Vår studie undersöker hur bild och matematik kombineras i undervisning i en förskola och en förskoleklass. Syftet med vår observationsstudie är att ta reda på hur bild och matematik kombineras i undervisning och om, och i så fall hur, en transdisciplinär undervisning sker samt om transdisciplinäritet kan bidra till ett pedagogiskt arbete som utgår från både barns intresse och läroplanens mål. Vi utgår från ett transdisciplinärt perspektiv på lärande. Som metod har vi använt strukturerad observation och filmat en planerad aktivitet där bild och matematik kombineras i en förskola och en förskoleklass. Resultatet visar att barns transdisciplinära görande är tydligare än pedagogens. I båda delstudierna finns det exempel på hur barnen agerar över ämnenas gränser medan pedagogen behandlar ämnena var för sig. Barnens handlingsutrymme ökar när ämnena bild och matematik kombineras i undervisningen vilket skapar ett utrymme där läroplanens mål och barns intresse möts. Resultaten visar dessutom att ämnena kompletterar varandra på ett sådant sätt att lärandet i ett ämne leder till lärandet i det andra ämnet, dvs. barns kreativitet, fantasi och förståelse för andra estetiska uttryck utvecklas samtidigt som barnen erfar det matematiska innehållet i praktiken.

Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat i relation till vårt syfte och med hjälp av uppsatsens vetenskapliga förankring. De två lärare vi intervjuat är båda av uppfattningen att bildkommunikation omger oss dagligen och att det handlar om bildens budskap men även om att själv kunna förmedla något med hjälp av bilder. Däremot har de skilda uppfattningar vad gäller undervisningen i bildkommunikation. En av lärarna väver in begreppet i den vanliga undervisningen medan den andra läraren poängterar hur viktigt det är att samtala om bildkommunikation och göra eleverna medvetna om vad begreppet betyder. Elevernas uppfattning om vad bildkommunikation är var  spridd, men alla hade en grundtanke kring vad begreppet kunde tänkas betyda. De hade skilda uppfattningar om hur de bäst skulle tillägna sig kunskaper i bildens språk. Den första  elevgruppen trodde att bästa sättet var att fortsätta som de har gjort, att skapa bilder. Den andra elevgruppen tyckte däremot att samtal kring bilder och bildkommunikation skulle vara ett bra sätt att lära sig mer.  Resultatet av vår studie visar att lärarens synsätt på bild, antingen en kommunikativ eller praktisk/estetisk syn, påverkar både  undervisningen och elevernas uppfattning av bildämnet.

Bilder har under en lång tid använts som ett verktyg att uttycka våra känslor, tankar och åsikter, och även som ett verktyg till att förstå oss själva och samtidigt skapa en förståelse för vår omvärld och den information vi tar del av. Tidigare forskning har visat att bilder förstärker kunskap och gör informationen mer begriplig samt att bildintegrering i undervisningen medför kreativitet och ökad motivation hos elever. Bilder har även använts som ett uttrycksmedel till att beskriva känslor och tankar. Syftet med denna undersökning var att ta reda på om det sker en integrering av bild i de teoretiska ämnena på lågstadiet och hur den gör det, samt vilka skäl det finns för att integrera bilden. Detta undersöktes genom intervjuer med lärare på lågstadiet. Resultatet från intervjuerna har visat att det sker en integration mellan bild och de teoretiska ämnena. De intervjuade lärarna lyfter även fram olika metoder för hur bilden kan integreras i undervisningen samt vilka fördelar denna integration resulterar i. Exempelvis att bilden kan användas som ett uttycksmedel till att beskriva känslor och tankar men även till att förstärka och tydliggöra kunskap i ett annat ämne. Bildintegreringen leder till variation i undervisningen och en balans mellan teori och praktik, samtidigt som detta gör att eleverna blir mer engagerade och kreativa. De intervjuade lärarna menar att det praktiska arbetet i undervisningen väcker elevernas lust och nyfikenhet vilket i sin tur leder till lärande. Bildintegreringen i undervisningen kan definieras som bild som ett redskap för lärande i ett annat ämne, men även som bilden egenvärde och betydelse för människan. Båda definitionerna anses som fördel för lärande och som prioriteras av de intervjuade lärarna i denna undersökning. Om lärare har brist på kunskap om bildens positiva effekter kommer detta förmodligen inte att användas i undervisningen. Därför krävs det att fler lärare får kunskap om de estetiska ämnenas styrkor då detta kan leda till att bilden används mer i undervisningen.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares tankar om att arbeta med barns utveckling och lärande inom bild och form. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Resultatet visar att förskollärarna har en osäker inställning till arbetet med bild och form och att det påverkar undervisningen inom ämnet. Förskollärarna beskrev att de främst använde bild och form som ett medel för att nå andra mål och la stort fokus vid barns fria skapande. I intervjuerna framkom olika metoder som förskollärarna använder för att vägleda och stimulera barns utveckling inom bild och form. Dock verkade det inte finnas en medveten didaktisk analys bakom förskollärarnas val av metoder. Slutsatsen av studien är att det finns olika ramfaktorer som påverkar undervisningen inom bild och form samt att förskollärarna kan behöva stöd för att förbättra sin undervisningspraktik i detta ämne.

Sammanfattning  Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiska uttrycksformer så som bild och musik, vad har de för motiv för att tillämpa estetiska ämnen i förskolan och hur gör dem det? Vår studie utgår ifrån läroplansteoretiska perspektivet och vilka ramfaktorer som påverkar verksamheten när man arbetar med estetiska uttrycksformer. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativa undersökningar för att få förskollärares syn på ämnet i form av enkät och intervjuer. I resultatet upptäckte vi att pedagogerna arbetar med estetiska uttrycksformer bild och musik på många olika sätt. En del pedagoger arbetar med bild och musik medvetet utifrån ett projektarbete för att vidareutveckla barnen i ett lärande syfte. En del av pedagogerna arbetar med bild och musik utan att ha något planerat lärandesyfte. Dessutom följer de flesta läroplanen men det är ett varierat tycke om hur man ska tolka läroplanen då den upplevs väldigt tolkningsbar. Från enkäten fick vi grova mått som antydde att dem flesta förskollärare arbetade mer med musik än med bild men kände sig säkrare i sitt bildutövande. Däremot tyckte majoriteten att bild och musik båda främjade språket hos barnen. I både enkät och intervjuer framkommer det en viss osäkerhet i utövandet av estetiska ämnen och de allra flesta i intervjuerna upplevde att dem skulle gagnas av fortbildning för att utöva bild och musik i förskolan.   Medvetet eller omedvetet arbete med de estetiska ämnena bild och musik, anser alla samtliga pedagoger som intervjuats att det skapar glädje i barngruppen - och det är det primära syftet.

Concept - detail - building Stockholm International Fairs, new main entrance   I studied at the KTH School of Architecture from 1995 to 2000. After completing my studies I wanted to work in an office that had a structural way of thinking and that knew the building process; I therefore chose to work for Rosenberg Architects. I have worked on a number of projects, among them several for the Stockholm International Fairs, from the Rica Talk Hotel and Hall AE, to the new main entrance. In the projects we undertook at the School of Architecture we had to identify and draw details that were central to our concepts. I have here identified some key details that we considered to be essential for the concept in a built project; the new main entrance of the Stockholm International Fairs completed in 2013. The entrance has complex logistics with multiple intersecting flows: exhibitors, employees, journalists, VIPs and others. The main entrance is not a solitary object but woven into the structure and consisting of new and refurbished parts. Above the flows we placed a large "flying" roof, a wing, with a long cantilever. The details are described below; I have also evaluated their actual importance to the concept after completion of the construction.   1 To give the roof a light expression, we wanted a thin finish that must be experienced completely even when seen in perspective. During the project its diameter grew but still felt slender in the overall context.   2 We wanted to visually separate the ceiling and wall using a horizontal niche. This was not implemented and weakened the concept of the built outcome.   3 To reinforce the impression of a flying roof, we wanted the glass facade to meet the ceiling without a visible horizontal post; it was to be recessed in the ceiling. This could not be implemented but ultimately proved unimportant in relationship to the finished entity.   Henrik Nilzén / Koncept – detalj – byggnad Stockholmsmässan, ny huvudentré   Jag studerade vid KTH:s arkitekturskola mellan 1995 och 2000. Efter skolan ville jag arbeta på ett kontor som tänker strukturellt, som kan byggprocessen och sökte mig därför till Rosenbergs arkitekter. Jag har där arbetat med en rad projekt för stockholmsmässan, från Rica Talk Hotel och Hall AE, till huvudentrén i roller alltifrån medverkande till medansvarig. I projekten på arkitekturskolan ingick att identifiera och rita detaljer som var centrala för koncepten. Jag har här identifierat några centrala detaljer som vi ansett vara avgörande för att bibehålla konceptet i ett konkret byggprojekt, Stockholmsmässans nya huvudentré, färdigställd 2013. Entrén har en komplicerad logistik med flera korsande flöden: utställare, anställda, journalister, VIP-gäster m fl. Huvudentrén är ingen solitär utan invävd i mässtrukturen bestående av nya och ombyggda delar. Ovan flödena placeras ett stort, “svävande” tak, en vinge, med lång utkragning. Detaljerna beskrivs nedan, jag utvärderar också kort erfarenheterna efter genomfört bygge.   1. För att ge taket ett lätt uttryck ville vi ha en tunn avslutning som måste upplevas helt jämn sedd i perspektiv. Under projekteringen växte dess diameter men upplevdes ändå smäcker i sammanhanget. ­­ 2. Vi ville visuellt separera tak och vägg med hjälp av ett skuggspår. Detta utfördes inte och försvagade konceptet i det byggda resultatet.   3. För att förstärka intrycket av svävande tak ville vi att glaspartierna skulle möta taket utan synlig horisontell post, att den skulle fällas in i undertaket. Detta kunde inte genomföras men visade sig inte vara viktigt sett i relation till helheten.   Henrik Nilzén

Basierend auf einer Analyse medizinischer Schriften aus Deutschland, Frankreich und England befasst sich diese Dissertation mit der Interpretation und Wahrnehmung der Wechseljahre und der Frau in den Wechseljahren zwischen 1800 und 1950. Obwohl sich das medizinische Verständnis des Wechseljahrsprozesses in dieser Zeit, in der die Sexualhormone entdeckt wurden, änderte, herrschte in diesen Schriften eine ständige, allgegenwärtige Pathologisierung der Menopause vor. Die (überwiegend männlichen) Autoren verwendeten eine sehr negative und oft dramatische Sprache, um die Wechseljahre und ihre Gefahren zu charakterisieren. Sie brachten die Wechseljahre insbesondere mit Nervenkrankheiten und psychischen Problemen in Verbindung. Darüber hinaus beschrieben sie in einer sehr abwertenden Sprache die Veränderungen des äußeren Erscheinungsbildes und der weiblichen Libido, die sie bei Frauen in den Wechseljahren und nach der Menopause beobachten zu können glaubten: pralles "Fleisch" und hervorstehende Bäuche, übermäßiges sexuelles Verlangen und "geile" Träume, die einige von ihnen quälten und die Umwandlung ihres Charakters in einen männlicheren. Rückblickend spiegelten diese Berichte in erheblichem Maße die zeitgenössische Wahrnehmung der gebrechlichen und reizbaren Natur der Frau und ihrer Rolle in der Gesellschaft wider, und laut den Ärzten teilten Frauen zu dieser Zeit diese Vorstellungen. Ich behaupte zudem, dass diese zutiefst negative Sichtweise der Menopause in der Geschichte der westlichen Kultur auch heute noch die Wahrnehmung und Erfahrung der Menopause beeinflussen kann. / Based on an analysis of medical writings from Germany, France and England, this dissertation looks at the interpretation and perception of menopause and the menopausal woman between 1800 and 1950. Although the medical understanding of the menopausal process changed considerably in this period, in which the sex hormones were discovered, i found a constant, pervasive pathologization of menopause in these writings. The (predominantly male) authors used a very negative and often dramatic language to characterize menopause and its dangers. They associated menopause, in particular, with nervous diseases and mental health issues. Moreover, they described in a highly judgmental and moralizing language the changes in outward appearance and in female libido they thought they could observe in menopausal and postmenopausal women: bulging flesh and protruding abdomens, excessive sexual desire and horny dreams that tormented some of them and a transformation of their character into a more masculine one. In retrospect, these accounts reflected, to a considerable degree the contemporary perception of the frail and irritable nature of women and their role in society and, according to the physicians, women at the time shared these ideas. I suggest that this profoundly negative view of menopause in the history of Western culture may still influence the perception and experience of menopause today.

I detta arbete har jag undersökt huruvida bilder kan fungera som inspirationskälla till mitt musikskapande. Utifrån fyra egenfotograferade bilder har fyra låtar skapats. Jag har börjat med att göra en enkel analys för att sätta igång tankeverksamheten och få idéerna att flöda. I arbetet går jag igenom hur processen från bild till musik ser ut, likheter och skillnader mellan låtarna och om det är en fungerande metod till inspiration för mig. Jag upplevde att bilderna gav mig idéer direkt vid första anblick, men detta betydde inte alltid att jag kom in i ett flyt direkt. Ibland fastnade jag och kunde då gå tillbaka till bilden för att hitta ny inspiration. Bilderna ledde i vissa fall till musik jag i vanliga fall inte skulle skapat. Jag tar med mig detta nya låtskrivarverktyg och det finns absolut en möjlighet att jag använder det i framtiden.

Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skolafå kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa iskolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter harom att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musikför dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedangå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorierkommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man intebehärskar eller är van vid. Detta kan förklara att det finns en tydlig gräns mellan de pedagogersom väljer att arbeta estetiskt och de som lämnar detta ansvar till andra. Vår slutsats är att detfinns en strävan hos de flesta av våra informanter att arbeta med estetiska uttrycksformer i sinverksamhet med syftet att barnen/eleverna ska få ett vidgat synsätt på lärandet. Trots dennasträvan om att arbeta med estetiska uttrycksformer känner många pedagoger att det inte finns tidoch utrymme för att förverkliga sina drömmar om ett mer estetiskt lärande.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter.Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys.För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer. Dessa har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Studien visar att pedagoger har olika intentioner med sina bildskapande aktiviteter. Pedagogen har en viktig roll i mötet med barnen genom att vägleda dem samt stimulera de i deras bildskapande och ha ett medvetet reflekterande förhållningssätt. Bildanalysen visar att barn vill kommunicera ett budskap till omgivningen genom de bilder som de skapar. Studien belyser även att miljön har en påverkan på barns möjligheter till att utforska sitt skapande.