Syftet med undersökningen var att få kunskap om bildlärarens förhållningsätt till miljömedvetenhet i undervisningen vid estetiska programmets inriktning bild och hur det når ut till eleverna. Genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, fokusgruppintervjuer med tio elever och med ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt har de olika inre och yttre ramarna som påverkat undervisningen synliggjorts. Samtliga lärare menade att de undervisade någon form av miljömedvetenhet i bild. Samtidigt ansåg eleverna att undervisningen om miljömedvetenhet var alltför bristfällig. Enligt lärare och elever var kännedom och hantering av medier/material det viktigaste i undervisningen, de två områden som också fungerade sämst i praktiken. Många olika typer av ramfaktorer spelade in på miljömedvetenheten i bildämnet. De yttre ramar som påverkande förutsättningarna för miljömedvetenhet var främst salens utformning och interiör. De inre ramarna som påverkade var främst lärarens egna kunskaper. Resultatet visar att det finns en stor kunskapsbrist bland lärarna, som också reflekterades i eleverna. Det handlar både om en kunskapsbrist om det man gör, men också det lärarna kan göra för att förbättra miljömedvetenhet.

This work is about the four artistic subjects theater, music, dance and art, and how teachers can use them as tools in the Swedish education. The aim is to identify the role that the artistic subjects may have in school, their pros and cons, as well as the teachers' attitude towards them. The work is divided into two parts, the theoretical part focuses on research, andpracticepart is based on a quantitative survey with 274 questionnaires, as well as a qualitative survey with three interviews, where all the informants are active teacher at the minimum ages. What emerged from the study is that it doesn’t differ much between research and reality, or in other words the theory and practice, when it comes to the artistic subjects as tools in regular education. The artistic subjects can be time consuming, but if a teacher takes the time they can help both teachers and students in their development. It has also been shown that many of the active teachers do not fully understand what the artistic subjects contains, but when they get concrete example is the vast majority of them in favor of using the artistic subjects as tools in their teaching.

Syftet med studien är att undersöka hur två bildlärare på högstadiet använder sig av digitala resurser i sin didaktiska praktik i ämnet bild. Genom semistrukturerad intervju samlade vi in material från bildlärarna på två olika högstadieskolor. Detta transkriberades och delades in under rubriker framtagna från intervjuguiden. Resultatet visar att lärarna använder sig av digitala resurser i ganska hög grad. De hämtar material på nätet, använder sig av skolans virtuella lärplattform, spelar in en del lektioner som de delar med eleverna tillsammans med annat digitalt material. På grund av tidsbrist och annat var det dock svårt att använda digitala resurser i så stor utsträckning som de skulle vilja, vilket främst är i själva undervisningen (realiseringsfasen). Tekniken ses ibland som ett frustrationsmoment, då den inte alltid vill samarbeta med lärarens önskemål. Trots detta finns ändå ett intresse hos lärarna att arbeta mer digitalt. Det är en god idé att ge lärarna mer tid till att utveckla sin digitala kompetens, då det är en investering i vårt alltmer digitala samhälle.

No description available.

Denna essä handlar om fritt och styrt bildskapande i förskolan. Den praktiska basen för våra reflektioner utgörs av två olika egenupplevda situationer. Syftet med denna vetenskapliga essä är att utforska och undersöka vår syn på arbete med barns bildskapande i förskoleverksamheten. Hur har vår yrkeserfarenhet och livserfarenhet påverkat vår förståelse och tolkningsförmåga i samband med barns bildskapande i förskolan? Vi menar att vi har fått kunskaper genom erfarenheter. Kunskaperna påverkar vårt sätt att agera och vår syn på bildskapande. Vi upplever att det finns olika inställningar bland pedagoger om lärarstyrt och fritt skapande i förskolan och att detta bidrar till konflikter bland pedagoger. Med utgångspunkt i våra egenupplevda situationer och med hjälp av litteraturen reflekterar vi över våra dilemman ur olika vinklar. Våra frågeställningar är: Hur definieras begreppen lärarstyrt skapande respektive fritt skapande?Vilken roll spelar den förförståelse vi har med oss för våra respektive förhållningsätt till bildskapande i förskolan? Vilken roll spelar pedagogernas praktiska kunskap i att navigera mellan fritt och styrt skapande? / This essay concerns free and controlled image creation in preschool. Two separate situations that we have personally experienced make up the practical base of our reflections. The aim of this scientific essay is to explore and study our personal views of work with children’s image creation in preschool. In what ways do our work experiences and personal life experiences affect our understanding of - and ability to interpret- the image creation of children in preschool? We claim that our experiences have given us knowledge: knowledge that affects our notion of- and our ways of acting concerning image creation. We believe that there are different attitudes among pedagogues when it comes to free image creation versus image creation controlled by teachers in preschool, which leads to conflicts. With the guidance of the selected literature and our own experiences of specific situations we reflect on our dilemmas in the experienced situations from different points of view. The essay attempts to answer the following questions: How can one define ideas of free image creation versus teacher controlled image creation in preschool? What role does the pre-understandings that we carry with us have in relation to our ideas and opinions of image creation in preschool? What role does the practical knowledge of the pedagogue have in navigating between free and controller creation?

Syftet med denna uppsats var att se hur influencers gör sin roll på instagram genom intrycksstyrning. Detta gjordes genom en netnografisk metod. Där observationer av 12 olika influencers har gjorts. Sex influencers studerades vardera inom genren mode respektive fitness. Dessa observationer utfördes som en passiv observation med en checklista till hands. Ingen kontakt har gjorts med de som observerats. De teorier som använts är Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, med en särskild inriktning på delarna inramning, personlig fasad och intrycksstyrning. För att kombinera intrycksstyrning med rådande normer för att öka förutsägbarheten hos aktören för publiken så kombinerades även Goffmans (1976) studier om kön och reklam med Hirdmans (2006, 2010) studier om hur kön, främst unga män och kvinnor, porträtteras och porträtterar sig själva i bild. Arbetets huvudresultat är att influencers ofta följer de rådande normer kring hur unga män och kvinnor normativt porträtteras i bild i den västerländska kulturen. Undantag förekommer under genren fitness hos kvinnorna, där det inte är ovanligt att kombination av rådande normer för hur män porträtteras och hur unga kvinnor porträtteras. Detta innebär att männen ofta har en mer distanserad bild till den som observerar genom deras bilder, vilket ofta gör att de porträtteras som om man får se deras liv genom ett fönster. Medan de observerade kvinnorna tenderar att ha en mer inbjudande porträttering för de som ser deras bilder, där kvinnan i bild och text är mer inbjudande till den publik den har. Så influencerns användning av intrycksstyrning går i linje med de normer och förväntningar som finns hos influencern i enlighet med Goffmans (1976) och Hirdmans (2006:2010) fynd i hur kön porträtteras och porträtterar sig självt i olika medier.

Denna studie är gjord i förskoleklass inom ämnet bild för att generera kunskap om hur riktad bildundervisning kan påverka barns utveckling av färdighet förmåga och förståelse för bildskapande. Studien tar avstamp i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och teori om den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1998) och syftar till att problematisera en vanlig förekommande bild av att riktad undervisning i estetiska ämnen kan störa barns kreativa inre utveckling. Den metod som används i studien är inspirerad av interventionsstudiens upplägg. Interventionen bestod av de 26 målarstunder med riktad undervisning och handledning. I studien ingick 49 barn från två klasser. Interventionerna genomfördes i grupper om 10-13 barn per gång. Varje barn i klass A målade tillsammans med en undervisande pedagog sju gånger och klass B vid sex tillfällen. Empirin består av bilder från de 26 målarstunderna, utskrivna texter från fem av dessa tillfällen, samt en samtalsintervju med pedagogerna på skolan. Studiens resultat visar att en bildpedagog som bedriver riktad undervisning där nya tekniker och material presenteras, kan ha en betydande roll för att barns utveckling av färdigheter i att hantera nya tekniker inom bildskapandet. Studiens resultat visar också exempel på hur barn på olika sätt kan använda sina nya färdigheter för att utveckla sin egen och andras kreativitet.

Denna studie har undersökt hur två bildlärare arbetar med två mål i kursplanen för bild och har med hjälp av två av didaktikens centrala frågor, undersökt och diskuterat dessa. Två semistrukturerade intervjuer gjordes med två olika informanter i olika delar av Sverige. Dessa bildpedagoger skiljer sig åt vad gäller antal undervisande år, härkomst och storlek på orten de undervisar i, de är däremot i samma åldersgrupp och båda är kvinnor. Resultatet och analysen är indelad efter de två didaktiska frågeställningar studien svarar på; hur arbetar du med målen och vad gör du för att arbeta med dessa. Resultatet visar att den ena informanten aktivt jobbar med de två målen medan den andra informanten enbart jobbar med ett av de undersökta målen, detta på grund av en osäkerhet hos informanten när det kommer till en öppenhet om bland annat diskussioner kring sexualitet.

Denna studie syftar till att undersöka två läromedel i svenska för lågstadiet där fokus ligger på representation. Läroböcker är det läromedel som har möjlighet att nå ut till flest av Sveriges befolkning och är en representation av läroplanen vilket ger den auktoritet; de föreställningar och normer som framställs i dessa påverkar barns världsbild och identitetsskapande. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes förekomsten av personer i bild samt text, och vidare analyserades vita och icke-vitas utrymme och roll genom en kvalitativ textanalys som inspirerats av diskursanalytisk metod. Resultaten visar att både vita och icke-vita karaktärer förekommer i båda läroböckerna med en majoritet av vita karaktärer. I den kvalitativa textanalysen visade det sig att ett av läromedlen var mer problematisk än det andra och tenderade till att främja stereotypa representationer som kan leda till svårigheter vid barns identitetsskapande.

Idag finns en mångfald av redovisningssätt när det gäller pensionsåtaganden i små företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsåtaganden innebär skyldigheter som regleras först i en avlägsen framtid, vilket gör att det är mycket svårt att fastställa ett nuvärde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lämnar utrymme för företags egna tolkningar. Frågan är om komplexiteten som är förenad med pensionsåtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sätt att redovisa desamma på, kan leda till att företag redovisar lämnade pensionslöften, på ett sådant sätt att en missvisande bild av finansiell ställning uppstår.Huvudsyftet i denna uppsats är att undersöka varför företags redovisning av pensionsåtaganden skiljer sig åt och på vilka sätt redovisningen i fråga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell ställning. Ett delsyfte är att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsåtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vidare har kvalitativ metod använts och undersökningen har genomförts i enlighet med en abduktiv ansats.Utifrån intervjuer med tre auktoriserade revisorer har författarna dragit slutsatsen att företags pensionsåtaganden redovisas på olika sätt med anledning av områdets komplexitet, att de regler som finns är otydliga och att företag inte sällan redovisar på ett felaktigt sätt. Dessutom kan det faktum att lagstiftningen medger olika alternativ göra att företag redovisar åtagandena olika eftersom de tenderar att välja det sätt som är mest fördelaktigt. Författarna har också kunnat urskilja ett samband mellan redovisningen av pensionsåtaganden och skattelagstiftningen.När det gäller frågan på vilka sätt redovisning av pensionsåtaganden kan leda till att en missvisande bild av resultat och finansiell ställning uppstår, har ett flertal sådana identifierats. Enligt revisorernas erfarenheter är detrelativt vanligt att företag utelämnar pensionsåtaganden från redovisningen och gör felaktiga beräkningar av dessa. Vidare kan en missvisande bild uppstå när åtagandena är större än vad som faktiskt redovisas, vilket inträffar då ett företag har förmånsbestämda pensionsplaner och det insatta pensionskapitalet har minskat i värde utan att företaget redovisat ett större åtagande. En missvisande bild kan även sägas uppstå då företag redovisar pensionsåtaganden utanför balansräkningen som ansvarsförbindelser.Revisorers granskning av pensionsåtaganden består bland annat av att se till så att åtagandena är korrekt beräknade, att samtliga anställda finns med, att notupplysningarna ger rätt bild av åtagandena och att det inte finns några dolda, ej redovisade, pensionsåtaganden. I undersökningen framkom också att revisorer över lag lägger ned lite tid på pensionsåtaganden i revisionen idag. I många fall görs enbart översiktliga granskningar, där posternas rimlighet bedöms. / Uppsatsnivå: C