Tidigare forskning har påvisat att i diskussionen kring övergången från förskola till förskoleklass, lyfts sällan vårdnadshavarna och deras perspektiv i övergången. Utifrån denna faktor formulerades syftet med denna studie, vilket är att undersöka samt uppmärksamma vårdnadshavarnas perspektiv inför deras barns övergång från förskola till förskoleklass. Studien  ska svara på dessa två frågeställningar; Vilka tankar har vårdnadshavare inför en förestående övergång för deras barn till förskoleklass? Och  uttrycker sig vårdnadshavare annorlunda om de upplevt denna övergång tidigare med äldre barn? Studien har använt sig av metoden enkäter, besvarade av vårdnadshavare i maj månad för att tydligt få fram deras åsikter inför en övergång. Enkäterna var insamlade av en lektor vid Linneuniversitiet och denna studie fick tillgång till dem obearbetade. Resultatet och analysen baserades på två begrepp utifrån den sociokulturella teorin; Kontext och Kultur. Dessa begrepp var viktiga verktyg för analysen eftersom de belyserur vårdnadshavarna uttryckte sig kring sammanhanget i övergångsprocessen samt hur de uttryckte sig kring mötet med den nya kulturen i och med den förestående övergången. I analysen av resultatet uppkom vårdnadshavarnas tankar kring övergången tydligt och de lyfte frågor och funderingar de hade inför övergången. Vårdnadshavarna skrev om funderingar de hade inför mötet med den nya kulturen, så som lokaler, skolgård och mötet med nya kompisar och lärare.

In today’s globalised world, international marketing is everyday business for many companies. Culture is a factor that might affect the effectiveness of international marketing. The purpose of this study is to examine how Swedish consumer’s attitude towards advertising is affected by cultural incongruence in the advertising message. To test this, a survey with four different versions of an advertising message was used. The different advertising messages were congruent, incongruent and two that were partly congruent with Swedish culture. The two versions that were partly congruent acted as the control version. If the advertising message was congruent with Swedish culture or not, was decided by the use of Hofstede’s theory of cultural dimensions. The result was that Swedish consumer’s attitude was no different regardless if the advertising message was congruent, incongruent or neither.

Idag år 2017 är det en stor kompetensbrist av mjukvaruutvecklare i Sverige. Det har resulterat i att många utlandsfödda personer har flyttat till Sverige för att arbeta i IT-branschen. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat åtta utländsk- och svenskfödda mjukvaruutvecklare som arbetar i Stockholm om attityder till organisationsstruktur och ledning. Vi har undersökt om attityderna skiljer sig åt mellan nationella kulturer. I mjukvaruutvecklarnas skildringar kunde vi se att det inte finns skillnader i attityder till organisationsstruktur och ledning mellan nationella kulturer. Alla våra intervjupersoner hade samma positiva attityd till platt organisationsstruktur och en öppen och avslappnad relation till sin chef.

This study is an analysis of how people from the former Yugoslavia saw their homeland. The aim is to investigate exiled Yugoslavs’ view of their homeland. The paper will also examine how Yugoslavia contributes to nostalgia. Additionally examine various groups’ of people view of Yugoslavia and the civil war. The source material used in this paper is mainly interviews. The interviewed persons are exiled Yugoslavs who were born between the years 1946-1960. Secondary source material is from literature. First hand literature used to examine Yugoslavia are: New Perspectives on Yugoslavia: Key issues and controversies edited by Dejan Djokic and James Ker-Lindsay, Balkan history: Yugoslavia rise and fall written by Sanimir Resic, Tito: Folkets diktator written by Björn Kumm. Method used in this paper is oral history. Through oral history, exiled Yugoslavs will tell how they experienced the former Yugoslavia. The survey showed that most exile Yugoslavs highlighted how good society, and their lives were back then in Yugoslavia. In addition, the study came to the conclusion that Yugoslavia contributes to nostalgia among exile Yugoslavians. Most of them travel back to their home country during their holidays to recharge both mentally and physically.

The aim of this paper is to study Neolithic culture of food and culinary art in southern Sweden.  Food lipid residues extracted from eight ceramic shards from the site Logården, Karleby in Västergötland Sverige, are analysed by using GC-MS, Gas Chromatography Mass Spectrometry. The ceramics belong to the Funnel beaker culture and the material is dated to about 3000-2900 BC cal. The goal is to figure out what the pots have been used for and how the results match up with earlier results on the use of ceramic vessels in the Neolithic. The results show that the ceramic shards contain a majority of lipids from terrestrial animals mixed with lipids from vegetables.

Startups har fördelar när det gäller innovation och kreativitet jämfört med stora företag. Införandet av struktur och processer kan hämma innovationsprocessen och företagens anpassningsbarhet. För att vara fortsatt innovativ och snabb kan en startup arbeta med att främja en entreprenöriell kultur i syfte att främja dessa egenskaper. Syftet med studien är att undersöka hur en startup kan arbeta för att främja en entreprenöriell kultur när företaget växer och får ökat behov av struktur. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien visar att studieobjektet, i och med att det vuxit, fått en ökad grad av struktur på grund av implementering av system och processer. Utifrån det teoretiska ramverket kan studieobjektet klassas som en startup och organisationskulturen kan liknas vid en entreprenöriell kultur. Slutsatsen är att enentreprenöriell kultur kan främjas genom bland annat rekrytering av målinriktade och entreprenöriella personer, gemensamma värderingar, aktiviteter och språkbruk.

Projektet #visavärlden fokuserar lika mycket på att lära ut tolkning om konst som det själva skapandet av egen konst. Genom moment där eleverna exponeras för, tolkar och diskuterar konst skaffar de kunskaper och inspiration för att sedan producera sina egna verk. Moment som 'duschen', där de blir översköljda av olika verk och konstnärer, 'bildpromenaden', där de analyserar och tolkar verk utifrån vad de ser och tänker, och 'frågorna', ett hjälpmedel för eleverna att själva komma fram till vad de tycker är viktigt och vill dela med sig. Efter att ha skaffat kunskap och insikt har eleverna i projektet jobbat flitigt för att kunna ställa ut sina verk. Detta är deras berättelser, röster och perspektiv på världen. Nyckelordet i detta arbete är “att berätta”, vilket involverar ett narrativ, en röst och identitet. I skolans läroplan finns skrivet att dessa begrepp skall bearbetas i bildämnet. Genom att själv berätta och ta del av andras berättelser ökar förmågan att kunna se och lära känna sig själv vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sin egen värld och identitet och bli öppen för andra människors liv och livsberättelser. Men både som lärare och elev har jag saknat en pedagogisk metod som öppnar möjligheten för barn och ungdomar att arbeta med sina berättelser och sin identitet. Detta arbete är ett svar på denna avsaknad.

En familj sitter ner och äter, pappan säger till sitt barn ”lek inte med maten”. Situationer som den här är något vi kan förstå och relatera till. Ett intresse väcktes för barnfamiljens middagar och vart den förståelse gällande hur vi beter oss runt matbordet kommer ifrån. Syftet med studien är att undersöka hur kulturell kunskap överförs i from av barnuppfostran under barnfamiljers vardagsmiddagar. För att undersöka detta har deltagande observationer utförts hos tre familjer i Stockholms villaförorter. Kompletterande kvalitativa intervjuer med föräldrarna i familjerna utfördes för att få en djupare kunskap om middagens innebörd för barnfamiljen. Insamlad data från utförda metoder har sedan analyserats tillsammans med två olika kvalitativa innehållsanalyser, domän analys och analytisk induktion. Domän analys fokuserar på termer och koncept för att skapa kulturella domäner. Analytisk induktion fokuserar på att låta insamlad data härleda ytterligare svar. Två domäner urskildes genom användandet av den första analysmetoden; Det goda föräldraskapet och Det goda måltidsbeteendet. Med hjälp av den andra analysen skapades teman underliggandes till dessa domäner; Tillsägelser, uppmuntran, auktoriteter, maktrelationer, mat, deltagarnas agerande, förväntningar/förhoppningar/ideal och bordsskick. Teman agerande och förväntningar var det mest förekommande i resultat och oftast i relation till varandra. Barnuppfostran visar sig i relationen mellan Det goda föräldraskapet och Det goda måltidsbeteendet och slutsatsen för detta arbete är att måltiden blir ett medel för överföring av kunskap. Då kunskap baseras på förståelse av kontext skapas en middag av motsägelser vilket öppnar upp för framtida studier.

En central del av den svenska självbilden och därmed även av landets strategiska kultur härstammar från rikets ställning som militärt alliansfritt. Tydliga uttryck för denna ställning borde således kunna återfinnas i officiella svenska utrikes- och säkerhetspolitiska dokument. Under en period på 2000-talet faller emellertid uttryck som förkunnar denna ställning bort från nämnda dokument, närmare bestämt från Utrikesdeklarationerna och Försvarsbesluten. Den militära alliansfrihetens ”bortfall” innebär således att ett svensk säkerhetspolitiskt strategiskifte under denna tid blir skönjbart. Det strategiska skiftet hamnar vidare, ofrånkomligen, i strid med landets strategiska kultur och utgör ett fenomen som existerande modeller inom nämnda teoribildning har svårt att ”acceptera”. I denna undersökning har syftet varit att genom en relativt ny modell inom teoribildningen strategisk kultur, hämtad från Alan Bloomfield, studera om, och i sådana fall varför, ett svenskt strategiskifte ägt rum och hur detta kan ske utan att det står i strid med rikets strategiska kultur. Undersökningen utgör även, ofrånkomligen, en teoriprövning av den nämnda teorimodellen. Studien utgör en enstaka fallstudie vilken sträcker sig över tid där författaren genom en kvantitativ innehållsanalys, i samverkan med en enklare textanalys, mäter korrelationen mellan variabler och därigenom undersöks vilken inverkan dessa har på att det urskiljbara svenska strategiskiftet äger rum. I studiens påvisas att tre faktorer, vilka hämtats ifrån det teoretiska ramverket, i samverkan med en politisk vilja medför att ett skifte avseende vilken ”subkultur” som dominerar Sveriges strategiska uppträdande är det som medför att den militära alliansfriheten, tillfälligt, avskaffas. Det subkulturella skiftet är vidare det som möjliggör att den i studien identifierade förändringen i rikets strategiska uppträdande inte bryter mot rikets strategiska kultur varvid även den prövade teoretiska modellen kan hävdas ha fyllt sitt syfte.

Problemformulering: Den här uppsatsen är en fallstudie som tar avstamp i konsumentkultur, brand culture och som med hjälp av narrativ söker förklara om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av Spotify. Trots uppsatsens fokus på konsumentens kulturella processer och erfarenheter säger undersökningen något om hur Spotify som varumärke kommuniceras till sina konsumenter. Den externa bilden av företaget, dess image, skapas i relation mellan företaget och konsumenten, vilket förutsätter att företaget kommunicerar ut ett budskap. Hur budskapet tas emot och tolkas av konsumenten ligger till grund för den här uppsatsens syfte. Den här uppsatsen kan därför sägas undersöka konsumentens roll i skapandet av Spotifys image. Syfte: Den här fallstudien ämnar att utifrån konsumentkultur, brand culture och narrativ undersöka om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av varumärket Spotify. Metod & Material: För att kunna undersöka konsumentens uppfattningar om varumärket Spotify och sina sociala och kulturella miljöer tillämpas i den här studien kvalitativa undersökningsmetoder. Intervjuer med tre olika fokusgrupper med fyra respondenter i varje grupp har gjorts, där varje respondent lyssnar på musik via Spotify minst 5 timmar om dagen per dag. Huvudresultat: Utefter respondenternas svar från de tre olika fokusgrupperna så står det klart att en av grupperna, fokusgrupp 1 (och respondenterna där), använder Spotify på det sätt där kulturella processer skapar mening genom konsumtion. De kulturella processerna skapar mening för konsumenterna på det sätt att konsumtionen av Spotify uppmanar till social interaktion med andra likasinnade individer.Genom en upplevd gemenskap med andra likasinnade individer genom konsumtionen av Spotify uppvisar konsumenten ett beteende där kulturella processer som sker i sociala och kulturella miljöer (eller med andra ord; vardagen) skapar mening för konsumenten.