Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2008

Denna studiesyftar till att undersöka typer av relationer mellan modaliteterna skrift och bild som tillsammans bildar en text. Centrala begrepp så som multimodalitet, literacy och det vidgade textbegreppet behandlasi teoridelen och återkopplas till i diskussionen. Metoden som valts är en innehållsanalys av text med Unsworths (2006) analysverktyg som utgångspunkt. Femläromedel har analyserats varav två storböcker, två lillböcker och en läsebok. I ett första skede har typer av relationer undersökts i de olika läromedlen och därefter har en jämförande analys gjorts för att undersöka eventuellaskillnader, i linjemedsyftet. Analysen visar på att typer av relationer mellan skrift och bild inte skiljer sig avsevärt åt mellan de utvalda läromedlen.Avvikelser är inte vanligtförekommande och en slutsats som kan dras av detta är att bilden inte endast finns till för att underhålla,utan tjänar ett syfte eftersom den överensstämmer med skriften. I deflesta fall är modaliteterna av samstämmighet och ökningav information. Ökningen skapar en möjlighet för ett utökat meningserbjudande avbudskapet som kan ge eleverna stöd i sin läsning.Ökningen kan också utnyttjas i samtalet runt innehållet i böckerna. Konjunktiva förbindelser i både textens skrift och bild kan också sägas vara en typ av ökning och kan hjälpa eleverna att orientera sig gällande tid, plats och händelse. En pedagogisk konsekvens av detta är atteleverna behöver få kunskap om att bilden och skriften kan användas som resurser för att förstå en text. Denna medvetenhet kan utveckla literacy hos eleverna.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt. Jag anser att min studie har relevans för läraryrket, då ämnet i sin karaktär förvaltar elevens konstnärliga utveckling. Resultatet från diskussionerna kring metoder, kan även bidra till förfaringssätt för bildpedagoger, att eventuellt förhålla sig till i arbete med eleverna.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt bild. De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ”rita fint” så det liknar.

Bilden som språk - om kommunikation genom bild är utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte går verbalt. Samhället står inför en förändring och bilden tar en allt större plats i detta samhälle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., såväl kunskaper i hur människan påverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att själv påverka med hjälp av bilder blir därmed allt mer påtagliga. Syftet var därmed att undersöka varför vi behöver ett bildspråk och hur bildundervisningen påverkas av samhällets utveckling. Frågeställningarna är: Hur påverkar samhällets förändring bildämnet?, Varför behöver vi ett bildspråk? Om läraren i undervisningen vill sträva efter att utveckla ett bildspråk, hur går denne då tillväga? Vad jag kommit fram till är följande: Det ökade bildflödet i samhället förutsätter att bildundervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla sitt bildspråk. Genom att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt kan eleverna få såväl kunskaper i hur de genom bild kan nå ut med ett budskap och på så sätt kommunicera med samhället. De kan även få verktygen att bemöta och tolka det bildflöde genom vilket samhället kommunicerar med dem. Möjligheterna för att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt styrs av olika ramfaktorer som gruppstorlek, ekonomi förkunskaper etc. Dock bör strävan vara att utforma uppgifter som tränar eleverna i hur de själva och media med enkla medel kan skapa ett uttryck som förmedlar ett avsett budskap till mottagaren. Mitt mål med detta arbete har varit att väcka en tanke om i vilken riktning vi ska sträva efter att utveckla bildämnet och vilka behov ämnet måste svara för.

Syftet med denna undersökning är att ta reda påom det finns speciella mönster i layouten mellan tio olika annonser fråntidningen Metro Student Magazine. Genom att undersöka hur rubriker, bilder ochlogotyper är placerade samt göra färg-, text- och retorikanalyser på annonsernavill jag ta reda på om det finns samband - likheter och/eller skillnader -mellan deras layout. Annonsernas färger, teckensnitt, genomsnittliga meningslängdersamt mottagartilltal undersöks för att slutsatser ska kunna dras om deraslayout. Undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellanannonserna beroende på om de kommer från företag som vill rekrytera personaleller om de kommer från företag som vill sälja en speciell produkt. Resultatetvisar även att det finns ett mönster angående annonsernas placering i tidningenoch att samtliga annonser, som grupp, har vissa likheter, vilket kan visa påatt annonser i Metro Student Magazine har speciella layoutmönster.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsåtaganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta sätt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att frångå lagen och använda sig av fullfonderingsmodellen, vilket innebär att hela pensionsskulden redovisas i balansräkningen. Uppsatsens syfte är att undersöka varför vissa landsting väljer att frångå rådande lagstiftning och regelverk gällande pensionsredovisningen. Vi vill ta reda på vilka faktorer som ligger bakom beslutet att tillämpa fullfonderingsmodellen samt undersöka landstingens egentliga finansiella ställning.

Syftet med denna undersökning har varit att analysera hur etnicitet avspeglas i fem läroböcker, från grundskolans senare år, inom engelska. Med hjälp av innehållsanalys granskades läroböckernas narrativa texter och bilder kvantitativt och kvalitativt. Resultatet påvisade att etnicitet avspeglades både positivt och negativt i de fem analyserade läroböckerna. Det synliggjordes dessutom att stereotypiska föreställningar existerade i de fem analyserade läroböckerna. En tendens i de analyserade läroböckerna var att se Nordamerika och Europa som normen, vilket medförde att de som inte föll in i normen porträtterades som särpräglade. Olika länders ursprungsbefolkning porträtterades även som primitiva och sattes ofta i kontrast med vad som skulle kunna ses som mer moderna etniska grupper. I de fem analyserade läroböckerna finner man en klyfta mellan oss och dem som framhävs med hjälp av stereotypiska framställningar och negativa avspeglingar av de etniska grupper som inte passar in den norm som har formats av Nordamerika och Europa.

Detta är en undersökning om hur tolv elever i årskurs 9 ser på bildämnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och åsikter kring ämnet, vilka tekniker och metoder de är vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det kommer till deras syn på ämnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande ämne som inte är särskilt svårt. De får arbeta med varierande tekniker vilket de tycker är roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn på ämnet.

Syftet med denna studie ä̈r att undersö̈ka hur infö̈randet av den nya revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö̈rhåller sig till god redovisningssed och rättvisande bild.