. The particle model was introduced early, in their first year. Teaching episodes focused on water, and its changes of state connected to everyday phenomena was taught. The students were interviewed before and after the teaching interventions and the explanations were analysed in order to find a comprehensive description of each student. In my analysis I have among other things found that heat is an important factor for evaporation when students are young but its importance seems to decrease when they get older. I have also seen that particle model has been helpful for the students in their explanations of evaporation. / Denna avhandling presenterar resultat från en longitudinell studie i grundskolan. Projektet startade våren 1997 då eleverna var omkring sex år och avslutades våren 2006 då eleverna lämnade grundskolan. Ett mål med studien var att följa individuella elevers begreppsutveckling kring avdunstning under deras år i skolan. Ett annat mål har varit att studera hur eleverna har använt en tidigt introducerad förenklad partikelmodell i sina förklaringar av avdunstning. Undervisningsinsatser som fokuseras på vatten och dess fasändringar kopplat till vardagsfenomen har genomförts. Eleverna har intervjuats före och efter varje insats och förklaringarna har analyserats för att få en heltäckande beskrivning vad gäller begreppsutvecklingen hos varje elev. I min analys har jag bl.a. funnit att värme är av stor betydelse för de yngre eleverna i deras förklaringar av avdunstning men att denna betydelse minskar då eleverna blir äldre. Jag har också sett att den tidigt introducerade partikelmodellen har varit ett bra hjälpmedel för eleverna i deras förklaringar av avdunstning.

Uppsatsens syfte är att utifrån kriterier som Lundberg och Reichenberg ställt upp för lättlästhet pröva omdet är möjligt att göra bedömningar om huruvida en lärobokstext är lättläst eller inte. Utifrån Lundberg &amp;Reichenbergs kriterier granskas tre läroböcker som heter Vi läser, Huset på Alvägen och Förstagluttarna a,b och c. Vi läser gavs ut första gången 1989 och andra upplagan 2005, Huset på Alvägen gavs ut 2008 ochFörstagluttarna gavs ut första gången 1999 och en andra upplaga 2007.Kriterierna för lättlästhet handlar om att lättlästa texter är ganska korta, att texten innehåller ett tilltal tillläsaren, att meningarna i texten är varierande olika långa, att texten binds ihop av sammanbindande ord ochatt texten inte innehåller långa substantiv. Dessutom ska texten inte ha för många olika och svåra ord, textenska vara skriven så att sambanden mellan olika händelser är tydlig, att passiv form undviks och slutligen atttexten är skriven med konkreta begrepp. Utifrån kriterierna ställdes följande tre frågeställningar: Är detmöjligt att utifrån Lundbergs och Reichenbergs kriterier bedöma graden av lättlästhet? Skiljer sigläroböckerna åt ifråga om de är lättlästa utifrån kriterierna? Om ja! På vilket sätt skiljer de sig åt?Utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder däribland uträkning av LIX, beräkning av antalet substantiv ochkvalitativ textgenomgång visar resultaten att läroböckerna är lättlästa utifrån de uppställda kriterierna.Resultaten visar också att böckerna skiljer sig en del åt i utformning och i de olika kriterierna för lättlästhet.Reultatet har kopplats till tidigare forskning om lättlästa texter.

Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera på gymnasial nivå, har i sitt slutbetyg med sig åtminstone betyget G i matematik. Trots detta får många elever svårigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen på gymnasiet. Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen på grundskolans senare år och på gymnasiet. Frågeställningen har varit: - Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning? Studien har genomförts med en fenomenografisk utgångspunkt där kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har använts. I studien har åtta elever intervjuats. Resultatet av studien presenters i fem kategorier. Kategorierna är undervisningens variation, bedömning, lärarens roll, gruppstorlek samt matematikens struktur och innehåll. Kategorierna har vuxit fram utifrån analys av elevernas utsagor där likheter och skillnader lyfts fram. I elevernas utsagor framträder en bild där undervisningen på grundskolans senare år i större utsträckning än på gymnasiet, skapar variation i arbetssättet under lektionerna. Där har praktiska moment och grupparbeten förekommit som komplement till de lärarstyrda genomgångarna. Eleverna uttrycker också tydliga skillnader i hur de anser sig bli bedömda på de olika utbildningsnivåerna. På grundskolan framträder en bild, där lärarnas bedömning grundas på elevernas arbetsinsats under lektionerna, att eleverna kämpar på med matematiken, medan lärarnas bedömning på gymnasiet i stor utsträckning fokuserar på provresultat, där det nationella provet utgör en betydande del. Eleverna upplever också att de hade en närmare relation till sina lärare på grundskolan jämfört med på gymnasiet. Det matematiska innehållet upplevs också som svårare på gymnasiet. Eleverna beskriver bland annat att gymnasiets högre tempo samt strukturen på det matematiska innehållet bidrar till detta.

No description available.

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterande ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolans senare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet med studien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienterade läroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärare valde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senare år 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning och textanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare, två kvinnor och två män. Läroboksgranskning och textanalys gjordes utifrån de läroböcker som användes av de intervjuade lärarna vid respektive skola. I examensarbetets inledande del behandlas tidigare forskning om samerna i läroböckerna. Studien utgick från styrdokumenten för undervisningen, läroplanen Lpo-94 och kursplanerna för de samhällorienterande ämnena. Av intervjuerna framgick att dagens läroplaner uppfattas som luddiga och svaga på vissa delar, som exempelvis nationella minoriteter. Läroboksgranskningen visade att de flesta läroböcker som användes i skolorna inte ger lärare/elever möjlighet att nå kurplansmålen för de samhällsorienterande ämnena. De textanalyser som gjordes av textstycken ur läroböckerna visade på att den anda av schablonisering som tidigare forskning visat på, till viss del fortfarande finns kvar. En ny läroplan är på gång, kanske det kommer ske förändringar i och med den?

Muntligt berättande får en alltmer uppmärksammad roll inom det pedagogiska fältet. Detta arbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligt berättande och högläsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod med fokus på muntligt berättande. Syftet är också att undersöka om och hur elever uppfattar skillnad mellan muntligt berättande och högläsning. Två frågeställningar förtydligar syftet: Finns det någon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihåg innehållet i en berättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Finns det någon skillnad i elevers inlevelse i en berättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Arbetet omfattar litteraturstudie och fältundersökning. Litteraturstudiens huvudsakliga resultat visar att båda metoderna bör ingå i ett djupare helhetsperspektiv i undervisningen. Fältundersökningen har genomförts i två klasser i år 2 där samtliga elever lyssnat till muntligt berättande och högläsning av två sagor. Datainsamlingen har omfattat både enkäter och intervjuer. Resultatet av fältundersökningen visar att eleverna i högre grad kommer ihåg innehållet efter en muntligt berättad berättelse än efter högläsning och att eleverna har en något djupare inlevelse efter berättandet, jämfört med högläsningen. Slutsatsen är att muntligt berättande och högläsning har många gemensamma pedagogiska vinster och bör gå hand i hand.

Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna. Både elevers och lärares utsagor vittnar om detta. Lärarna talar om vikten av ökad matematisk grundkunskap och beskriver elevers förkunskaper som väldigt varierande. Ett antal elever upplever brister i förkunskaper och några tycker att det går bra men att repetition krävs. Positiva aspekter är elever med mycket goda förkunskaper som lärare uttalar sig om och den elev som kände att förkunskaperna var tillräckliga.