Hälsofrämjande arbete inom företag kan fungera på olika sätt, vilket kan ha betydelse för lärandet. För att lärandet ska ske i samband med hälsofrämjande arbete måste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lärandet i samband med hälsofrämjande arbete är det nödvändigt att utvärdera medarbetarnas behov. Därför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa några medarbetares, inom PEAB Bygg Division Västs, uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. För att undersöka ovanstående syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare från företaget. Under fokusgruppen kom medarbetarna bland annat fram till att det både finns möjligheter och hinder i samband med att kunna utveckla hälsofrämjande arbete inom företaget. En av slutsatserna visar att PEAB Bygg Division Västs hälsoutvecklare använder sig av dialog i samband med hälsofrämjande arbete, vilket kan ses som en pedagogisk insats som leder till välbefinnande hos medarbetarna.

No description available.

Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet. Studien visar att de intervjuade ledarna upplever både glädje och svårigheter i sitt ledarskap. Glädje i möjligheten att utveckla sina medarbetare samt upplevelsen av att befinna sig i händelsernas centrum. Svårigheter visar sig i form av bland annat upplevelse av tidsbrist och att inte kunna hålla sig inom tilldelade budgetramar. Det stöd som ledarna upplever i sitt arbete visade sig främst komma från andra kolleger men även från kommunala stödfunktioner så som personalsekreterare. Kontextens betydelse för ledarskapet visar bland annat hur lagar och förordningar sätter ramar för arbetet.

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar. Studien belyser frågan om det finns en gemensam känsla för ansvar, hur denna ser ut och på vilket sätt utvecklingen i det senmoderna samhället kan tänkas ha format denna känsla. Studiens teoretiska och begreppsliga ramverk bygger på Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tankar om det senmoderna samhället, individualiseringen och hur detta påverkar och hanteras av enskilda människor. Genom en hermeneutisk ansats genomfördes fem intervjuer i dialogform med respondenter uppväxta i det senmoderna samhället. Resultatet presenterar en huvudtolkning som inte understödjer tanken om massflykt från ansvar utan som målar upp ansvar som ett dynamiskt och pulserande fenomen som bland annat är behjälpligt i formandet av individens självidentitet.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun. Våra informanter är personal på boendet Eken och ansvariga lärare för de ensamkommande flyktingbarnens utbildning.  Vår studie grundar sig på informanternas tolkningar av de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov. Vi har även intresserat oss för hur våra informanter uppfattar de ensamkommande flyktingbarnens strävan efter en familjelik gemenskap, men också de emotioner informanterna upplever i sitt arbete.   Vi utförde kvalitativa intervjuer och av det insamlade materialet framgick det att de ensamkommande flyktingbarnen har ett stort behov av sociala relationer, som förutsätter närhet. Vi kom fram till att barnen sökte sig till varandra för att tillgodose behovet av närhet, då informanterna har en emotionell distans till barnen. Det framkom tydligt att informanterna har svårigheter att avgöra hur mycket de ska engagera sig känslomässigt. Eftersom vi ville ta del av hur informanterna tolkade de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov har vi använt oss utav hermeneutik, som vetenskapsteoretisk ansats. Vi kunde tolka och förstå det empiriska materialet med hjälp av utvalda socialpsykologiska teorier.  Tolkningar har utvecklats med hjälp av Scheffs teori om sociala band, Weiss tankar kring sociala behov, Stenbergs beskrivning av motiv till gemenskap samt Asplunds teori om social responsivitet och Hochschilds teorier om det emotionella arbetet. Dessa teorier har i vår studie kompletterat varandra och förklarat olika socialpsykologiska aspsekter som förekommer i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen.

<p>Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet. Studien visar att de intervjuade ledarna upplever både glädje och svårigheter i sitt ledarskap. Glädje i möjligheten att utveckla sina medarbetare samt upplevelsen av att befinna sig i händelsernas centrum. Svårigheter visar sig i form av bland annat upplevelse av tidsbrist och att inte kunna hålla sig inom tilldelade budgetramar. Det stöd som ledarna upplever i sitt arbete visade sig främst komma från andra kolleger men även från kommunala stödfunktioner så som personalsekreterare. Kontextens betydelse för ledarskapet visar bland annat hur lagar och förordningar sätter ramar för arbetet.</p>

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2008

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats. Resultatet visar att dialog och delaktighet i en balanserad styrning påverkar såväl lärande och utveckling samt verksamheters förutsättning att bli en lärande organisation. En balanserad styrning skapar struktur och tydlighet i verksamheten, där chefen har en betydande roll.

I mitten av 2000-talet gjorde Svenska dagbladet en granskning där tidningen kom fram till att läroböcker spred schablonbilder av invandrare. Det fanns flera undersökningar som visade att även om de negativa bilderna av invandring och invandrare hade tonats ner var böckerna inte klanderfria i sina skildringar. Eftersom jag anser att det är viktigt att läroböckerna inte sprider fördomar och negativa bilder av invandringen som kan leda till att den ökande främlingsfientligheten i vårt samhälla får mer näring, ville jag undersöka hur läroböckerna skildrade invandrare och invandring. I min undersökning valde jag att granska samhällskunskapsböcker på gymnasienivå. Jag valde att granska tre olika böcker och två upplagor av varje bok. En upplaga som kom före 2006 och en upplaga som kom efter 2006. Denna indelning i två perioder gjordes för att undersöka om läroboksförlag och läromedelsförfattare förändrade innehållet under den andra perioden eftersom både medier och forskning hade uppmärksammat problemet med skildringarna av invandringen och invandrare. Mina resultat stämmer överens med tidigare forskning. De visar att det inte förekommer rasistiska eller andra nedvärderande beskrivningar av invandrarna. Däremot knyts invandringen och invandrarna till problem och läroböckernas skildringar av invandringen och invandrare är sällan positiva. Min undersökning visar att de granskade läroböckernas skildringar av invandrare och invandring är något mer negativ under den andra undersökta perioden än den var under den första undersökningsperioden.

Abstrakt Syftet med den här studien är att få syn på och förstå hur informationsteknologi, IT påverkar förskollärarnas undervisning i förskolan och vilka positiva och negativa konsekvenser det kan bära med sig. Teorin visar att IT i förskolan/skolan används mer i verksamheten idag. I förskolans läroplan finns teknik med som ett strävansmål, vilket tydliggör att förskolan skall sträva efter att använda det här i sin verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Resultatet analyseras och tolkas med hjälp av hermeneutik. Med hjälp av hermeneutiken undersöks delarna för att få fram helheten och det här bidrar med en djupare förståelse av hur förskollärare upplever IT-utvecklingen i förskolans verksamhet.  Det framkommer i resultatet att det är viktigt som pedagog att ta vara på barnens tidigare kunskaper. Resultatet visar att lärplattan och dess funktioner fungerar som ett effektivt hjälpmedel då barnen skall få lära sig vanliga ämnen på ett roligare och nyare sätt. Undervisningen och aktiviteterna i förskolan/skolan varieras med IT och konkreta material för att ett lärande skall ske och det vanliga materialet inte skall glömmas bort. Resultatet förmedlar också att stress kan vara en medföljande faktor av IT-användningen i förskolan och att det finns en risk för beroende ifall IT används i för stor utsträckning. Det visar sig också att respondenterna tror att IT är här för att stanna och att det är mycket viktigt att förskollärarna har de kunskaper som krävs för att de skall känna sig trygga med IT-verktygen. Den här studien är viktig för att IT är nytt i förskolan samt att det ständigt kommer nya IT-verktyg. Innehållet i den här studien förmedlar en förståelse för hur IT-användningen ser ut på dagens förskolor för att inspirera andra pedagoger.   Nyckelord: Förskollärare, Hermeneutik, IT, Kompetenser, Lärplatta, Stress