Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten. Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald. Resultatet visar att respondenterna huvudsakligen knyter begreppet kulturell mångfald till skillnader mellan länder, även om kultur också innebär olikhete ri synsätt, livsstil, uppväxtvillkor etc. Förskollärarna anser sig i stort sett förberedda för att möta och arbeta med barn från olika kulturer samtidigt som de gärna vill skaffa sig ytterligare kunskaper om andras kultur.

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit många svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som är utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlägga produktionen i ett land med lägre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebär ett möte med en ny kultur och nya förutsättningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det därför en hel del de behöver ta ställning till. Relationer, särskilt till tillväxtmarknader diskuteras oftast utifrån ett kortsiktigt perspektiv där företag endast etablerar kortsiktiga relationer. Frågan vi ställer oss är därför vad vinsterna kan bli med att skapa hållbara internationella relationer. En naturlig del av undersökningen är därmed att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom en etablering, hur kulturella skillnader behandlas samt hur den nya relationen hanteras. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som ligger bakom svenska företags val att etablera sig i på en ny marknad och vilka barriärer de har tvingats övervinna för att skapa lyckosamma relationer. Vi vill även ta reda på vilka vinsterna är med en etablering, väntade som oväntade och varför företag väljer att stanna kvar och vårda sina relationer. Vi har valt att titta närmare på ett fenomen, det vill säga vilka vinsterna blir av att skapa hållbara relationer. Vi har valt undersöka detta i ett sammanhang som vi avgränsat till de baltiska staterna och Polen. Vi har genomfört undersökningen efter en kvalitativ undersökningsmetod med ett abduktivt arbetssätt. Undersökningens empiriska del är inriktad på företag som valt att förlägga produktion i något av de baltiska länderna eller Polen. Primärdata har samlats in genom intervjuer. Respondenterna består av personer som legat bakom eller har kunskap om företagets internationalisering, en företagsutvecklare inom en internationell organisation samt Lettlands honorärkonsul. Sekundärdata har vi funnit genom att studera facklitteratur, artiklar, rapporter, vetenskapliga artiklar samt online på Internet. Slutsats Nya drivkrafter har växt fram under tidens gång Det finns kulturella skillnader som behöver tas tillvara på Relationen går åt båda håll, ett utbyte sker, kulturellt såväl som kunskapsmässigt

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn. Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn? Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna. Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna. Organisationskulturerna i båda organisationerna har drag som är karaktäristiska för just dem men likheterna är stora i till exempel attityden till arbetet och arbetsuppgifterna samt uppfattningen om organisationens atmosfär. En stor skillnad, kanske den främsta, återfinns i organisationernas värderingar som är en viktig del av organisationskulturen.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här undersökningen är skapa bättre förståelse för hur människor påverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hälsofrämjande åtgärd. Följande frågeställningar har använts: Hur påverkas människan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstånd kan påverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krävs av personal som vägleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hälsointerventioner? Vilka åtgärder behövs, inom vård, politik, samhällsstruktur och forskning för att kultur som hälsofrämjande åtgärd skall nå de människor som behöver den? Metod Den här studien är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna är analyserade med meningsinnehållet (inte språket) i fokus. En genomgång av litteratur har gjorts i syfte att få en bakgrundsbild av forskningsområdet kring kulturens samverkan med hälsan. Resultat De forskare som intervjuats är överens om att estetisk kultur påverkar hälsan. Deras forskning och erfarenheter pekar på att kultur påverkar hälsa ur flera aspekter, såväl fysiska och psykiska som sociala och emotionella. Studier visar hur sinnesimpulser översätts till fysiska effekter i kroppen och att kultur är en påverkansfaktor för såväl livslängd som livskvalitet. Flera olika sjukdomstillstånd har visat tydlig positiv respons på mötet med kultur. Slutsats Bilden som växer fram genom forskarnas erfarenheter och studieresultaten är en bild av människan som en del av sin omgivning. Det blir tydligt att en helhetssyn på hälsa är avgörande för att kulturell aktivitet skall kunna implementeras i vård och samhälle. För att den forskning som finns skall få utrymme att tillämpas och kunna göra effekt på hälsan krävs såväl strukturella som värderingsmässiga förändringar i samhället. / Aim The aim of this study is to create a better understanding of how humans are affected by participation (active or passive) in cultural activities and to broaden the knowledge about culture as a factor of health promotion. The four following questions represent the base of the research: How are humans affected by culture, physiologically and psychologically? Which medical conditions can be affected by cultural activity? What type of competence is required by personnel who guide participants in cultural activity and health care interventions? What measures are required in helth care, politics, on a structural level in society and in research, to make sure that culture as a helth promotor reaches the people who need it?   Method This study is qualitative and based on semi-structured interviews with four scientists. The interviews are analysed with focus on meaning (not language). A review of literature has been made in order to get an overview of research on cultures’ interaction with health.   Results The researchers interviewed agreed that aesthetic culture affects health. Their research and experience suggest that culture affects several aspects of health, physical and mental, social and emotional. Studies show how sensory input is translated to physical effects in the body and that culture is an influential factor for both the length and quality of life. Exposure to culture has shown clear positive response on several medical conditions.   Conclusions The picture that emerges through the researchers’ experience and the research results is an image of the human being as a part of her environment. It becomes clear that a holistic approach towards health is essential if cultural activity is to be implemented in healthcare and society. In order to make space enough for the research and experience that exists to be implemented in a way that has an effect on health, both structural and valuation-related changes in society are required.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to “Swedish” culture by presenting and educate the pupils in this. I have also chosen to investigate if this creates an othering of the newly arrived pupils. The study is executed by a qualitative method by observation in five introduction classes and by interviews with four teachers in these classes. The starting point of this study is social constructivism of culture. There by is culture defined by this perspective and also what culture creates. The theory is built through what culture can be in an anthropological perspective which in this study means patterns of actions, people’s way of thinking, norms people live after and basic values in the culture. Also what can happen when different cultures meet and how humans categorize each other. The conclusion of this investigation is that all four respondents believe that it’s important to convey “Swedish” norms and values to their pupils. Their purpose is for the pupils to learn how to act around others and to learn how to behave in the school, also for the pupils to be able to participate in the community. It has shown that the teachers want to point out the “Swedish” culture and their creation of “Swedish” culture as the superior culture compared to “the others” and the culture that “the others” should reach for. How the schools assignment to create community national identity of the pupils has shown being a complex assignment. When this assignment is interpreted by the teachers something happens and the teachers categorizes the pupils to “the others” and they are shut out from the imagined communities.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to “Swedish” culture by presenting and educate the pupils in this. I have also chosen to investigate if this creates an othering of the newly arrived pupils. The study is executed by a qualitative method by observation in five introduction classes and by interviews with four teachers in these classes. The starting point of this study is social constructivism of culture. There by is culture defined by this perspective and also what culture creates. The theory is built through what culture can be in an anthropological perspective which in this study means patterns of actions, people’s way of thinking, norms people live after and basic values in the culture. Also what can happen when different cultures meet and how humans categorize each other. The conclusion of this investigation is that all four respondents believe that it’s important to convey “Swedish” norms and values to their pupils. Their purpose is for the pupils to learn how to act around others and to learn how to behave in the school, also for the pupils to be able to participate in the community. It has shown that the teachers want to point out the “Swedish” culture and their creation of “Swedish” culture as the superior culture compared to “the others” and the culture that “the others” should reach for. How the schools assignment to create community national identity of the pupils has shown being a complex assignment. When this assignment is interpreted by the teachers something happens and the teachers categorizes the pupils to “the others” and they are shut out from the imagined communities.

Syftet med den här studien är att 1) jämföra upplägget av läromedel i Sverige och i Kina (Shanghai), 2) jämföra de lösningsmetoder som presenteras i läromedlen samt 3) undersöka hur läromedlen präglats av den matematiska kulturen i respektive land. Vår studie bygger på APOS-teorin (kompletterat med PCK), en teori som bland annat beskriver processen av matematikinlärning i olika steg. Studien har vidare gått till så att vi gjort en textanalys och studerat de valda läromedlen, Matematik år 8 (Liu, 2006) för Kina och Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) för Sverige, för att hitta såväl likheter som skillnader mellan läromedlen. Resultatet av studien sammanfattas till att läromedlen till största delen tar upp samma metoder inom det studerade området. Den upptäckta skillnaden ligger i de övningsuppgifter som presenterats. Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) innehåller betydligt fler övningsuppgifter som dessutom i många fall har en tillämpande karaktär, medan uppgifterna i Matematik år 8 (Liu, 2006) innehåller färre uppgifter, som oftast är abstrakta och aritmetiska. Detta har vi tolkat som ett resultat av den rådande kulturen i respektive land. Den kinesiska skolan har en starkare betoning på prov och har därför läroboken som en förberedelse inför kommande provtillfällen. Den svenska skolan däremot använder termer som förståelse och lustfyllt lärande, vilket medför att även läroboken försöker spegla detta genom vardagsnära kopplingar, främst i form av övningsuppgifter.

I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare? Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter. Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ’odling’ mot ’bildning’.

No description available.