I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola. Med hjälp av mitt empiriska material vill jag ge en bild av dels föräldrars förhållningssätt kring religion i förskolan, dels vilka förhåll-ningssätt som föreskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. I min analys av detta material har jag använt mig av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det finns en tendens att dela in barn i olika grupper efter religiös och kulturell tillhörighet och trots att Sverige ofta beskrivs som ett sekulärt land finns det en mening med att fråga sig vilket inflytande majoritetsreligionen har på förskolans verksamhet och hur detta ter sig i mötet med förskolebarnen och deras kulturella bakgrund.

Den här uppsatsen undersöker hur det talade språket påverkar socialt samspel, kamratkultur och arbetsmiljö i skolan. Studien bygger på material som är insamlat genom etnologiskt fältarbete på en högstadieskola i Uppsala, med tyngdpunkt på kvalitativa metoder, såsom intervjuer och observationer. Språket kan betraktas som ett socialt redskap, som ständigt används av skolungdomarna i vardagen, för att skapa nya eller bekräfta redan befintliga sociala och kulturella mönster. Uppsatsen beskriver skolmiljön som präglad av maktrelationer och språket som en bärare av makt. Eleverna kan upprätthålla en hierarkisk social struktur genom att använda generaliserande benämningar gentemot andra elever. Genom att använda förnedrande skällsord som associeras med kvinnor, invandrare och sexuellt avvikande, har man med hjälp av språket makten att bekräfta en svensk, maskulin norm. Bland eleverna finns också olika strategier för att göra sina röster hörda genom en ljudmatta – antingen genom ljudmässig överröstning, eller genom att använda ord som genom sin laddade innebörd väcker särskild uppmärksamhet. Slutligen beskrivs hur ungdomarna anpassar sitt språk efter olika situationer och sammanhang. Varje uttalande betraktas som ett resultat av en mer eller mindre medveten riskbedömning, vars konsekvenser är avgörande för individens sociala roll.

Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands. Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer. Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del. Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden. Dessutom spelar den en avgörande roll i det regionala utvecklingsprogrammet vilket visar på att man avser att använda sig av kultur för att uppnå regional utveckling i Region Halland.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten. I analysdelen har vi analyserat resultatet utifrån våra teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att våra respondenter till stor del har dåliga erfarenheter av socialtjänsten. Där de ses som en grupp och inte som enskilda individer. Ungdomar är den grupp som har ökat mest hos socialtjänsten pga. att olika sociala problem har tvingat dem att ta denna kontakt.

Syftet med uppsatsen är att studera hur ett svenskt företag arbetar för att stärka sin relation med konsumentgruppen som tillhör det mångkulturella segmentet.I vår referensram tas aspekter upp som är relevanta för vår analys. Teorier och synsätt vi använder är de om relationsmarknadsföring, kulturer samt mångkulturell marknadsföring.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och en fallstudie. Fallstudien omfattar en intervju samt insamlande av sekundärdata såsom pressmeddelanden för att stärka intervjun.I empiriavsnittet presenterar vi fallföretaget Tele2 samt sammanställningen av intervjun som gjordes med Tele2. Vi tar upp de viktigaste faktorerna såsom strategi för att möta mångkulturella kunders förväntningar och relationsuppbyggnad.I analysavsnittet ställer vi empiri mot teori och diskuterar Tele2:s strategier. Bland annat diskuteras Sveriges mångkulturalism, relationsuppbyggnad mot den mångkulturella konsumenten samt att möta dennes efterfråga.Av teorin kan vi först dra slutsatsen att mångkulturella samhällen och marknader idag är en verklighet i många länder. Vidare är detta en ytterst viktig faktor för företagen att ta hänsyn till då de i allra högsta grad agerar på marknaderna och då i samhället. Företagen måste uppmärksamma detta och kan då också dra nytta av den mångkulturella ekonomiska potentialen.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer. Därmed finns det en stark vilja hos intervjuade personer att integrationen ska fungera för att skapa ett bättre samhälle för alla resultat visar även respondenterna är medvetna om förekomsten av främlingsfientligheten i samhället, de är inte medvetna om hur den strukturella diskrimineringen fungerar, både inom socialtjänsten och i samhället i övrigt.

I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar. Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen. Denna klyfta kulturerna emellan ökade efter att två hedersrelaterade våldshandlingar utfördes mot kurdiska flickor, och informanterna menar att det är en av anledningarna till varför många idag har fördomar gentemot kurder.

Societal changes make culture increasingly central but also problematise it. New per-spectives are needed to meet these challenges. The international field of cultural studies is a promising effort to answer these challenges and vitalise cultural research. Sweden may make a significant and indeed unique contribution to this effort, but im-portant steps remain to be taken with this purpose. One such step would be to install a new national-international research institute on a higher level, in order to connect disciplines, universities and regions, and push innovative developments forward. Against such a background, this report leads up to an outline of a proposed new Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS). This is yet only a proposal, writ-ten at a time when ACSIS yet only exists as an imaginary utopia – though living with an extraordinary vitality in the minds of a wide intellectual network of committed scholars. Funding is presently being sought for, but it is not yet decided in what exact manner the ideas presented here will eventually be made real. The formulation of tasks, organisation and budget is thus yet a hypothetical model. Still, this bold adventure has reached a long way since its first inception. The ACSIS has long been an attractive dream for me and for many of my colleagues among cultural researchers. It is a very great pleasure to see the plans crystallised thus far, as the journey towards an ACSIS has reached its last and decisive phase. The report results from a committee work funded by the Bank of Sweden Tercen-tenary Foundation (Riksbankens jubileumsfond), and the Swedish Council for Re-search in the Humanities and Social Sciences (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet). I had the great pleasure to work together with Svante Beckman, Ulf Hannerz, Lisbeth Larsson, Britta Lundgren, Orvar Löfgren, Ove Sernhede and Ulf Lindberg, and was reliably assisted by Åsa Bäckström. The group started working in January 2000, with a series of working meetings. Each member of the group has also had intense discussions of the basic ideas with other Swedish and international scholars, in meetings and by personal communication. Many therefore deserve warm thanks for making this report possible. The material and mental support by the two research funding bodies was essential, as was the generous and always stimulating collaboration in the committee. Linköping Univer-sity and the City of Norrköping have been overwhelmingly supportive towards this unique proposal, further strengthening our faith in its potential. We are also grateful to all those many Swedish and foreign researchers with whom these ideas have been discussed. The National Institute for Working Life programme for Work and Culture in Norrköping was a most hospitable host for this whole planning project.

ABSTRACT Title: The town's largest employers, is there a need to exchange? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emmelie Eriksson, Malin Ström Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2012 – June Aim:  Gain a deeper understanding of the topic corporate culture  Get an understanding as to how corporate culture influences the daily operations  Possibly be able to help with any concrete to help the investigated company to improve its corporate culture Method: Data collected through both quantitative and qualitative surveys in the form of a questionnaire answered by 71 people, three interviews with the employees with leading roles at the investigated company and an observation. The material is analyzed with a hermeneutics approach, which means that we have assumed facts and then built our work on trying to find an understanding and to draw our own conclusions based on the perspective that we found. Result & Conclusions: The results of this study show that the company needs to work on its corporate culture. We have found a few points we would like to improve in the company we examined. We believe that it is the company's reputation and it begins already in the company's own recruitment process it is the main finding from our study. Suggestions for future research: Interesting would be to seek employment with the company you want to investigate to see how the whole recruitment process goes on to perform deeper analysis, another idea would be to ask the employees that enjoy to work there against those who does not enjoy to work at the company to find the basic building blocks of corporate culture to this particular company. Our restraint in order to not go even deeper in this study is time. Contribution of the thesis: Because our company is anonymously does not work immediately no new knowledge to specific stakeholders, but the paper can, however, be of assistance to stakeholders within the same sector. Our completed work is primarily to provide our own knowledge and will hopefully lead to some help for the company in the future. Key words: Corporate culture, team leader, agent, groups, culture, economics / ABSTRACT Titel: Ortens största arbetsgivare, behövs det en förändring? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Emmelie Eriksson, Malin Ström Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2012 – juni Syfte:  Få en djupare förståelse av ämnet företagskultur  Få en förståelse av hur företagskulturen påverkar den dagliga verksamheten  Att kunna bidra med någon konkret som hjälper det undersökta företaget att förändra sin företagskultur Metod: Data har samlats in via både kvantitativa och kvalitativa undersökningar i form av en enkät besvarade av 71 personer, tre intervjuer med anställda på företaget med ledande roller och en observation. Materialet har analyserats med ett hermeneutiskt synsätt vilket innebär att vi har utgått ifrån fakta och sedan byggt vårt arbete på att försöka hitta en förståelse och att dra egna slutsatser utifrån det perspektiv som vi funnit. Resultat & slutsats: Vårt resultat med denna studie visar att företaget behöver förbättra sin företagskultur. Vi har hittat några punkter vi skulle vilja förbättra hos företaget vi undersökt. Vi anser att det är företagets rykte och som har sin verkliga början redan i företagets egen rekryteringsprocess som är den främsta slutsatsen från vår studie. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare studier med detta arbete är att söka en tjänst hos företaget detta för att få en inblick i rekryteringsprocessen, för att se hur den verkligen går tillväga. Det vore även intressant att jämföra de som trivs mot de som trivs mindre bra för att verkligen hitta grundstenarna i företagskulturen. Vår begränsning för att inte gå in ännu djupare i detta är tiden. Uppsatsens bidrag: Eftersom vårt företag är anonymt så ger inte arbetet direkt någon ny kunskap till specifika intressenter, men uppsatsen kan däremot vara till hjälp för intressenter inom samma bransch. Vårt slutförda arbete är i första hand till för vår egen kunskap och ska förhoppningsvis leda till något som företaget kan använda sig av i framtiden. Nyckelord: Företagskultur, teamledare, agent, grupper, kultur, ekonomi