De som förespråkar en ändring av det rådande läget (status quo), inom exempelvis politik, har visat sig vara mer påverkade av naiv realism än de som vill behålla status quo. Ytterligare studier visar att den politiska tillhörigheten kan vara av betydelse för hur påverkade av naiv realism dessa utmanare är. I två studier har det testats om naiv realism påverkas av positionen till status quo (utmana eller försvara) eller av den politiska tillhörigheten. I båda studier har en tydlig favorisering av den egna gruppen påträffats, samt att personer i utmanarposition gentemot status quo gjorde signifikant större skillnad mellan ingrupp och utgrupp än vad försvarare av status quo gjorde. Den politiska tillhörigheten visade sig inte vara av betydelse. En omarbetad version av enkäten väntas stärka resultaten ytterligare. Fortsatta studier inom området föreslås.

Syftet med studien är att utöka kunskapen om i vilken omfattning samhällsfaktorer kan ha påverkat Charles Darwin vid utformandet av teorin om det naturliga urvalet. Studien vill på så sätt, utifrån ett sociologiskt perspektiv, bidra till kunskapen om hur den nya synen på naturens evolutionsprocesser kunde växa fram, genom abstraktioner som centrala verktyg i kunskapens produktionsprocess. Utgångspunkten för analysen är Herbert Spencers antagande att samma lagbundna utveckling som gäller för samhällen också gäller för levande organismer. Analysen av Darwins avhandling Om arternas uppkomst begränsas till två centrala kapitel. Dessa kapitel har valts då de bedömts vara centrala för en positionering av sociologin inom evolutionsbiologin. I dessa kapitel utvecklas Darwins syn på det naturliga urvalet och variationen, nämligen kapitel IV ”Det naturliga urvalet” och kapitel V ”Lagarna för variationen”. I studien undersöks vilka nödvändiga egenskaper den verklighet bör ha haft som utgjort grunden för den nya evolutionsbiologins världsbild, och vilka underliggande generativa mekanismer i samhället, som bidragit till att forma Darwins teori om det naturliga urvalet. Sammanfattningsvis måste studien anses ha funnit stöd för att anta hypotesen att ett samband kan påvisas mellan å ena sidan Darwins teori om det naturliga urvalet och å andra sidan sociala mekanismer i det dåtida samhället.

Finland och Sverige har mycket gemensamt – historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet. Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden. Därmed skapas förutsättningar att förstå och kanske även förutse de båda ländernas agerande i det internationella systemet. Analysen visar att båda länderna är på väg bort från den småstatsrealism som präglade dem under kalla kriget men att särskilt Finland fortfarande har tydliga kopplingar till realismen när det kommer till problematisering av säkerhetsbegreppet och synen på staten. De största skillnaderna när det gäller nationell försvarsförmåga går att spåra till olika tolkningar av rysk vilja och förmåga att påverka länderna med hårda maktmedel. Sverige ser att nationella intressen bäst tillvaratas tillsammans med andra genom EU. Globalisering och gemensam säkerhet går före den nationella försvarsförmågan. Även Finlands retorik är övervägande pro-europeisk men det finns fortfarande en tydlig fokus på nationella finska intressen.

Hur gestaltas sanningsanspråket i mockumentärer i förhållande till dokumentärer? Denna uppsats tjänar till att undersöka hur/om ungdomar i 15 och 16 års ålder är kapabla att se skillnad på mockumentärfilm och dokumentärfilm.

Dokumentärfotografiet befinner sig i ständig utveckling. I takt med att människan blir mer rörlig ökar även dess kontakt med andra kulturer. Den här rapporten undersöker hur människor med olika kulturell bakgrund uppfattar kulturella konnotationer i dokumentärfotografier. Området studien avser att studera är delstaten New Mexico i USA. Rapporten inleder med att definiera den dokumentärfotografiska utveckling av landskapet som skett i delstaten. Den fortsätter sedan med att gå in på att definiera en ny typ av dokumentärfotografi som praktiseras av fotografen Patrick Nagatani. Han använder sig av en metod som Joan Fontcuberta definierar som X-ray realism. Studien har genomförts genom att producera tre olika fotografier med hjälp av metoden X-ray realism för att sedan implementera kulturella och ideologiska anknytningar i dem. Studien låter sedan responsgrupper i både Sverige och USA analysera och motivera hur de förhåller sig till de kulturella referenserna och för att klargöra om Nagatanis sätt att fotografera på fungerar globalt eller om betraktaren måste vara bosatt på platsen för att förstå fotografiernas innebörd.

This essay takes a look at Israel's security policy and the definition of threat as a major factor in building up the security policies. This essay brings up also the problems of having a realist way of acting towards a more constructivist problem, as it is in this case. To understand better the constructivist context an analysis of Israel's security policy and a research of its roots are made as well as how Palestine Liberation Organization (PLO), Hamas and Hezbollah are seen as threats to the Israeli state security. The aim is to look at the problem and at the basis of the foundation of both the organizations and Israel. From there, the conclusion takes its essence. In fact. what come forward are the social structures that created the infrastructures and this phenomenon is the root of the problem and not just the balance of power, which tends to come from a more bipolar problem thinking. This means that this problem might be easier to please with a more constructivist way of thinking and of looking at the problem to be able to think of solving it.

Constructed in successive stages beginning in 1935, the Moscow metro was designed to be the foremost transportation system in Stalinist Moscow as well as a symbol of socialist might and a metonym for the future socialist society. Soviet officials heralded the metro as an underground palace promoting the values of socialism, and the artwork therein was meant to reflect these values. When Sverdlov Square station opened in 1938, it was decorated with bas-sculptures in the newly sanctioned socialist realist style; the artist, Natalia Danko, chose to depict pairs of male and female folk dancers from seven of the largest nationalities of the Soviet Union. Her sculptures celebrated an idealized view of folk culture that sought to glorify the Soviet state by reflecting ideals such as the joy of every day life and the friendship of the peoples. This thesis employs semiotics to reveal the ambiguity with which viewers may have read these signs, and to demonstrate the polyvalent nature of artistic production. Semiotic theory is useful in order to show how the official discourse of Socialist Realism could be both contested and reinforced through public art. The thesis contends that the Moscow metro, one of the superlative Soviet projects of the 1930s, can be understood as an ambiguous space where meaning was open to diverse interpretations.

MFA Thesis paper by Kyungho Joshua Choi

Studien behandlar de motiv den amerikanske presidenten Ronald Reagan fann till att USA skulle intervenera på Grenada, samt hur denna motivbild skapades. Som teori användes John J Mearsheimers offensiva realism och metoden tog sin utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursanalys. Materialet som undersöktes bestod av texter och uttalanden med Reagan som avsändare. I analysen visade sig både motiv tillhörande den realistiska och liberala diskursen. Den liberala diskursen var dock underställd den realistiska, vilket visade på en hegemoni för den senare.

With background in the acknowledgement of the current period of major change in the characteristics of traditional Swedish foreign policy, considering the membership in the European Union, as well as the new contextual scenarios that Sweden has been situated in after the end of the cold war, this thesis aims at scrutinizing the Swedish Foreign Policy from 1991 to 2010. The purpose of the thesis is further to localize continuity and change in the ideas which Sweden has explicitly stated in its foreign policy. Based on the theory of institutionalism, the thesis also aims to bring forward plausible explanations built on the main empirical findings. This has been done by identifying different types of goals and means within realism and liberalism as well as categorizing each theory within three ideal types. The chosen research method has been a qualitative text analysis with focus on an ideational analysis. The material on which the descriptive analysis is based upon is constituted by the annual statements of government policy in parliamentary debates on foreign affairs. The results of the thesis show that the ideas that are related to solidarity, consensus and active foreign policy are constant through the period of examination. The ideas of neutrality and non-alignment could, based on the conducted analysis, be understood to continue to go through great changes, of which the engagement in the Common Foreign and Security Policy within the European Union is the most obvious example.