Univ., Diss.--Basel, 2001.

"Jaa, men bild…det är ju allt!" – En kvalitativ undersökning om elevers och bildlärares uppfattningar om bildämnets plats, roll och funktion i skolan är en intervjustudie vilken syftar till att få ökad kunskap om bildlärares och gymnasieelevers uppfattningar om bildundervisning och bildskapande, samt om bildämnets plats, roll och funktion i skolan. Materialet som behandlas består av gruppintervjuer med tre verksamma bildlärare, två estetelever i årskurs 3 samt två teknikelever i årskurs 1. Bildämnet har fått en marginaliserad plats i skolans värld, och sedan skolreformen 2011 har ämnet, som tidigare varit en obligatorisk kurs, reducerats till att vara en valbar kurs som saknar meritpoäng. Undervisning i estetiska ämnen brukar ofta beskrivas som efterlängtade "andningshål" i en skola präglad av teoretiska ämnen. Många forskare menar dock att undervisning i konstarterna har en stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Uppsatsens resultat visar att studiens deltagare upplever att bildämnet har en låg status i skolan, men är viktigt, i synnerhet för att uppmuntra och utveckla kreativitet, som deltagarna menar är viktigt i såväl ungdomslivet, som i framtida yrkesliv. Studien mynnar ut i en diskussion om viktiga aspekter som rör undervisning, kreativa näringar och arbetsprocesser, vårt växande bildsamhälle samt bildämnets tillskrivna status, och vad som kan betecknas som kunskap. Dessutom en diskussion kring studiens teoretiska utgångspunkter – Visuell kultur och visuell läskunnighet.

Syftet med föreliggande självständiga arbete är att fördjupa kunskapen om hur fem lärare i årskurserna 1–3 använder sig av bild som arbetssätt i undervisningen av samhällsorienterade ämnen samt vilka för- och nackdelar som kan finnas. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem lärare och vi har tolkat vår empiri genom Deweys pragmatiska teori och begreppet ”Learning by doing”. Resultatet visar att bild används som ett arbetssätt i undervisning av samhällsorienterande ämnen på olika sätt, som skapande, visuellt lärande och inspiration. Samtliga lärare var överens om att fördelarna med bild som arbetssätt övervägde eventuella nackdelar. Slutsatsen visar att oavsett vilket arbetssätt inom bild som lärarna använt för att främja elevernas lärande finns det både för- och nackdelar.

Syftet med studien är att undersöka om textbaserad information på sociala medier blir mer intressant om det sker i rörlig bild med animerad text. Studien bygger på en målgrupp bestående av unga Facebookanvändare där användare och deras digitala konsumtion på den sociala plattformen undersöks. Empirisk datainsamling har genomförts i form av enkäter som digitalt distribuerats till den utvalda målgruppen. Djupgående, kvalitativa och kompletterande intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter har genomförts för att säkerställa en kvalitativ ansats i studien. Studiens resultat visar på en jämn fördelning för föredragen form av nyhetsrapportering i form av rörlig bild och bild med kompletterande text där det tydligt framkommer spetsegenskaper för de olika alternativen. Undersökningen visar att de olika alternativen för informationsförmedling har tydliga kopplingar till olika motiveringar. Tillgänglighet och intressant är synonymt med rörlig bild medans informativt och tydligt är synonymt med bild med kompletterande text. Studien visar även på att det är ett område som kräver vidare forskning.

Vårt informationstäta samhälle, som är fullt av texter och bilder, ställer krav på oss medborgare både i vårt privatliv och i vårt arbetsliv. Dessa samhälleliga krav innebär bland annat att det inte längre är tillräckligt att kunna läsa och skriva olika texter. Begreppet ’text’ har fått en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis även bilder av olika slag. I förskolan och de tidigare åren i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis läs- och skrivsvårigheter används ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lägre åldrarna är barns bilder en accepterad del av deras språk. Bilder och andra aspekter på ”text” är även en accepterad undervisningsform inom specialundervisning. I forskning och litteratur utanför förskolan och de tidigare åldrarna samt specialundervisning tycks det dock handla om ett vidgat textbegrepp till elever. I grundskolan behandlas ett vidgat textbegrepp oftast i upplysningssyfte om olika mediers påverkan på elever. Ett vidgat textbegrepp ur ett elevperspektiv, d.v.s. när elever ska visa sin kunskap verkar vara ett relativt outforskat område. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever använder text och bild när de visar sin kunskap vid ett skriftligt prov. För att ett vidgat textbegrepp ska integreras i undervisningen bör eleverna kunna använda sig av andra medier än skriftlig text när de visar sin kunskap. Ett vidgat textbegrepp bör inte enbart vara en envägskommunikation från läraren till eleven i undervisningen. En intervju med elevernas lärare samt observationer av interaktionen i klassen har därför även genomförts och undersökts i uppsatsen. Via text- och bildanalyser av sex högstadieelevers provsvar har jag tydliggjort hur ord och bild samspelar i elevernas provsvar. Undersökningen visar att elever visar sin kunskap på olika sätt när de ges möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp i andra situationer än vid inlärning. Text- och bildanalyser på elevers provsvar tydliggör kvalitéer och synliggör det utvecklingsbara istället för att fokus vid bedömning annars riskerar hamna på sådant som ska korrigeras. Ord och bild samspelar och ord och bild är betydelsefullt på olika sätt för de olika eleverna Ett vidgat textbegrepp är således väsentligt både för lärare och för elever i undervisningen.

The purpose of this study was to describe how the art subject´s societal relevance is motivated. The questions asked were: How is the art subject's societal relevance in school policy, state's public investigations and public art subject debate motivated? And how is the future development of the art subject described therein? The method used was based on Faircloughs critical discourse analysis and studied text extracts from publicly accessible publications. The results showed a complex and multifaceted discourse. Furthermore, the analysis showed several intertextual and interdiscursive relations, but also its potential future development with a discourse comprised predominantly of concrete statements. The conclusion was that school policy discourse emphasized to a large extent the democratic societal relevance, the discourse in state public investigations used largely a beneficial economic relevance, and the discourse of the art subject debate showed a tendency to pursue an analytical, critical, and communicative relevance. However, there were elements within each discourse that were reminiscent of each other. The future development of the subject highlighted the need to ensure the desirable creative commodity and a necessity of a more theoretical inclined subject, and a need to develop the subject as support to ensure democracy.

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs. Undersökningen utförs med hjälp av en kvalitativ, semistrukturerad intervjumetod med en urvalsgrupp bestående av tio verksamma lärare i ämnet bild. Resultatet visar att lärare i ämnet bild inte använder sig av läroböcker och att detta kanske kan vara ett problem för ämnet att uppfylla kraven i grundskolans kursplan. Dessutom finns det en skillnad mellan de tio verksamma lärarnas, som intervjuats, uppfattning om läroboken. Undersökningen upptäckte att det finns ett behov efter en ny lärobok. Egenskaperna för en ny lärobok ska framförallt ha en stark koppling till Lgr11, ha ett tydligt och enkelt språk och på ett interaktivt sätt kompletteras med ett digitalt läromedel. Därtill efterfrågas en lärarhandledning för undervisningen i bild vid grundskolans tidigare år och därigenom få en rättvis ämnesgrund för alla elever, oberoende stad, skola och lärare.

Det här arbetet handlar om elever och deras uppfattning om bild, hur en bild behandlas och betraktas av eleverna och vilken bildtyp som eleverna upplever när de tänker på bild. Undersökningen representerar två olika åldersgrupper med elever på 13-14 respektive 15-16 år. Undersökningstillfällena har utförts vid två olika tidspunkter, den första gjordes våren 2008 och den andra vid hösten 2011. I arbetet kommer den eventuella påverkan av elevernas förkunskaper, ålder och det pedagogiska sammanhanget att beskrivas utifrån tidigare bildundersökningar och bildkategorisering. Utgångspunkten kommer att vara hur dessa påverkar deras syn på bild. Jag använder mig av redan existerande bildtyper i form av inre, yttre och teknisk bild och känslobegrepp i detta arbete för att redovisa, kategorisera, diskutera och analysera mitt arbete.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild.Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang. Genom att aktivt utveckla kreativiteten lägger vi grunden för allt skapande, även av vår personlighet. Kontentan blir således att den undersökta skolan bör bedriva utbildning i såväl digital som analog teknik, men att skolan bör medvetet driva en satsning på att tillämpa mer av den digitala tekniken än vad som görs idag.

Syftet med denna studie är att jämföra två olika läromedel och hur sambandet mellan texten och bilden i dessa läromedel ser ut. Vidare ville vi se hur läromedlen lämpar sig för årskurs 1. Vår metod bestod av en kvalitativ textanalys samt läsbarhetsanalys. Vi har använt oss av begreppen avbytesrelation, förankringsrelation, dekorativ funktion och informativ funktion för att kunna analysera samband mellan text och bild. Vi har undersökt hur lättlästa texterna i devalda läroböckerna är med hjälp av läsbarhetsindex samt ordvariationsindex. Resultatet av vår analys visar att det finns skillnader i läsbarhet mellan de två analyserade läroböckerna som kan vara lättlästa och lämpliga för årskurs 1. Meningarna är enkla och korta där samma ord förekommer ofta vilket ger flyt i läsningen. Det visade sig att sambandet mellan text och bild i båda läroböckerna kan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1. Text och bild i båda läroböckerna ger tydliga och sammanhängande budskap till läsaren ochsambandet mellan text och bild kan underlätta förståelsen av textens innehåll.