MISA är ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsättning för människor med funktionshinder. På grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det växt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstå deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i ämnet kultur. Teorin har spelat en stor roll för att både förstå och rama in företagets kultur. Uppsatsen använder sig både av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom ämnena kultur och ledarskap. Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstår som viktiga. Det visade sig att det är viktigt att få in medarbetare med en viss mognad och med högskoleutbildning. Medarbetarna innehar liknande värderingar och är stolta över sin arbetsplats. Två kulturuttryck är genomgående på företaget, det starka egna ansvaret och organisationens informella maktstruktur. Studien visade även på mönster som företaget kan diskutera vidare som handlar om hur de ser sig i förhållande till sin omgivning, vilken roll företaget själva har i de deltagarnas svårigheter att komma ut i anställning samt hur organisationens väljer och fördelar tjänster i relationen till män och kvinnor. Företaget har de senaste åren lagt anställning till funktionshindrade personer i främsta rummet. Dessutom har uppgiften att arbeta med "företagsövergripande" frågor premierats genom olika kulturella processer, som till exempel att de anställda uppmärksammas, blir sedd och att arbeta över hela företaget har varit ett av lönekriterierna. Ledarskapet på MISA ser olika ut och har en dubbeltydighet, då det finns två roller av ledare som verkar på den högsta nivån. Dessa roller ger ett komplement i företagsledningen men inger även otydlighet och blir ett fall för ifrågasättanden.

No description available.

Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer och observation. Studiens syfte är att få förståelse på hur denna undervisning är utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare är syftet att försöka öka förståelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan påverka deras lärande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrågor utifrån lärarens perspektiv. Undersökningens resultat visar att människokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan på individen, är i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola såväl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat äktenskap och omskärelse. En del elever drabbas av det fortfarande, därför uttrycker lärarna att det är viktigt att fokusera på de här ämnena mer än andra. Däremot är homosexualitet, preventivmedel och abort exempel på ämnen som inte har stor betydelse i undervisningen. Anledningen är homosexualitet är förbjudet enligt koranen, samt att abort och preventivmedel är områden som är förenade med äktenskapet.

Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska. Även om styrdokumentens diskurs tycks eftersträva "politisk korrekthet" gällande hur kulturarv framställs och relateras till mångfald synliggörs etnocentriska drag där "vår" kultur ses som hegemon. Vilken roll kulturarv har och varför föremdlingen av kulturarv ses som viktigt i en mångkulturell skola tydliggörs inte i dokumenten, utan blir istället en fråga om tolkning. Att skolans roll och plats i det mångkulturella samhället behöver uppmärksammas mer blir därför tydligt.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU. Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat.

Dagens organisationer verkar på en marknad präglad av hård konkurrens om såväl marknadsandelar som kompetent personal. Detta ställer krav på kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta är commitment, som beskriver den anställdes bindning till organisationen. Individens värderingar i förhållande till commitment är delvis outforskat. Individualism är ett ramverk av värderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper. Mot bakgrund av detta är det intressant att sätta begreppet i relation till commitment. Syftet med denna studie var således att undersöka förekomsten av samband mellan individualism och commitment och hur dessa i så fall ter sig. Studien genomfördes genom en enkätundersökning på 158 bankanställda. Resultaten påvisade samband mellan horisontell individualism och känslomässig commitment samt mellan vertikal individualism och normativ commitment. Med denna kunskap kan organisationer anpassa sitt personalarbete för att motivera anställda och skapa förutsättningar för commitment.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den kan skildras. Efter att ha läst in oss på litteratur kring ämnet mångkultur och barnlitteratur analyserade vi ett antal utvalda bilderböcker utifrån en analysmodell. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys eftersom vi ville få en mer djupgående inblick i hur mångkultur skildrades i de utvalda böckerna. En slutsats vi kom fram till var att mångkultur i modern barnlitteratur oftast skildras som något naturligt. En annan slutsats är dock att vanliga teman i barnlitteratur är flykt och krig, teman som anspelar på invandrares situation i det nya landet. Vi drog också slutsatsen att modern barnlitteratur bidrar till att barn oavsett ursprung kan identifiera sig med karaktärer i många av böckerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända invandrarbarn har det i skolan och hur lärarna arbetar med dem. Jag utgår från lärarens perspektiv i mitt arbete. Jag har använt mig av en kvalitativ ansats som metod, för att få en djupare förståelse av nyanlända flyktingbarns situation i skolan. Den empiri jag har använt har erhållits från kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört tre halvstrukturerade intervjuer. Tidigare forskning visar att från ett monokulturellt perspektiv där lärarna undervisat utifrån svenskhetens referensramar, värderingar och mål, trots att det har funnits mångkulturella elever i klassrummet, har man nu kommit fram till att en skola med många elever med multietniska bakgrunder bör innehålla ett annat pedagogiskt arbetssätt som utgår mer från elevers olikheter. Detta mångkulturella perspektiv, där man undersöker hur lärarrollen går och bör gå hand i hand med mångkulturell skolutveckling, är en ny gren i forskningen. Ett nytt pedagogisk begrepp har tillkommit vilket är interkulturellt lärande, det tolkas som en mång- och ömsesidig process där individer lär sig att vara öppna och acceptera varandras kulturer. Interkulturell pedagogik tolkas även som ett förhållningssätt i undervisningen vilket genomsyrar lärarens arbete med nyanlända flyktingbarn. Forskning visar även att många flyktingbarn har upplevt våld och trauma på ett eller annat sätt. Många av dessa människor sitter bakom en skolbänk någonstans i landet. Olika metoder och arbetssätt behövs för att hjälpa dessa elever som lider av hemska erfarenheter. Dessa metoder har sin utgångspunkt i den interkulturella pedagogiken.   I min undersökning visar det sig att många nyanlända barn har olika erfarenheter från hemlandet. Några har varit med om hemska upplevelser, trauman och aldrig gått i skolan. Det förekommer även analfabetism bland elever och föräldrar. Lärarens synsätt på de olika kulturerna är att alla ska behandlas lika och undervisas på ett sådant sätt som passar alla. Eleverna måste lära sig att acceptera varandras kulturer. Det jag fann mest intressant i min undersökning var en viss folkgrupps syn på muslimer och andra kulturer. Där fann jag en hierarki och statusskillnader mellan grupper som jag inte visste kunde uppstå. Detta skulle kunna vara en intressant aspekt för vidare forskning.

Teatern är en plats där konstnärlig aktivitet ska bedrivas och vara ett nöje som är till för alla. Såväl barn som äldre ska finnas representerade i salongerna. Tyvärr ser det inte riktigt ut så idag. Det bedrivs visserligen en tydlig konstnärlig teaterverksamhet och teatern anses fortfarande vara ett nöje av hög klass, men den sista punkten med representativitet är inte uppfylld. Publiken i salongen består nämligen inte av människor från alla delar av befolkningen. Undersökningar som gjorts gällande teatern visar att vissa målgrupper är representerade i mindre utsträckning. En av dessa målgrupper är män i åldern 25-40 år. Författarna har fått i uppdrag av Uppsala Stadsteater att undersöka vad det är som hindrar dessa män från att gå på teatern. I uppsatsen ska därför frågor kring hur Uppsala Stadsteater uppfattas och hur de kan påverka målgruppen besvaras. För att besvara syftet har tidigare genomförda undersökningar använts samt en ny kvantitativ enkätundersökning genomförts, här kallad Uppsala Stadsteaters enkät.Genom Uppsala Stadsteaters enkät, där 100 respondenter i Uppsala fick besvara en utarbetad uppsättning frågor, har framkommit att Uppsala Stadsteater ses med positiva ögon. En majoritet anser dock att informationen om Uppsala Stadsteater och erbjudna föreställningar inte når ut till dem. Det visar sig även att nöjen som krog/pub, bio och sportevenemang är mer populära än teatern av anledningar som olika intressen och ren bekvämlighet. Med ett antal undersökningar som bakgrund och det valda teoretiska ramverket kan vissa slutsatser dras och användas till att ge förslag på framtida åtgärder. En bristande marknadsföring har lett till att målgruppen känner sig dåligt informerad om föreställningarna vilket har föranlett uteblivna besök. För att ändra på detta så bör Uppsala Stadsteater möta målgruppen på deras nivå och leverera en lösning som passar just dem. Det kan handla om val av medium och formuleringar i text som tilltalar målgruppen. Målet är att på rätt sätt nå ut med Uppsala Stadsteaters repertoar, som är fylld med stor bredd och variation i föreställningarna, och förhoppningsvis inspirera till mer frekventa besök av en nu saknad målgrupp.

I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola. Med hjälp av mitt empiriska material vill jag ge en bild av dels föräldrars förhållningssätt kring religion i förskolan, dels vilka förhåll-ningssätt som föreskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. I min analys av detta material har jag använt mig av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det finns en tendens att dela in barn i olika grupper efter religiös och kulturell tillhörighet och trots att Sverige ofta beskrivs som ett sekulärt land finns det en mening med att fråga sig vilket inflytande majoritetsreligionen har på förskolans verksamhet och hur detta ter sig i mötet med förskolebarnen och deras kulturella bakgrund.