No description available.

Vårt syfte är att analysera researrangörers reklam utifrån emotionsbaserad marknadsföring för att se hur de arbetar med att uttrycka emotioner. Vi arbetar med en abduktiv ansats för att angripa det problem uppsatsen behandlar. Vi gör detta genom en kvalitativ metod där vi får en helhetsbild, som leder till djupare förståelse av ämnet. Vi använder oss av både primär- och sekundärdata i uppsatsen. Efter denna undersökning har vi kommit fram till att researrangörernas fokus ligger på emotionstypen glädje, som uttrycks genom trevliga och glada modeller. Samt genom vackra och stämningsfyllda bilder i researrangörernas marknadsföringen, genom kataloger och TV-reklam.

I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. De bilder och medier elever möter har stor betydelse och kan därför med fördel inkluderas i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka bild och mediers relation till svenskundervisningen, med avgränsningen till årskurs F-3. Studien har genomförts med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt där lärande i samspel med andra stått i fokus. Följande frågeställning har undersökts och besvarats:Vad säger forskning om betydelsen av bild och medier för elevers lärande i läs- och skrivförståelse i årskurs F-3? I studien har en variation av nationell och internationell forskning eftersträvats och även variation av publikationstyp, detta för att kunna möta syftet och besvara frågeställningen. Artiklar, avhandlingar, antologier, forskningssammanställningar och forskningsrapporter är de publikationstyper som använts. Studien är en komparativ litteraturstudie vilket innebär att forskning som studerats har sammanställts, sammanfattats och jämförts. Resultatet visar att arbete med bild och medier är gynnsamt för läs- och skrivutveckling i svenska och fungerar som en väg in i lärandet. Slutsatsen är att bild och medier öppnar upp för möjligheten att arbeta med olika uttrycksformer i svenskundervisningen. Det möjliggör också tillvaratagandet av elevens egna erfarenheter och att lära i samspel med andra.

Studien har som övergripande syfte att undersöka unga tjejers användning av mobilapplikationen och det sociala nätverket Snapchat. Igenom tillämpning av kvalitativ metod har två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts bestående av 11 tjejer i åldern 14-24. Med tematisk kodning och bearbetning av empiri urskilde författaren fem centrala teman som studiens analys och resultatredovisning grundar sig på. Genom att lyfta fram informanternas uppfattningar kring Snapchat har författaren ämnat belysa i vilka syften som informanterna använder applikationen med utgångspunkt i teorin om Uses & Gratifications. Informanterna genomskådar inga nya behov utan de behov som skildras i analysen är snarare redan framväxta behov som informanterna kan tillfredsställa enkelt och snabbt via Snapchat då det är applikationens tekniska funktioner som formar informanternas behov. Det allomfattande syftet med denna studie har även varit att undersöka hur informanterna kommunicerar via applikationen. Författaren har studerat hur informanterna kommunicerar med kommunikationsformerna bild och text samt en kombination av dessa med utgångspunkt i de teoretiska begreppen anchorage och relais. Trots att bilden till en början uppfattades som det huvudsakliga enligt informanterna visade analysen på att det visuella i de flesta sammanhang tar hjälp av olika verbala uttryck. Det är mediekombinationen som blir en kommunikativ enhet. Utifrån studiens empiriska material har även spridningen av och acceptansen för Snapchat varit möjlig att undersöka. Med utgångspunkt i termer av Diffusion of Innovation Theory och Technology Acceptance Model upplevs applikationen ha en stor spridning i åldern 14-24 grundat på kombinationen av ansträngningslös användning och att användare kännetecknas av digitala infödingar. De yngre informanterna upplever emellertid fler fördelar med Snapchat. En lägre nivå av acceptans bland de äldre kan förstås utifrån att de fortfarande hellre väljer att använda andra sociala nätverk som präglas av andra åldersmässiga intressen och användarmotiv. Studiens analys pekade alltså framförallt på en högre grad av acceptans av Snapchat i åldersgruppen 14-15.

No description available.

En fallstudie där en serie läroböcker i engelska för grundskolans senare år har granskats med syfte att upptäcka vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhåller sig till läroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande länder representerades genom bilder för att avgöra om kurmålen i engelska gällande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, från Gleerups förlag, valdes en innehållsanalys där bildmaterialet kodades, räknades och sedan sammanställdes för att sedan bli ålagt ett normkritiskt synsätt.  Det framkom att läroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av människor med funktionsnedsättninga och stämmer därmed inte överens med skolplanens värdegrund eller de kursmål i engelska som rör engelsktalande länders kultur.

<p>Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighet</p><p>med de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En av</p><p>IASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets</p><p>situation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att den</p><p>skulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera i</p><p>vilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiska</p><p>händelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del på</p><p>intervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker. Under studiens gång</p><p>har vi funnit att åsikterna kring IAS 39 går isär. Bankindustrin är av en åsikt medan</p><p>intressenterna, i de flesta fall, är av en annan. Uppsatsen är till stor del strukturerad efter den</p><p>rättvisande bildens kvalitativa egenskaper. Analysen görs utifrån de kvalitativa egenskapernas</p><p>kännetecken. Studien visar på:</p><p>Relevansen har blivit lägre sett ur kravet förståelse och blivit högre sett ur kravet</p><p>aktualitet.</p><p>Jämförbarheten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna,</p><p>sett ur kraven lika händelser och spelregler</p><p>Validiteten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna, sett ur</p><p>kraven fullständighet och neutralitet.</p><p>Verifierbarheten varierar sett ur kraven kontroll och samstämmighet.</p>

<p>Vårt syfte är att analysera researrangörers reklam utifrån emotionsbaserad marknadsföring för att se hur de arbetar med att uttrycka emotioner.</p><p>Vi arbetar med en abduktiv ansats för att angripa det problem uppsatsen behandlar. Vi gör detta genom en kvalitativ metod där vi får en helhetsbild, som leder till djupare förståelse av ämnet. Vi använder oss av både primär- och sekundärdata i uppsatsen.</p><p>Efter denna undersökning har vi kommit fram till att researrangörernas fokus ligger på emotionstypen glädje, som uttrycks genom trevliga och glada modeller. Samt genom vackra och stämningsfyllda bilder i researrangörernas marknadsföringen, genom kataloger och TV-reklam.</p>

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning.

Denna studie grundar sig i förskolans arbete med de estetiska lärprocesserna. Estetisk lärprocess kommer i denna studie användas i syfte att se hur en individ skapar sig nya kunskaper om ett fenomen som de ej hade kunskap om innan. I studien tolkas de estetiska lärprocesserna vara musik, bild och skapande, drama samt dans och rörelse. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om de estetiska lärprocesserna i förskolans verksamhet och hur de integreras med varandra. Som stöd i undersökningen utformades tre frågeställningar vilka är följande; Vilka uppfattningar har pedagogerna om de olika estetiska lärprocesserna?, Finns det en skillnad i hur de olika estetiska lärprocesserna används i verksamheten?, samt I vilket syfte använder pedagogerna sig av de olika estetiska lärprocesserna?. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes i sex olika verksamheter med sju medverkande pedagoger. I resultatet redogörs pedagogernas svar och olika mönster synliggörs i koppling till studiens syfte. Resultatet av undersökningen visar att det inte uppstår någon större skillnad i hur de estetiska lärprocesserna används i verksamheterna, de får ungefär lika stort tidsutrymme. Det framgår även att de olika pedagogerna gärna arbetar med den estetiska lärprocess som de känner sig bekvämast med. Det är även inom den lärprocess de önskar fortbildning och kompetensutveckling.