<p>Dagens organisationer verkar på en marknad präglad av hård konkurrens om såväl marknadsandelar som kompetent personal. Detta ställer krav på kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta är commitment, som beskriver den anställdes bindning till organisationen. Individens värderingar i förhållande till commitment är delvis outforskat. Individualism är ett ramverk av värderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper. Mot bakgrund av detta är det intressant att sätta begreppet i relation till commitment. Syftet med denna studie var således att undersöka förekomsten av samband mellan individualism och commitment och hur dessa i så fall ter sig. Studien genomfördes genom en enkätundersökning på 158 bankanställda. Resultaten påvisade samband mellan horisontell individualism och känslomässig commitment samt mellan vertikal individualism och normativ commitment. Med denna kunskap kan organisationer anpassa sitt personalarbete för att motivera anställda och skapa förutsättningar för commitment.</p>

<p>Vår studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och är av kvalitativ art. Denna metod har lämpat sig bäst då vi ämnat undersöka det unika och speciella, snarare än det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser då vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skiljer sig åt signifikant vad gäller bildskapande, men att det även går att finna vissa likheter. Något som har varit genomgående i pojkarnas bildframställning är att de ofta målar action-figurer (Star Wars, Transformers) medan flickorna målar blommor och relationer i form av människor. Likheter, som har visat sig i alla tre förskoleklasser, är att de alla målar djur av olika slag. En bidragande faktor till att barnen ritar olika kan bero på vilken hemmiljö och kultur barnet kommer ifrån, samt medias inflytande. Det har även visat sig att leken i kombination med bildskapande är av relevans, då barnen bearbetar sina intryck och upplevelser genom bildskapande aktiviteter.</p>

<p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den <em>kan </em>skildras. Efter att ha läst in oss på litteratur kring ämnet mångkultur och barnlitteratur analyserade vi ett antal utvalda bilderböcker utifrån en analysmodell. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys eftersom vi ville få en mer djupgående inblick i hur mångkultur skildrades i de utvalda böckerna. En slutsats vi kom fram till var att mångkultur i modern barnlitteratur oftast skildras som något naturligt. En annan slutsats är dock att vanliga teman i barnlitteratur är flykt och krig, teman som anspelar på invandrares situation i det nya landet. Vi drog också slutsatsen att modern barnlitteratur bidrar till att barn oavsett ursprung kan identifiera sig med karaktärer i många av böckerna.</p>

<p>Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.</p><p>Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör <em>relationer </em>av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var <em>performativitet</em>, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas <em>’att festa’</em>, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad.</p><p><p><p>De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör <em>frihet, skam</em>, <em>respekt </em>och <em>heder</em>. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur <em>rykten </em>sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar.</p></p></p><p>Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.</p><p> </p>

<p>In 2003 the Swedish parliament passed the bill Shared Responsibility: Sweden’s Policy for Global Development (Gov. Bill 2002/03:122). As the first nation-state in the world, Sweden established a coherent policy on global development politics. The background matters for Sweden’s Policy for Global Development are a long history of unequal North - South relations and the effects of processes started more recently, most often mentioned as globalisation, which have increased interdependence between different parts of the world. Gender equality is one of the central elements in the policy along with human rights, democracy, sustainable use of natural resources and protection of the environment, economic growth, social development and social security, conflict management and human security, and global public goods. Gender equality is also often used as an example in the debate on culture and diverse understandings of development. Therefore, this is a pertinent focus of the thesis.</p><p>The key concepts of the thesis are consequently gender equality, development and culture and how they are used, are central to the contemporary discourse on global development politics, which has evolved over the past decades, but also reflect old images of the world originating from the hegemony of colonial and Western thought. The holistic approach to development will be discussed, as well as the Swedish self-image reflected in the policy and universal values versus perspectives of cultural relativism. Postcolonial theory provides critical perspectives on development and problematic issues of cultural difference in North – South relations. Considering the focus on gender equality, postcolonial feminist theories will be used to shed some light on the content of Sweden’s Policy for Global Development.</p>

<p>I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar.</p><p>Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen. Denna klyfta kulturerna emellan ökade efter att två hedersrelaterade våldshandlingar utfördes mot kurdiska flickor, och informanterna menar att det är en av anledningarna till varför många idag har fördomar gentemot kurder.</p>

<p>Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. </p><p>Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. </p><p>Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan. Efter att ha läst svaren på enkäten valde jag att även göra en kompletterande intervju med dem. Jag ville se hur de ansåg att familj, skola och samhälle påverkar deras sätt att se på sitt språk och sin kultur. </p><p>Både litteraturen och intervjuerna visar på att familjen, skolan och samhället påverkar en flerspråkig individs identitet. De påverkar individens relation till sitt modersmål, det svenska språket, den egna kulturen och den svenska kulturen.</p>

<p>Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.</p><p>Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat.</p>

<p>Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands.</p><p>Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer.</p><p>Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del.</p><p>Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden. Dessutom spelar den en avgörande roll i det regionala utvecklingsprogrammet vilket visar på att man avser att använda sig av kultur för att uppnå regional utveckling i Region Halland.</p>

<p>Abstract </p><p>Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. </p><p> I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. </p><p> Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten. </p><p> I analysdelen har vi analyserat resultatet utifrån våra teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att våra respondenter till stor del har dåliga erfarenheter av socialtjänsten. Där de ses som en grupp och inte som enskilda individer. Ungdomar är den grupp som har ökat mest hos socialtjänsten pga. att olika sociala problem har tvingat dem att ta denna kontakt.</p>