Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med de estetiskauttrycksformerna. För att få svar på syftet har följande frågeställningar ställts: – Vad innebär de estetiska uttrycksformerna i förskolan för läraren?– Hur arbetar förskolor med de estetiska uttrycksformerna?– Vad finns det för tanke bakom arbetssättet/arbetssätten? Uppsatsen teoretiska remverk utgår från Deweys och Vygotskijs tankar. Metoden somhar använts är kvalitativa öppna intervjuer. Det resultat som kom fram var att förskolorarbetar på många olika sätt, det finns en tydlig tanke bakom där barnens delaktighet ären viktig del. Förskollärarna anser att de estetiska uttrycksformerna är viktiga ochövervägande ser mest fördelar med att arbeta med dem. I arbetet kommer många andradelar som att träna samarbete, språket men även traditionella ämnen in som t.ex.matematik. Ett sätt att arbeta med uttrycksformerna är olika teman och årstider, men dekan också ta sig uttryck i isolerade händelser.

Lupus is the result of an investigative project in illustration. In my degree- work I have investigated the different guises of the wolf, which I have then illustrated visually combined with some portions of text. The result, presented in the form of a book of 36 pages, is narrated in a poetic and free style with me as a personal author. The images of the book tell the story of both the wolf of flesh and blood, as well as the wolf as a symbol. My work is produced with the hope that by talking about the wolf in a way other than the standard, new ways of regarding a presently endangered but valuable animal, can arise. / Lupus är resultatet av ett undersökande illustrationsprojekt. Jag har i mitt examensarbete undersökt vargens olika skepnader, för att sedan berätta om dem i bild med ett visst textuellt inslag. Resultatet, presenterat i bokform på 36 sidor, är fritt berättat med mig som personlig avsändare och har ett poetiskt anslag. Bilderna i boken gestaltar både vargen av kött och blod och vargen som symbolväsen.  Arbetet är gjort med förhoppningen att genom att prata om vargen på ett vis annat än det gängse, öppna upp för nya sätt att uppskatta ett idag utsatt och hotat, värdefullt djur.

I den här undersökningen ville jag få reda på hur det går till att undervisa, handleda och att studera ämnet bild via internet och datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsområden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands där de bedriver distansutbildning genom att få utbildningsmaterial från distansgrundskolan i Sverige. Jag intervjuade en distanslärare i bild på distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en handledare och två distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar på en skola utomlands där de får distansutbildning från Sverige. De studerar ämnet bild genom att få bild-uppgifter via internet av bildläraren i Sverige. En handledare finns till hjälp för distanseleverna på skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna. Den här undersökningen gjordes utifrån mitt eget intresse för distansstudier. Jag hade dock inga förkunskaper om hur bildämnet fungerar på distansgrundskola. De distanskurser jag själv studerat har varit på universitets och högskolenivå, och kan därför inte riktigt jämföras med grundskolans distansundervisning. Därför blev undersökningen spännande för mig och jag fick reda på sådant som jag inte visste angående hur distansstudier kan vara på grundskolan. Distansutbildning tycker jag inte behöver vara kopplat till att vara ”distanserad” utan snarare så kan man genom distansutbildning hålla kontakt med varandra via internet. Några frågor som uppkom i denna undersökning var:Vad är det roligaste med att undervisa på distans? Finns det några svårigheter med distansundervisning i grundskolan och vilka i såfall?Vad finns det för orsaker till att elever studerar på distans? Blir distanselevernas bilder mer olika varandra tror du?

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildämnets undervisning. Syftet är att undersöka hur lärare i dagens skolor använder sig av lera som material i undervisningen i ämnet bild, samt att få en djupare förståelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare årskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att använda kvalitativa enkäter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lärare och lärarstuderande ser på användandet av keramik i bildämnet. Jag presenterar också fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. Utifrån detta skapas en lärarhandledning och ett läromedel som tar upp de olika teknikerna och sätt att handskas med keramiken i undervisningen. Min slutsats är att lärare ser positivt på att använda sig av keramik i undervisningen och att det finns många fördelar. Genom att teoretiskt och praktiskt lärande knutits samman, skapas ett lärande som ger eleverna möjlighet att nå en djupare förståelse kring 3-dimentionellt skapande, formgivning och det kulturella uttryck som hänger samman med keramiken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarna jobbar med betygsättning i bildämnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlärare, samt enkäter med 82 elever i årskurs nio, genomförts. Resultatet från lärarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som väger tyngst i betygsättningen är teknik och slutprodukt, men att lärarna även i olika grad räknar in s.k. outtalade faktorer. Förmedling av betygskriterier varierar i utsträckning, men i den mån de förmedlas sker detta till störst del i muntlig form. Resultatet från elevenkäterna visar att elevernas insikt i vad de bedöms på varierar mellan skolorna, men att de över lag tror att de blir bedömda på mer än bara mål och resultat och att majoriteten av eleverna säger sig arbeta hårdare under bildlektionen om de vet att de blir betygsatta.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att samtala om bilder. Metoden för undersökningen var att möta förskolebarn i deras miljö och använda bilder som inspiration till samtal för att se vilka möjligheter detta ger för språkutvecklingen. Resultatet visade att bildsamtalen skulle kunna beskrivas i tre steg, bilder, gemensamt samtal och språkutveckling. Bilderna inspirerar och utvecklar barnens tankar och ger dem även ett gemensamt samtalsämne. Detta leder till att barnen kan skapa ett gemensamt samtal där de exponeras för språk samtidigt som de får öva sin språkanvändning. Detta gav möjlighet till språkutveckling hos barnen.

This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as “fun” subjects rather than “important” or “useful”. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value. / Syftet med detta arbete var att ta reda på tendenser om vad elever i årskurs 9 tyckte om de estetiska ämnena. För att undersöka detta genomförde vi en kvantitativ enkätundersökning där vi fick sammanlagt 159 enkätsvar från elever i årskurs 9. De synsätt vi i första hand har undersökt är huruvida eleverna anser att de estetiska ämnena är roliga, intressanta och/eller viktiga.Vår bakgrund behandlar dels tidigare forskning på området om synen på de estetiska ämnenas roll och legitimitet i skolan och dels olika begrepp inom detta område, exempelvis estetik, estetiska respektive praktiska ämnen samt semiotik. Vi kommer även kort nämna vad som står i Lpo 94 om estetik och de estetiska ämnena samt vad som står i Lgr 11 om estetik och de estetiska ämnena.De tendenser vi har sett är i huvudsak att elever i årskurs 9 i första hand ser de estetiska ämnena som roliga, i andra hand som intressanta och i tredje hand som viktiga. Över lag ser vi tendenser som pekar åt att eleverna som svarade ansåg att det är ganska viktigt med bra betyg i de estetiska ämnena men att de inte har någon större användning för vad de lärt sig i dessa ämnen.Dessa resultat diskuteras avslutningsvis mot vad som tas upp i vår bakgrund vad gäller synen på de estetiska ämnena samt vad eleverna skulle kunna lära sig inom de estetiska ämnena som de skulle kunna ha nytta av ute i samhället.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande. Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik

Abstract: In this study, I have searched for answers to whether teachers use pictures in their teaching with the purpose of making education easier. Can we use the pictures with a pedagogic purpose? In this study, I have interviewed middle-school teachers concerning this subject. My results show that teachers actually use pictures in order to make the education easier for pupils but they do not do it very often. They think that they do not have the time to look for the good pictures that go with their subject and that they can show in the classroom. They also think that the pictures in the textbooks are good enough and they do not discuss the pictures very much. The pupils often do their own interpretations.

<p>Abstract: In this study, I have searched for answers to whether teachers use pictures in their teaching with the purpose of making education easier. Can we use the pictures with a pedagogic purpose? In this study, I have interviewed middle-school teachers concerning this subject.</p><p>My results show that teachers actually use pictures in order to make the education easier for pupils but they do not do it very often. They think that they do not have the time to look for the good pictures that go with their subject and that they can show in the classroom. They also think that the pictures in the textbooks are good enough and they do not discuss the pictures very much. The pupils often do their own interpretations.</p>