Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av särskilt stöd i förskola/skola/särskola. / The importance of the image and drama for children and Pupils in special needs in preschool/school/specialschool.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till bild och användning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska ämnena i skolår 1-5. I undersökningen vill vi även diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildområdet kan styra eller påverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestående av fyra lärare och två fritidspedagoger alla verksamma inom skolår 1-5. Analysen tolkas med hjälp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lärande och inlärning samt av andra teorier relevanta för ämnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgår att alla pedagogerna har en positiv inställning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i någon utsträckning med bild i undervisningen. Trots det har vi kunnat urskilja att pedagogernas intresse, erfarenhet samt kunskap påverkar i en viss mån deras sätt att implementera bilden i undervisningen samt påverkar deras förhållningssätt till bild. Vår slutsats blir att det behövs ytterligare mer kunskap samt medvetenhet om hur bilden kan implementeras i olika undervisningsmoment och utgöra en naturlig del av undervisningen.

Syftet med examensarbetet är att försöka förstå hur elever uppfattar användning av bedömningsmatriser i undervisningen av ämnet Bild. En traditionsbunden syn på bildämnet samt otydliga bedömningskriterier gör det emellertid svårt att utföra adekvata bedömningar. Enligt en sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna Bild, Musik och Slöjd i grundskolan 2015 är Bild ett ämne med bedömnings- och betygssättningsproblem (Skolverket, 2015). Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med elever. Intervjun har utformats semistrukturerad, vilket innebär att respondenterna får specificerade frågor men samtidigt ges frihet att fördjupa svaren. Materialet analyseras med hjälp av stödbegrepp, tidigare forskning inom ämnet och sociokulturella teorier. Resultatet visade att eleverna ställer sig positiva till användning av kunskapsmatris i bildundervisningen, men att de samtidigt är tveksamma till deltagande i aktiviteter som används tillsammans med matriser, såsom kamratbedömning och självbedömning. Eleverna upplever även att matrisernas uppbyggnad bör förenklas. Resultatet visade även att arbete med bedömningsmatriser kan effektivt påverka elevers lärande ifall de regelbundet arbetar med matriser på lektionerna.

I föreliggande examensarbete undersöks utmaningen bildlärare möter i sitt arbete med nyanlända elever. Genom tre kvalitativa intervjuer undersöks vilka didaktiska och medmänskliga utmaningar bildlärare ställs inför i bildundervisningen av nyanlända elever och hur lärarna hanterar dessa utmaningar. Resultatet från intervjuerna redovisas i en textbaserad del och i en gestaltande del, där den textbaserade delen och gestaltningen kompletterar varandra för att få fram ny kunskap och nya insikter. Intervjumaterialet sätts i relation till tidigare forskning som belyser vilka fördelar bildundervisning kan ha för nyanlända barn och vuxna. Materialet sätts också i relation till de teoretiska perspektiv som Hetland et al (2013) och Fors & Bäckström (2015) står för, Hetland et als teori sätts främst i relation till det textbaserade resultatet då den teorin berör vilka förmågor elever kan tillskansa sig genom en bildundervisning. Fors & Bäckström teori om visuella metoder används främst i relation till den gestaltande delen då deras teori synliggör hur det visuella kan tillföra en ny dimension till en textbaserad studie. Resultatet från föreliggande studie visar på vikten av att ta hänsyn till varje enskild elevs förutsättningar. Även om mötet med nyanlända kan vara utmanande på grund av bland annat elevernas emotionella behov handskas lärarna med det genom att ventilera sina känslor med exempelvis kollegor. Föreliggande studie belyser också hur nyanlända elever kan gynnas av att få undervisning i bildämnet tidigt i sin utbildning.

The aim of this study was to create further understanding of what conditions are offered for the development of the visual art subject and its relevance to society by reviewing and describing two visual arts teachers approach to their assignment, how students relate to the subject and what other conditions effect the visual art subject. The theoretical framework is based on a knowledge-theoretical and socio-cultural perspective as well as curriculum theory. Data was produced through interviews and observation in two classes of upper secondary school. Using discourse analysis, the results showed a complex relation of discourse and interdiscursive aspects in the didactic practice of visual art as well as traces of former knowledge conceptions. The analysis also shows that despite the art teachers’ stated intentions, both classroom practices tended to pause and act as a free space for self-fulfilling goals. Resistances and lack of understanding was also identified towards the visual art subject. The study concludes that the dominating discourses reveal what kind of knowledge constructions that are valued and that there’s a need of developing the collective body of knowledge about the visual art subject as well as resources for formal continuing development.

Bildämnet omfattar ett brett spektrum av visuella uttryck som är viktiga för att förstå omvärlden, men dess potential begränsas av praktiska utmaningar som stora undervisningsgrupper. Forskning visar att mindre klasser förbättrar elevers prestationer och arbetsmiljön för lärare, men det finns också indikationer på att strukturella faktorer som klasstorlek inte alltid är avgörande för studieresultat, utan att lärarens arbetssätt spelar en stor roll. En frågeenkät skickades via mail till bildlärare i Sverige med syftet att undersöka gruppstorlekens påverkan på bildundervisningen, med svar från 14 lärare från tolv skolor. Enkäten, distribuerad både via nätverk och genom att kontakta skolor slumpvis, analyserades kvalitativt för att belysa lärarnas perspektiv och identifiera viktiga svar. Resultatet diskuterar hur variationer i gruppstorlek påverkar bildundervisningen, där mindre grupper föredras av lärare för att möjliggöra individuell feedback och relationsskapande, medan större grupper upplevs som mer utmanande för att hinna med alla elever och skapa arbetsro. Trots utmaningar med att nå lärare, och ett visst bortfall, ger resultatet en mångsidig bild av lärarnas synpunkter. Studien pekar på komplexiteten kring faktorer som påverkar undervisningen, där klassammansättningen och upplevelsen av den kan vara viktigare än själva klasstorleken. Framtida forskning kan vara en jämförelse mellan tiden före och efter skolans kommunalisering 1991, samt vad som hände efter 2015, med ökad invandring och demografiska förändringar.

Syftet med denna studie är att undersöka synen på den högskoleförberedande utbildningen Bild och formgivning hos skolledning och elever - hur inriktningen beskrivs med fokus på status och framtidsmöjligheter för eleverna. GY11 medförde att estetiska färdigheter nedvärderades inom gymnasieskolan och i uppsatsen beskrivs hur kunskapssynen på teori kontra praktik ger avtryck både inom skolan och i världen utanför. Frågeställningen är formulerad med en huvudfråga och en underfråga: Hur konstrueras inriktningen Bild och formgivning diskursivt hos bildelever och skolledare? Vilka tänkbara konsekvenser kan skönjas för hur elever och skolledare värderar inriktningen Bild & Formgivning och hur dess elever ser på sig själva och sin framtid?Det empiriska materialet består två intervjuer med skolledare, en enkätundersökning i tre bildestetklasser, fältanteckningar under bildlektioner, elevdiskussioner, elevbilder och deras bildanalyser. Materialet analyserades med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. För att undersöka estetelevers uppfattning om sina framtidsutsikter och vad deras gymnasieutbildning kan leda till, fick elever i tre klasser gissa vilka (högskole-) yrkesutbildningar de var behöriga att söka. Skolledarnas utsagor om inriktningen, dess elever och effekter av GY11 på det estetiska programmet, stämde delvis överens och skilde sig delvis markant. Estetelever i en klass diskuterade kring "Bildens roll i samhället" och "Inriktningen Bild och formgivning", och arbetade sedan med affischer på samma tema. Som slutuppgift utförde de därefter bildanalyser på varandras bilder. Det finns en diskursiv kamp där olika värderingar tävlar om att fylla "estet" med innehåll som kan ha konsekvenser för den enskilda esteteleven efter genomförd gymnasieutbildning. Språkmedvetenhet kan förändra den sociala praktiken och dess konsekvenser – uppsatsens essens är att det är angeläget att diskutera diskursen "esteter" så att den så småningom får tillbaka den självklart jämlika position i samhället som behövs i ett framtidsperspektiv.

<p>Vårt informationstäta samhälle, som är fullt av texter och bilder, ställer krav på oss medborgare både i vårt privatliv och i vårt arbetsliv. Dessa samhälleliga krav innebär bland annat att det inte längre är tillräckligt att kunna läsa och skriva olika texter. Begreppet ’text’ har fått en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis även bilder av olika slag.</p><p>I förskolan och de tidigare åren i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis läs- och skrivsvårigheter används ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lägre åldrarna är barns bilder en accepterad del av deras språk. Bilder och andra aspekter på ”text” är även en accepterad undervisningsform inom specialundervisning. I forskning och litteratur utanför förskolan och de tidigare åldrarna samt specialundervisning tycks det dock handla om ett vidgat textbegrepp till elever. I grundskolan behandlas ett vidgat textbegrepp oftast i upplysningssyfte om olika mediers påverkan på elever. Ett vidgat textbegrepp ur ett elevperspektiv, d.v.s. när elever ska visa sin kunskap verkar vara ett relativt outforskat område.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever använder text och bild när de visar sin kunskap vid ett skriftligt prov. För att ett vidgat textbegrepp ska integreras i undervisningen bör eleverna kunna använda sig av andra medier än skriftlig text när de visar sin kunskap. Ett vidgat textbegrepp bör inte enbart vara en envägskommunikation från läraren till eleven i undervisningen. En intervju med elevernas lärare samt observationer av interaktionen i klassen har därför även genomförts och undersökts i uppsatsen.</p><p>Via text- och bildanalyser av sex högstadieelevers provsvar har jag tydliggjort hur ord och bild samspelar i elevernas provsvar. Undersökningen visar att elever visar sin kunskap på olika sätt när de ges möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp i andra situationer än vid inlärning. Text- och bildanalyser på elevers provsvar tydliggör kvalitéer och synliggör det utvecklingsbara istället för att fokus vid bedömning annars riskerar hamna på sådant som ska korrigeras. Ord och bild samspelar och ord och bild är betydelsefullt på olika sätt för de olika eleverna Ett vidgat textbegrepp är således väsentligt både för lärare och för elever i undervisningen.</p>

Die vorliegende Arbeit ist Teil einer Veröffentlichung des Fachbereichs Amerikanistik der TU Chemnitz, die im Rahmen des Hauptseminars "Musik Video Ambulance" unter Leitung von Dr. Gunter Süß entstanden ist. Das Projekt befindet sich noch im Druck. Die Ausgangsthese zu Beginn unserer Untersuchungen lautete, dass im Musikvideo stets ein Zeichensystem dominant ist. Entweder auditive Elemente folgen dem visuellen Geschehen oder die filmische Umsetzung ist streng an die Musikvorlage gekoppelt. Falls sich keine Anzeichen von struktureller Kopplung zeigen lassen, sollte dennoch von einem bewussten Konventionsbruch ausgegangen werden, der dann die Asynchronität als künstlerisch-stilistisches Mittel einsetzt. Eine Analyse eines Musik-Videoclips sollte also in Bezug auf die Interdependenzen zwischen Bild und Musik drei Zustände kennen: Ton-dominant, Bild-dominant und Asynchronität. Wenn zu diesem Modell noch der Songtext integriert wird, dann sollte das Ergebnis eindeutig werden. Während der Arbeit an den Analysen stellte sich jedoch zunehmend die Erkenntnis ein, dass diese These nicht ohne weiteres haltbar ist. Zwar lässt sich in fast jedem Fall eine Interdependenz zwischen auditivem und visuellem Material erkennen, jedoch konnten im Rahmen der vorliegenden Arbeit keine hinreichenden Kriterien zur monokausal einwandfreien Bestimmung der Dominanz eines Zeichensystems abgeleitet werden. Analytisch einfach auszuwertende Aspekte, wie Melodieführung auf auditiver bzw. Videoschnitt auf visueller Ebene, liefern in den meisten Fällen keine zwingenden Ergebnisse. So bleibt die Bestimmung der Dominanz eines Zeichensystems vorerst der Intuition des Rezipienten überlassen. Zukünftige Forschungsprojekte müssen daher die perzeptiven Grundlagen und medienspezifischen Konventionen noch genauer berücksichtigen, um zuverlässige Kriterien entwickeln zu können. Doch selbst mit verbessertem Instrumentarium wird eine zweifelsfreie Bestimmung nicht in jedem Falle möglich sein. Dies muss kein Makel der betreffenden Wissenschaften darstellen, da das Musikvideo aus der Synergie der Symbiose von Song und Bildmaterial ein neues Gesamtkunstwerk erschafft. Sinnvoller erscheint dahingegen der Schritt zur Teilung der Analyse in eine Produzenten- und Rezipientensicht. So können weitere Bedeutungsvarianten im Wechselspiel der medialen Repräsentationen erschlossen werden. Das Ergebnis der vorliegenden Arbeit ist ein vereinfachtes 4x4-Faktoren-Modell, das die Trennung zwischen Produzenten- und Rezipientensemantik noch nicht vollständig konsequent umsetzt, dafür jedoch durch seine problemlose Anwendbarkeit besticht. Neben den Analyseebenen Bild – Musik – Songtext wird der Rezipient als vierte Dimension gleichwertig hinzugefügt, obwohl er inhaltlich eine andere Kategorie abbildet. Auf diese Art und Weise kann auf das Konzept des Rezipienten im Einzelfall zurückgegriffen werden, ohne dass alle Analyseschritte zwingend nach Produzent und Rezipient unterteilt werden müssen. Im Sinne einer pragmatischen Analyse ist dieses Vorgehen zu bevorzugen, da ansonsten der Gesamtzusammenhang eines Werkes im analytischen Detail verloren gehen kann. In den exemplarischen Analysen der vorliegenden Arbeit hat sich diese Vorgehensweise bereits bewährt. Dabei werden die vier Dimensionen unter Zuhilfenahme einer Analyseschablone untersucht, die sich selbst wiederum aus vier Subkategorien zusammensetzt: Die Dimensionen Musik, Bild, Songtext und Rezipient werden auf strukturell-technischer, soziokultureller, perzeptiv-konventioneller und der Ebene Künstler-Image-Publikum nach Interdependenzen durchsucht und bewertet. Erst durch diesen ganzheitlichen Ansatz wird das Potenzial von intermedialen Interdependenzen annähernd in seinem gesamten Umfang expliziert und einer tiefgreifenden Analyse zugänglich. Dieser Beitrag kann zukünftige Analysen von Musikvideos dazu befähigen, die strukturellen Verbindungen zwischen den Zeichensystemen eines Clips systematischer herauszuarbeiten und so semiotische Einheiten genauer zu verorten.

Univ., FB Rechtswiss., Diss. u.d.T.: Riede, Judith--Hamburg, 2000, Der Bildnisschutz in Deutschland und den USA unter spezieller Berücksichtigung der Person der Zeitgeschichte bzw. der public figure.