Syftet med denna studie är att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan användas för att komplettera learning study i lärares arbete för att utveckla matematikundervisningen. Därmed försöker studien svara på forskningsfrågan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lärares användning av learning study för att utveckla en undervisning där eleverna når målen bättre? Denna fråga besvaras genom att svara på följande frågor: 1. Kan man visa att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna? 2. Kan man visa hur lärarnas analys med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv har varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre? För att undersöka detta används ett case som handlar om lösning av enkla ekvationer i åk 1 på gymnasiet. Den forskningsmetoden som används i denna studie är learning study, där tre cykler genomförs i tre olika klasser i åk 1. För att bättre få syn på de kritiska aspekterna i elevernas lärande och för att öka tillförlitligheten i studien används ett flertal datainsamlingsmetoder. Det analyserade materialet består av 98 elevtester, cirka 50 elevintervjuer, åtta skriftligt dokumenterade planeringstillfällen om vardera 60 minuter, sex ljudinspelade lektioner samt två video- och ljudinspelade lektioner. Ett pragmatiskt perspektiv på lärande används som teoretiskt ramverk för att planera, analysera och utveckla undervisningen kring ekvationslösning. Elevernas kunskaper inom ekvationslösning förbättrades under studiens gång. Följaktligen har studien visat att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna. Studiens resultat synliggör också att vad eleverna erbjuds att lära sig är beroende av om läraren skapar kontinuitet mellan närliggande syften och det övergripande syftet. I och med det visar studien att learning study, analys av praktiska epistemologier) och organiserande syften kan fungera som effektiva verktyg för att planera, analysera och utvärdera undervisningen. Alltså, lärarnas analys har med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre. Utifrån vad som nämnts ovan har studiens syfte uppfyllt.

Theatre has been a school subject in the Swedish upper secondary school's national arts program since 1992 and has its own syllabus and grading criteria. The National Curriculum in theatre emphasises the development of performative capability, which is the focus of this dissertation. This study aims to contribute to the improvement of teachers’ subject-specific language, and concerns certain aspects of student ways of knowing. Theatre encompasses tacit knowledge (Lagerström 2003) and as an art form belongs to a tradition of practical knowledge. Knowledge in theatre has traditionally been acquired within a master-apprentice tradition (Johansson 2012, Järleby 2003). When theatre as an art form becomes a school subject the conditions of the art form change through a didactic transposition (Chevallard 2005). The previous two curriculum reforms in Sweden have developed competency-based syllabuses. To meet the school's requirements for planning teaching activities with colleagues as well as assessing and giving feedback to students, theatre knowledge needs to be articulated. Research is therefore needed to develop a professional language among teachers within the subject of theatre. I have chosen to work with Learning study, which is a collaborative and iterative research approach which enables the articulation of teachers and students knowing. Data is analysed using foremost phenomenographic analyses. The results generated in this study could be useful for teachers in the process of planning lessons, giving feedback to students, for assessments and grades, for discussing the content of lessons with other teachers, and ultimately for us to begin to recognize different levels of knowing.

The aim of the research reported in this licentiate thesis was to create an environment that could support students’ learning about logarithms. To develop such a learning environment, Davydov’s ‘learning activity’ was used as a theoretical framework for the design. A new tool was created, that was used by the students to unfold and single out some of the unique properties of logarithms when solving different learning tasks. The construction of the model was inspired by Napiers original idea from 1614, i.e. exactly 400 years ago, by using two number lines; one arithmetic (i.e. based on addition) and one geometric (i.e. based on multiplication). The research approach used was learning study where teachers and researcher worked collaboratively in an iterative process to refine the research lesson. The study was conducted in six groups with six teachers in upper secondary school in a major city in Sweden. The sample comprised about 150 students and data were collected by filming lessons and by interviews with some of the students. The data were analysed using an analytic framework derived from ‘learning activity’ and the results show what supports, but also what does not support, the creation of an environment for supporting students’ learning of logarithms. The results from the study are related to former research regarding instrumental/procedural vis-à-vis relational/conceptual understanding and also about research about students’ ‘errors and misconceptions’. It is argued that the formal definition of logarithms, y = 10x <-> x = lgy (y > 0), should not be used to introduce the concept, instead a new way is proposed. One conclusion is that it is possible to reconstruct logarithms without using the definition as a tool. The results from the analysed lessons show how students looked for ways to solve learning tasks using the new tool. The definition and the identities regarding logarithms appear as bi-products of the students learning activity. When analysing students actions, they rarely over-generalised mathematical rules, e.g. used the distributive law, or separated log-expressions, e.g. adding log expressions part by part, that seemed to be an issue according to former research.

Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 1994. / Includes bibliographical references (leaves 101-106).

Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1994. / Includes bibliographical references (leaves 101-106). Also available in print.

Kollegialt lärande har varit metoden som många gånger använts som ett medel för skolutveckling de senaste åren med nationella insatser som matematik- och läslyftet. I detta samlingsbegrepp finner vi metoderna lesson- och learning study. Lesson study har en lång tradition i ursprungslandet Japan och har sedan slutet av 1990-talet spridit sig till stora delar av världen där den används som en metod för skolbaserad professionell utveckling. Metoden har i olika länder modifierats och i Sverige benämns den som Learning study där variationsteorin ligger som grund för elevers lärande. Genomgående för de båda metoderna är en processartad utveckling av undervisningen genom kollegialt samarbete där lektionsplaneringar skapas och revideras i cykler. Utifrån metodernas stora spridning på relativt kort tid är det av stor vikt att vara förtrogen med forskningen kring dem. Syfte Denna forskningsöversikt ämnar sammanställa en beskrivande och objektiv karta över vad som kännetecknar forskningen kring lesson- och learning study inom ämnet matematik samt vilka framgångsfaktorerna är för implementering av metoderna i skolor för att främja undervisningen i matematikämnet. Vidare syftar översikten till att reflektera kring vilka slutsatser som kan nås genom det samlade resultatet och hur denna kunskap kan användas i praktiken genom eventuell generalisering. Metod Urvalet av studier insamlades genom en systematisk litteratursökning i databaserna Primo och ERIC utifrån förbestämda urvalskriterier. Vetenskapligt granskade studier från olika delar av världen innehållande orden Lesson study, Learning study och mathematics i titeln valdes ut för närmare granskning. Två forskningsöversikter och tio primärstudier inkluderades slutligen i urvalet som ligger som grund för denna forskningsöversikt. Resultat Utifrån kartläggningen av inkluderade studier framkommer ett tydligt mönster där studier från olika länder till stor del beskriver liknande framgångsfaktorer och svårigheter med metoderna. Samtidigt som studierna i hög grad beskriver en positiv inverkan på lärares undervisning och elevers resultat och lärande beskrivs svårigheter med metoderna som ofta gestaltar sig i tidsbrist eller kulturella skillnader. Utifrån denna samstämmighet kan en viss grad av generalisering ske och denna översikt bidrar till kunskap kring framgångsfaktorer för metoderna samt förslag på vidare forskning där svagheter inom fältet identifierats.

No description available.

Målen har fått en allt viktigare position i skolan, elevernas resultat likaså. I den här studien belyses och undersöks lärares tolkning och realisering av kursplanemål i grundskolan. Läroplanen föreskriver att samtliga elever i grundskolan skall nå förutbestämda kunskapsmål. Det gap som återfinns mellan läroplanens formulerade innehåll och elevers lärande har tidigare kallats för the teaching gap eller undervisningens Grand Canyon. En sådan metafor åskådliggör den problematik som existerar i undervisningssituation mellan styrning och elevers lärande. Studien ramas in av de läroplansförändringar som har skett sedan början av 90-talet. I och med införandet av den tidigare läroplanen för grundskolan, Lpo94, förändrades kursplanens struktur i grunden. Lärarna skulle medverka i en deltagande målstyrning där de formellt gavs stort utrymme att tolka läro- och kursplaner. Att undervisa med hjälp av både strävans- och uppnåendemål visade sig dock vara problematiskt på flera sätt. En ny läroplan för grundskolan, Lgr 11, arbetades fram och trädde i kraft 2011. Lärarna blev nu tvungna att tyda en ny kursplan med centralt innehåll och kunskapskrav där elevernas utvecklande av ämnesspecifika förmågor framstod som centralt. Lärarna i studien ger exempel på hur de tolkar och realiserar kursplanemål samt iscensätter dem i undervisning inom ramen för en mål- och resultatstyrd skola. Lärarnas uppdrag har beskrivits som mer kvalificerat i och med den senaste läroplansreformen och den här studien antyder samma sak. Lärarna skall undervisa så att eleverna utvecklar ämnesspecifika förmågor men vad innebär det i ett undervisningssammanhang? Samtidigt har kraven ökat på lärare när det gäller resultatmedvetenhet och kunskapsbedömning. I studien undersöks därför också vad det kan innebära för lärare att iscensätta och realisera kursplanens innehåll via en learning study. Lärarna undersöker då vad som krävs för att elever utvecklar ett specifikt kunnande i samhällskunskap. Att lärarna gavs möjlighet att få iscensätta undervisning på det här sättet verkar ha haft betydelse för deras förståelse av såväl det ämnesdidaktiska innehållet som elevernas förståelse. / This thesis investigates teachers’ life-world during an era of restructuring of the educational system in Sweden. In recent years two different kinds of curriculums have been implemented in compulsory school, Lpo94 [1994 Curriculum for the Compulsory School System] and Lgr 11 [Curriculum for Primary Schools, Kindergarten, and Before/After School Care], which replaced the 1994 plan. Both are framed in the system of management by objectives. This affects teachers practice in different ways. One is that teachers need to interpret and implement curricular goals in the classroom in a way that makes them evaluable. This reflects an instrumental view of knowledge that is often found in a goal- and results-driven business. The aim of this study is to explore teachers’ meaning-making as they formulate and discuss the subject content in teaching with regard to learning objectives and student learning. This thesis consists of two studies. Results show that teachers first need to understand the subject matter and its relation to students’ understanding and only then consider the objectives to be met. This is what is expressed by the teachers in this thesis when they create meaning as they formulate objectives with regard to the object of learning. In this way the view of the goals as directive and rational in teaching is overturned because the goals are incorporated into teaching and are used in different ways by different teachers.

The aim of the thesis is to gain knowledge concerning what pupils aged 8 and 9 need to learn to become familiar with negative numbers. The framework used in this research, variation theory, impliesthat students' problems in learning what was intended may have to do with the fact that some critical aspects of the studied object have not yet been discerned by the student. To get the pupils to understand the idea behind each critical aspect, carefully constructed examples were used. According to variation theory it is necessary to experience differences before you experience similarities. To answer the research question data was collected by using the learning study model. It is characterized by an iterative design where I as a researcher collaborate with teachers to try to find and orchestrate the critical aspects. The method is interventionist, which means that interventions are done in teaching. In the learning study I have cooperated with two primary school teachers and 64 pupils in four different classes. The data consists of video-recordings of lessons, pre- and posttests, interviews with pupils and notes from the meetings of the learning study group. When planning lessons as well as analyzing data, concepts relating to the theory of variation have been used as analytical tools. This thesis contributes to research by investigating in detail what aspects students need to differentiate in order to become familiar with negative numbers. The results show that the pupils needed not only to discern, but also to differentiate three different critical aspects: To differentiate the values of two negative numbers. To differentiate the function of the minuend versus the function of the subtrahend in a subtraction. To differentiate the minus sign for negative numbers versus the minus sign for subtraction.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur förståelsen för växthuseffekten kan utvecklas för elever i årskurserna 4–6. I denna variationsteoretiska studie har learning studyns sätt att arbeta varit en inspirationsmodell för att besvara studiens forskningsfrågor: vilka kritiska aspekter som måste göras möjliga att urskilja i undervisningen för att eleverna ska förstå den växthuseffekten på ett specifikt sätt och vad som måste iscensättas i undervisningen för att göra urskiljandet möjligt. Genom intervjuer, elevtexter, och inspelningar från lektioner har data samlats in från totalt 40 elever och mig själv som lärare. Resultatet har visat att kritiskt för förståelsen är insikten om atmosfären som ett skikt av växthusgaser, skillnaden på ljus- och värmestrålning och skillnaden på naturlig och förstärkt växthuseffekt.