The shift towards collegiality is a new setting for many teachers. Most teachers work alone, in isolation from their colleagues and collegial collaboration requires organisational structures. The aim of the study is to describe and analyse upper secondary mathematics teachers’ collective practice,developed in a professional development initiative. This study is a case study and the empirical data is generated through observations and an interview of a group of four teachers at a school who met on a weekly basis throughout a term. Their discussions focused on the mathematical concept of slope in a setting of learning study. This thesis is the case of when mathematics teachers focus discussions on slope and draws on Wenger’s Communities of Practice Perspective, as a unitof analysis, and addresses the question: What are the characteristics of practice when upper secondary mathematics teachers focus discussions on slope in the setting of a learning study? The analysis accounts for characteristics of the aspects of practice, through the coherence of mutual engagement, joint enterprise and shared repertoire in the community of practice. The teachers are engaged around finding small changes in their teaching that could give major effect in students learning. They negotiate what the students need to know in order to understand the relation between Δy and Δx. The characteristic of practice is a conceptual mapping of the concept of slope. It reveals students’ partial understanding of related concepts due to how they were given meaning through previous teaching. The conceptual mapping of slope goes back as far as to the student’s partial understanding of the meaning of subtraction. However, what emerges is in relation to the teachers’ experience of avoiding students’ difficulties with negative difference when teaching slope. It turns out to be a negotiation and a renegotiation of teaching slope for instrumental understanding or conceptual understanding. An overall characteristic of practice is that it develops in a present teaching culture.

This thesis is about teaching and learning in way finding and map reading. The aim of the study is to investigate children’s ability to perceive the relationship between objects in the nature and map symbols in order to make a positioning. The aim is also to investigate what teaching might facilitate this ability. The study sets out to identify critical features related to the object of learning, that might constitute learning obstacles or problems, and then to discuss possible teaching methods to overcome these problems. The method used is a school based physical education intervention study de-rived from Learning Study principles. In a Learning Study, teachers collaborate in an iterative process to explore their students learning. The students’ ways of perceiving the object of learning is analysed through a phenomenographic ap-proach and the variation theory is used for planning and analysing the studied lessons. Three lessons were videotaped and field notes were taken along with some interviews. The sample consisted of three groups of ten-year-old pupils (n=53) and six teachers. Four critical features of the learning object were identified in the study: a) to perceive objects in nature and understand how these can be represented on the map: b) to perceive objects in nature to make a positioning on the map: c) to perceive objects in nature and its location to make a positioning in relation to the previous positioning and d) to perceive relationships between objects in nature and symbols on the map and take these into account when describing position. The study shows how children’s ability to perceive objects in the nature and map symbols to make a positioning can be improved when they have the possi-bility to discern the critical features in different ways. In conclusion, that what was taught seemed to be reflected in what the pupils learned. Furthermore, the analysis indicates that it is not sufficient merely to name the critical features to the pupils, instead they must be possible to be discerned by the pupils in order for learning to take place. A final reflection is that the theoretical framework used, variation theory, is a powerful tool for analysing lessons that contributed to the analysis of teaching and learning. / <p>Forskarstuderande Kerstin Nilsson har ingått i <em>Forskarskolan idrott och hälsas didaktik </em>(FIHD), en forskarskola som ingått i statens satsning på forskarutbildning av förskollärare och lärare. Satsningen beslutades våren 2011 och har varit ett led i att kompetenshöja verksamma lärare och, i förlängningen, stärka elevernas kunskaper. Forskarskolan har bedrivits som ett samarbetsprojekt mellan Gymnastik- och idrottshögskolan, Örebro universitet och Malmö högskola. Totalt har 15 forskarstuderande ingått i FIHD, och varje lärosäte har ansvarat för fem forskarstuderande var. Centrala mål för forskarskolan har varit att utgöra ett nav för ämnesdidaktisk kunskapsutveckling av ämnet idrott och hälsa, och att bidra till att bygga upp skolämnet idrott och hälsas didaktiska kunskapsbas med hjälp av praktiknära forskningsansatser.</p> / Forskningslinjen Utbildning

Studien avser att öka kunskapen om hur elever i ett flerspråkigt klassrum kan undervisas i att skriva jämförelser. Syftet är att ta reda på elevers olika sätt att göra jämförelser samt hur lärare kan använda variationsteorin i kombination med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att stärka elevers förmåga att jämföra konkreta föremål. Variationsteorin, som fokuserar på variationens betydelse för lärande, används som teoretiskt ramverk i studien. I studien används learning study som forskningsmetod. Metoden är en interventionsstudie där lärare kollegialt utforskar ett specifikt lärandeinnehåll, i studiens fall att göra skriftliga jämförelser mellan två konkreta föremål. Syftet är att ta reda de kritiska aspekterna, det elever behöver förstå för att kunna jämföra, samt hur dessa kan synliggöras i undervisningen. I en cyklisk process planerades, genomfördes, utvärderades och reviderades forskningslektionerna för att finna de kritiska aspekterna. I processen med att finna kritiska aspekter analyserades elevintervjuer, skriftliga elevtest samt video- och ljudinspelningar och fältanteckningar från forskningslektionerna.   Studiens resultat presenteras i form av de kritiska aspekter som identifierats samt hur dessa har synliggjorts under forskningslektionerna. De kritiska aspekterna för att göra skriftliga jämförelser är: att redogöra för likheter och skillnader, att använda flera och betydelsefulla jämförelsepunkter, att använda flera olika jämförande ord på rätt sätt samt att skriva så att texten kan förstås av en mottagare. Dessa har synliggjorts genom att använda variationsteorin i kombination med det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Enligt studiens resultat har detta lett till lärande. I den avslutande diskussionen problematiseras studiens resultat utifrån hur elever förstår och skriver jämförelser. Vidare diskuteras hur lärare kan utforma undervisning för att stärka elevernas förmåga att jämföra. Även learning study och variationsteorins möjligheter och hinder diskuteras.

Learning study är en modell för skolutveckling samt en praxisnära forskningsmetod. Denna modell har under flera år används i svenska skolan i framförallt ämnet matematik och i grundskolan. Träningsskolan är en inriktning inom den obligatoriska grundsärskolan och syftet med följande examensarbete är att undersöka på vilket sätt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för träningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lärande utvecklas med hjälp av modellen och teorin. Arbetet består av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingår tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lärandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal. Lärandeobjektet behandlar kvantitet inom träningsskolans ämnesområde "verklighetsuppfattning". I ett variationsteoretiskt perspektiv planerades och analyserades forskningslektionerna av mig som forskare samt pedagogerna i denna learning study. Med inspiration av en fenomenografisk ansats analyserades därefter data av pedagogernas uppfattningar av learning study som skolutvecklingsmodell för träningsskolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att learning study kan användas som skolutvecklingsmodell även i träningskolan både i resultat av interventionsstudien samt pedagogernas uppfattningar. Då det inom den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med kunskap om sambandet mellan vetenskap och praktik kan denna studie ses som användbar inom mitt yrkesområde.

To grasp what learning, teaching and knowing health might be in relation to a physical activity, the study explores what ninth grade students find difficult, and what they need to discern in teaching to experience the knowing of participation and evaluation of street dance classes through the concepts comprehensibility, manageability and meaningfulness. These concepts are brought from Aron Antonovsky perspective of salutogenic health by Sense of Coherence (SOC). However I do not claim to embrace the complete SOC since it relates to life as a whole (Antonovsky, 1991; 2005). The aim of the study is to investigate how to deal with the content of teaching making the students develop the ability to participate and evaluate physical activity in relation to the concepts mentioned. Furthermore by using the onset of phenomenography and theory of variation the study explores ways for teachers and students to discern critical features of the content of teaching. The study design used is Learning study. It is a cyclic, pedagogical design aiming for making it possible for teachers to scientifically explore the quality of their own teaching in relation to a specific content being taught. In a Learning study teachers are collaborating with content of teaching, trying to discern critical features of the content to make these aspects come clear for the students in renewed teaching. A phenomenographic perspective is used to discern how the students’ experiences of the teaching content vary. The theory of variation is used for planning and carrying out lessons and evaluating them in order to make the critical aspects discernable for the students. Three lessons within one Learning study cycle were staged. They were videotaped and field notes were taken. The sample consisted of three groups of ninth grade students, 15 to 16 years of age (n=52) and three teachers. Three critical aspects according to the object of learning were discerned in the study: Experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness within the context of street dance. Experiences of different forms of comprehensibility, manageability and meaningfulness within different situations of the context of street dance. Within the context of street dance experience how the actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness by oneself simultane-ously relates to actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness of others. The study shows how young students’ ability to carry through and evaluate street dance with point of departure in the meaning of comprehensibility, manageability and meaningfulness may be improved when the students are offered a variation in the critical features of the subject content. / <p>Baksidestext:</p><p>Denna licentiatuppsats handlar om åk 9-elevers erfaranden av lärandeobjektet <em>genomföra och värdera street dance utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.</em></p><p>Vad eleverna erfor av lärandeobjektet kartlades före undervisning och preliminära <em>kritiska aspekter</em> identifierades. Kritiska aspekter är aspekter av lärandeobjektet som eleverna inte har urskilt. I efterföljande undervisning erbjöds eleverna <em>variation</em> i de kritiska aspekterna. Därefter analyserades vad eleverna erfarit av lärandeobjektet samt vilken variation i de kritiska aspekterna som erbjudits eleverna.</p><p>Studien är genomförd enligt principen för den didaktiska modellen <em>Learning study. </em>De metodologiska utgångspunkterna är fenomenografi och variationsteori.</p><p>Studiens resultat visar att de elever som erfor variation i relationen mellan begreppen och street dance och dessutom samtidigt kunde urskilja sina egna och kamraters handlingar i sammanhanget utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet erfor lärandeobjektet mer differentierat. Resultatet visar också att olika elevgruppers erfaranden av lärandeobjektet sammanföll med hur de kritiska aspekterna hade behandlats i undervisningen.</p><p>Eleverna problematiserade i studien möjligheter och villkor för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid genomförandet av rörelse i street dance i ett gemensamt upplevt sammanhang.<strong> </strong></p><p><strong>Författarpresentation</strong></p><p>Sabina Vesterlund arbetar som lärare i idrott och hälsa på en f-9-skola i Värmdö kommun. Hon tog sin idrottslärarexamen vid Gymnastik – och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1996. Sabina har sedan dess arbetat med utbildning i idrott och hälsa i grundskolans alla årskurser samt på lärarutbildningar vid Stockholms universitet och GIH.</p><p>2014 antogs hon till Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik vid GIH. Denna licentiatuppsats är hennes examensarbete inom forskarskolan. Handledare har varit Jane Meckbach och Bengt Larsson.</p><p>För att beställa tryckt exemplar av licentiatuppsatsen kontakta författaren: sabina.vesterlund@gmail.com </p> / Forskningslinjen Utbildning

Humanity is facing problems on a scale never before encountered. This dissertation traces the roots of modern culture's destructive relationship to the planet with its habits of over-consumption and exceeding the limits of the planet's ecological systems. Educational institutions are embedded in and replicate an unsustainable culture. As educational leaders, we need to challenge a system that is morally and ecologically bankrupt while providing a path toward sustainability at the center of teaching and learning. Using a narrative scholarship approach and theoretical frameworks drawn from ecological thinking and place-based learning, this dissertation provides models for transforming secondary education. While critiquing the current model of high school, this dissertation argues that education for sustainability needs to be not only about curriculum change, but a change in the way we think about schooling, the buildings in which we educate, the food we provide and the relationships between schools and the communities in which they exist. It directly addresses social studies curriculum and offers a way of examining career pathways through the lens of education for sustainability.

The aim of the study was to examine what peer learning in Mathematic could mean to three teachers in Upper Secondary School. The peer learning in this study was a mix of lesson and learning study. Lesson and learning study are systematic methods to develop the education through research lessons.  The teachers were independent and implemented this study of their own, without any contact with the university, no researcher was connected. In some way this was a kind of action research, but without connection to a researcher. The aim was to study what teacher could learn about the object of learning “read and interpret graphs”, which critical aspects the pupils need to know to understand logarithm and what will be demand of the teachers to be able to implement peer learning systematically in Mathematic on Social Science program year two. The result of this study was that the three teachers involved thought they learned a lot both in how to teach about this object of learning and how to meet the students in this complexity to increase the possibilities for the pupils to understand logarithm by graphic representation. It was clear to the teachers that graphic solution was underestimated. The systematic attempt to observe the pupils skills show the lack of knowledge. Several critical aspects were found which could make it possible for the pupils to understand logarithm. In this peer learning it was obvious that the different education groups turned out to be more equal about their knowledge about graphic representation after the research lessons. The conclusion about what was needed to implement such a peer learning like this was that the teachers have to be motivated and they need a timetable where this study can be workable.

Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om hur undervisning kan utformas för att bidra till ökad förståelse för skogens ekosystemtjänster i årskurs 4–6. Studien är inspirerad av metoden learning study och variationsteorin har varit utgångspunkten genom hela arbetet för att kunna besvara de två forskningsfrågorna: Vilka kritiska aspekter måste elever ges möjlighet att urskilja för att förstå begreppet ekosystemtjänster på ett specifikt sätt och hur kan undervisning utformas för att möjliggöra detta? Studien har genomförts som en lektionsserie och data har samlats in genom ett skriftligt för- och eftertest samt genom gruppdiskussioner. Resultatet har visat att eleverna i gruppen behövde urskilja definitionen av ekosystem och ekosystemtjänster, ekosystemtjänsternas olika funktioner för människan, ekosystemtjänsternas olika värden och människans påverkan på och beroende av ekosystemtjänsterna. Urskiljandet gjordes möjligt genom ett medvetet iscensättande av variationsmönster.

Studien syftade till att vinna kunskap om hur elever i årskurs 1–3 kan utveckla sin förståelseför vinterekologi. För att undersöka detta användes variationsteorin och det sociokulturellaperspektivet som teoretisk utgångspunkt när jag planerade, genomförde och analyserade enlektionsserie i årskurs 1. Lektionsserien baserades till viss del på en learning study där jagagerade både forskare och lärare. Jag identifierade två kritiska aspekter, livscykler och årstiderdär årstidsväxlingar ingick. För att kunna förstå det avsedda lärandeobjektet ”vinterekologi”behövde eleverna urskilja de kritiska aspekterna. Därför valde jag att utforma undervisningenför att synliggöra aspekterna genom variationsmönster. Dessa mönster var kontrast, vilketinnebar att visa hur djur och växter anpassar sig till ett kallt klimat och vilka dessa anpassningarvar. Även variationsmönstret generalisering användes, vilket innebar att generalisera de kritiskaaspekterna till att gälla olika växter och djur, inte endast de som togs upp under lektionerna.Eleverna bidrog med en annan kritisk aspekt som jag inte identifierade i förväg, denna varfotosyntesen och dess betydelse. Resultatet visade att elevernas kunskaper och föreställningarom vinterekologi stämde överens med tidigare forskning. Genom att utforma undervisningenmed syfte att synliggöra de kritiska aspekterna utvecklade eleverna sin förståelse förvinterekologi. Sammanfattningsvis tyder denna studie på att variationsteorin är ett verktyg somskapar möjligheter för elever att utveckla sina kunskaper inom undervisningen. Det är viktigtatt elever får arbeta med varandra och lära av varandra, genom språket och sociala interaktionerkan eleverna utvecklas ännu mer.

Syftet med denna studie var att generera kunskap om hur elever kan förstå skillnaden mellan naturvetenskapliga och andra sätt att förstå omvärlden. För att kunna undersöka detta genomförde jag en lektionsserie i en årskurs 3. Undervisningen baserades på variationsteorin och på det sociokulturella perspektivet. Under studiens gång identifierade jag fyra kritiska aspekter som eleverna behövde urskilja för att förstå det naturvetenskapliga sättet att förstå omvärlden. Dessa aspekter var följande: naturvetenskap är en vetenskap som beskriver hur världen fungerar; det naturvetenskapliga sättet bygger på tidigare kunskap som erhållits genom repetitiva experiment; det råder en konsensus kring naturvetenskapliga teorier tills de motbevisas och det naturvetenskapliga sättet använder sig av mätbara fakta. Dessa aspekter synliggjordes i undervisningen med hjälp av variationsmönster generalisering och kontrastering. Resultatet visade att elevernas fokus snarare låg på det naturvetenskapliga innehållet än på det naturvetenskapliga sättet att förstå omvärlden. Slutsatsen av detta var att undervisningen om det naturvetenskapliga sättet kan med fördel flyttas till senare årskurser då kunskapsnivån hos eleverna ökar.