<p>I projektet har jag utformat ett bord för hemmet som man kan leva med hela livet och som enkelt kan anpassas utifrån olika människors behov, och förändras allt eftersom ens livssituation och behov förändras.  Bordet ska kännas värdefullt och få ett mervärde genom att laddas med personliga berättelser och vara något man vill behålla och bevara.   Samtidigt är bordet tänkt att vara en startpunkt för att få människor att börja reflektera över sina förhållningssätt till konsumtion och vilka värden som är viktiga i livet. I ett längre perspektiv  hoppas jag att detta kan minska den onödiga konsumtionen och bryta den slit- och slängmentalitet som råder i samhället.</p> / <p>In this project I designed a table for the home, that you can live with through the life. It can easily be adapted to different needs and change when the life situation and needs change. The table should feel useful and get added value by telling personal stories and be something you want to keep and preserve.   Meanwhile, the table intended to be a starting point to get people to start thinking about their approach to consumption, and which values that are important in their lives, and in the long run reduce the unnecessary consumption.</p>

Det här är en kandidatuppsats som är skriven av studenter på Ersta Sköndal högskola under 2016. Den är skriven med utgångspunkt i problematiken vad som potentiellt händer om socionomstudenter har en alltför negativ bild av socialtjänsten, som grundar sig i en negativ bild som massmedia målar upp. Uppsatsen strävar efter att undersöka om socionomstudenter förändrar sin attityd till socialtjänsten som arbetsplats genom att genomföra sin praktik på socialtjänsten och försöker besvara vilka orsakerna till attitydförändringen har varit. Den har en kvalitativ ansats och bygger på sex intervjuer av socionomstudenter som praktiserat på olika socialtjänster i Stockholm. Uppsatsen utgår från tre teman för att lättare kunna studera hur attityder kan förändras, dessa teman är: innan praktik, under praktik och efter praktik. För att analysera vår insamlade empiri har vi använt av oss socialpsykologisk teori om attityder samt teori om professionsidentitet. Vi har även kopplat vår empiri till tidigare forskning om attitydförändring, praktik, utbildning och professionsidentitet. Uppsatsens resultat visar att attityden till socialtjänsten har förändrats från något negativ till något positiv för samtliga sex respondenter. Det visar sig nu att majoriteten av respondenterna har sökt sig till och arbetar vid sidan av studierna på de arbetsplatser där de utförde sin praktikperiod.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare kan förebygga att elever förlorar motivation vid matematikundervisningen. I studien undersöks det också hur lärare kan fånga upp samt arbeta med omotiverade elever. För att möjliggöra studien har kvalitativ data i form av intervjuer och observationer använts. Undersökningen genomfördes på en grundskola där tre klasslärare i årskurs 2–3 intervjuades och observerades under matematiklektioner. Resultatet påvisar att brist på motivation kan ses på ett flertal olika sätt i undervisningen såsom osäkerhet, att eleverna saknar det inre drivet samt att undervisningen inte är tillräckligt tillfredsställande. I resultatet framkommer det också olika metoder som lärare kan använda för att skapa motivation hos eleverna. Där ingår bland annat en varierad undervisning, uppmuntran och beröm samt att läraren har en positiv syn på elevernas förmågor och lärande. Att elevers motivation har en stor betydelse i lärandet är det ingen tvekan om. Därför är det mycket väsentligt att lärare har förståelse för detta och på så sätt förebygger att elevers motivation och intresse minskar i undervisningen.

<p>ABSTRACT</p><p>Denna uppsats var en undersökning av motivationsarbetet på ett hälsoföretag i Sverige. Syftet med undersökningen var att beskriva vad hälsoföretaget använder sig av för teorier och metoder för att motivera sina klienter. Uppsatsen baserades på fyra intervjuer och två observationer. Personerna som ingick i undersökningen var alla anställda på företaget. Ledarna använder sig av olika teorier och modeller för att motivera sina deltagare. Några av dessa var motiverande samtal, kroppsspråk och motivationskorset. En viktig del av Hälsoföretagets arbete var att sprida glädje bland sina deltagare. De vill få alla att känna sig sedda och detta gjorde de genom uppmuntrande kommentarer och blickar. Trots det så upplevde vi att ingen av dem har reflekterat särskilt över hur de gör när de ska motivera sina klienter. Ett annat resultat vi fann var att inte alla använder sig av någon vetenskapligt baserad motivationsmodell. För att öka chansen för bättre resultat kan det vara en fördel att ta stöd från forskningen.</p>

ABSTRACT Denna uppsats var en undersökning av motivationsarbetet på ett hälsoföretag i Sverige. Syftet med undersökningen var att beskriva vad hälsoföretaget använder sig av för teorier och metoder för att motivera sina klienter. Uppsatsen baserades på fyra intervjuer och två observationer. Personerna som ingick i undersökningen var alla anställda på företaget. Ledarna använder sig av olika teorier och modeller för att motivera sina deltagare. Några av dessa var motiverande samtal, kroppsspråk och motivationskorset. En viktig del av Hälsoföretagets arbete var att sprida glädje bland sina deltagare. De vill få alla att känna sig sedda och detta gjorde de genom uppmuntrande kommentarer och blickar. Trots det så upplevde vi att ingen av dem har reflekterat särskilt över hur de gör när de ska motivera sina klienter. Ett annat resultat vi fann var att inte alla använder sig av någon vetenskapligt baserad motivationsmodell. För att öka chansen för bättre resultat kan det vara en fördel att ta stöd från forskningen.

Projektet 12:15 grundar sig i projektbeställarens Henrik Rudbergs önskan att kunna fortsätta hjälpa människor. Henrik Rudberg vill nu ta steget in i elförsörjningsbranchen. För att tillmötesgå projektbeställarens önskan om produkten togs tre lösningsförslag fram. Dessa vägdes sedan emot varandra och ställdes emot en kravspecifikation. Författarens ansåg sedan, efter vägning mot kravspecifikationen i denna C-uppsats, att lösningsförslag 3 bäst stämde överens med författarens kravspecifikation samt projektbeställarens önskan om produkten. Vindkraftverk är en typ av grön elförsörjning som använder sig av aerodynamik och låter vindarna som blåser över vingarna hjälpa till att producera ren och förnyelsebar energi till kund. Författaren kommer här nedan väldigt kort i stycken ta upp det väsentliga i C-uppsatsen så att läsaren och projektbeställaren lättast kan få en bra överblick utan att behöva läsa igenom hela uppsatsen om denna så ej önskar. Eftersom antalet återförsäljare och importörer av småskaligvindkraftverk enligt energimyndigheten vuxit snabbt och efter att författaren besökt olika potentiella konkurrenter till projektbeställaren har författaren kommit fram till att marknaden för tillfället befinner sig i tidig tillväxtfas. Strategi för detta är att slå sig in snabbt annars riskerar Henrik att hans produkt ej kommer kunna bli en av de dominanta designerna på marknaden. Men eftersom denna ej ska fungera exakt som de redan tillgängliga så kanske Henriks 12:15 produkt har en fördel rent konkurrensmässigt. Alla dokument bör bifogas till kund och andra intressenter som kan vara intresserade av produkten, detta för att det för det första är krav att det finns ritningar, vindkurva osv för att installation på korrekt sätt ska kunna ske men författaren vill också belysa vikten med att kund är införstådd i att om elproduktion övergår 125 kW eller försäljning av el som övergår 30000 kr så måste anmälan av näringsidkande ske, detta enligt energiskattelagen. Vindkraftverket bör ej orsaka för högt buller eller ligga så att grannar bländas av reflektioner eller drabbas av skuggspel inne i exempelvis kök vilket kan vara väldigt jobbigt för den drabbade. Gränsen sätts till 30 skuggtimmar per år. För att diskutera hur man ska bli av med reflektioner s.k. solkatt som kan uppstå kan turbinbladen antingen målas med en matt färg eller- och valet av material av turbinblad kan också hjälpa till att mildra problemet. CE-märkning av vindkraftverk är viktigt så att kund vet att vindkraftverket uppfyller satta standarder. Det är även viktigt att ta i hänsyn att anslutning skall i så hög mån som möjligt ske till det lokala spänningsnätet som ligger på ca 400 V. Detta för att om olyckan skulle vara framme en dag så skall elnätets säkerhetsanordningar så som säkringar utlösas. Anslutning till elnätet måste pga. säkerhet och ansvarsskäl av vindkraftverket godkännas av elnätsföretaget, detta även om det sker inom den egna byggnadens elinstallation Förslag 3 utföll som som det förslag som framgick som bästa möjliga för 12:15. Detta koncept liknar hur ett fungerande vindkraftverk i dagens verklighet ser ut samt fungerar. Den har en aerodynamisk form där de självaste mekaniska delarna finns inuti vindkraftverket precis som ett stort klassiskt vindkraftverk. Det kommer krävas borrning av hål, kåpan kommer vara formad enligt takpannorna med regnskydd av plåt. Montering sker lätt genom att man helt enkelt lyfter på vindkraftverket på hållaren som finns färdigmonterad redan när vindkraftverket lyfts på. Bromsning sker med lamell broms och det kommer finnas säkerhetsanordning som skall slå till utifall det skulle blåsa för mycket, detta är av stilen av en cykeldynamo som när det snurrar för snabbt går in och tar över och styr då vindverket ur vind.

Aktivitet som terapeutiskt medium har varit centralt för att utveckla arbetsterapiprofessionen genom att använda aktivitet som mål och medel. Arbetsterapi är grundat på att engagemang i aktivitet är nödvändigt för hälsa och välmående. Trots detta har mycket av professionsutvecklingen lett till interventioner som inte är aktivitetsbaserade. Basal Kroppskännedom™ (BK) och arbetsterapi har flera gemensamma grundantaganden. Vår kliniska erfarenhet visar möjligheter att använda BK-principerna inom arbetsterapi och vi ville undersöka andra arbetsterapeuters uppfattning om förut-sättningar och värde av att arbeta med BK-principerna för att stärka patienternas aktivitetsutförande. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 11 informanter utifrån ett strategiskt urval. Intervju-materialet analyserades och bildade tre teman; Arbetsterapeutens kunnande och görande, Att jobba med sig själv – den mänskliga utvecklingsprocessen samt Hinder och möjligheter i organisationen. I relation till ergonomikunskaper uttrycker informanterna att BK-principerna ger ytterligare möjlig-heter att se, förstå och känna in patienten och åtgärda konkret i aktivitet. Aktiviteter bryts ner i delmoment där enkla, rytmiska rörelser hittas och patientens meningsfullhet fångas. Patienten känner och upplever aktivitetsutförandet i kroppen. Att använda sig själv som instrument beskrivs i resultatet som en förutsättning för att själv vara både i aktiviteten och i kontakten med patienten. Det stärker då möjligheten att utveckla den terapeutiska alliansen. / Activity as a therapeutic medium has been central to the development of the occupational therapy profession by using meaningful and purposeful activities. Occupational therapy is founded on the commitment of activity as essential for health and wellbeing. Despite this, much of the profession has led to the development of interventions that are not activity-based. Basic Body Awareness Therapy (B-BAT) and occupational therapy have several common basic assumptions. Our clinical experience shows the potential of using the B-BAT-principles in occupational therapy. We wanted to explore other occupational therapists’ perceptions of conditions and the value of working with B-BAT-principles to strengthen patients' occupational performance. Qualitative interviews were conducted with 11 informants, strategically selected. The interview material was analyzed and formed three themes: The occupational therapists’ knowledge and performance, Working with self – the human development process, and The Obstacles and Opportunities in the organization. In relation to ergonomic knowledge, informants expressed the view that B-BAT-principles provide further opportunities to see, understand and comprehend patients and use activities as a part of their treatment. Activities are broken down into stages where simple, rhythmic movements are used to catch the meaningfulness. The patient feels and experiences occupational performance in the body. The results of the study describe the use of self as an instrument as a prerequisite for being both in activity and in contact with the patient. That strengthens the possibility of developing a therapeutic alliance.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt. Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige. Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier. Det fanns inga skillnader mellan hur patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga, så skattningen verkar bero på det kroniska sjukdomstillståndet snarare än den specifika sjukdomen. Det beskrivs även i tidigare forskning. Kunskap om hur patienter med kroniska sjukdomar använder sig av copingresurser kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att använda sig av patienternas inre och yttre resurser för att utveckla kvaliteten på omvårdnad. Nyckelord: Kronisk njursvikt, stroke, känsla av sammanhang, tilltro till sin egen förmåga, GSE, SOC / Aim: The aim of the study was to describe and compare the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke and chronic kidney disease. Methods: The questionnaires GSE and SOC was used to measure the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke (n=63) and patients with chronic kidney disease (n=54). The study groups were chosen from the international classification of disease (ICD-10) from a county in Central Sweden. Results: Both of the study groups rated highest on the comprehensibility sub-scale and lowest on the meaningfulness sub-scale. There were significant differences between younger and older patients with stroke regarding the comprehensibility sub-scale. There were no significant differences between younger and older patients with chronic kidney disease. Both of the studygroups estimated self-efficacy comparable the same. Conclusion: The result of this study shows that elderly stroke patients perceive to have greater intelligibility than younger patients, which may be caused by life experience which is consistent with previous studies. There were no differences in how patient groups estimated confidence in their own ability, so how they estimate appears to be due to chronic illness rather than a specific disease.It is also described in previous research. Knowledge of how patients with chronic diseases are using copingresources can lead to getting better at making use of patients ' internal and external resources to develop the quality of nursing care. Keywords: Chronic kidney disease, stroke, sense of coherence, self-efficacy, GSE, SOC / LVO-projekt

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa så som depression och ångestsyndrom återfinns i primärvården. Fysioterapeuter är vanligtvis en av de första instanserna och fysisk aktivitet en viktig behandlingsdel. Att särskilt arbeta med vidmakthållande av fysisk aktivitet är viktigt då denna patientgrupp ofta har svårt att bibehålla detta. Syfte: Utforska erfarenheter och upplevelser hos fysioterapeuter i primärvård som arbetade med vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden i rehabiliteringen av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultat: 8 kategorier och 21 subkategorier framkom. Kategorierna var: ”Bygga allians tidigt”, ”Strategier för individualisering”, ”Utnyttja patientens egna resurser”, ”Belysa framsteg”, ”Former för uppföljning”, ”Hindrande faktorer”, ”Underlättande faktorer” och ”Tankar om förändring”. För att öka chanserna till att vidmakthålla fysisk aktivitet behövdes ständig avvägning av dosen fysisk aktivitet, regelbunden uppföljning samt belysa patientens framsteg. Vården upplevdes ej vara optimal då det ofta behövdes längre behandlingstider. Konklusion: Resultatet belyser viktiga komponenter i rehabiliteringen för att underlätta vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden. Fortsatt forskning behövs för att finna strategier inom vården för att hantera tidsbrist. Även vidare kartläggning kring hur fysioterapeuter bör arbeta för att få patienter att vidmakthålla träningsbeteenden behövs. Sökord: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques / Background: Patients with mental disorders such as depression and anxiety disorder are found in primary care. Physiotherapists are often the first contact and physical activity is an important part of the treatment. Working with maintenance of physical activity is important as this patient group often struggle to maintain this. Objective: Explore the experiences of physiotherapists in primary care who worked with maintaining physical activity in the rehabilitation of patients with mental disorders. Method: Data was collected using semi-structured interviews and analyzed by content analysis. Results: 8 categories and 21 subcategories appeared. The categories were: "Building alliance early", "Strategies for individualization", "Utilizing patients own resources", "Promoting advances", "Forms of follow-up", "Obstacles", "Enhancing factors", and "Thoughts of change". In order to increase the chances of maintaining physical activity, constant balancing of the dose of physical activity, regular follow-up and highlighting patient progress were required. Primary care was found not to be optimal as longer treatment times were often needed. Conclusion: The result highlights important components of rehabilitation, to facilitate the maintenance of physical activity. Continued research is needed to find strategies in health care to address shortage of time. Further survey of how physiotherapists should work to get patients to maintain training behaviors is also needed. Keywords: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques

Bakgrund: Diabetes Mellitus (DM) är en kronisk sjukdom som kan påverka flera kroppsliga funktioner, vilket i sin tur kan leda till svåra komplikationer. En av dessa är svårläkta sår, vilket är förknippat med en omfattande börda för patienterna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetiska fotsår vid DM typ 1 och 2. Metod: Studien genomfördes genom en litteraturöversikt med kvalitativ metod. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som återfanns genom artikelsökning i databaserna CINAHL och MEDLINE samt manuell sökning. Artiklarna analyserades enligt analys av Friberg i fem steg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra huvudteman; upplevelser av fysisk påverkan, upplevelser av ekonomisk påverkan, upplevelser av social påverkan och upplevelser av emotionell påverkan. Vidare sammanställdes nio subteman. Slutsats: Diabetiska fotsår hos personer med diabetes påverkar psykologiska och sociala aspekter, begränsar rörlighet och orsakar funktionsnedsättning. Brist på stöd leder till ensamhet och börda, medan smärta hindrar social interaktion. Sjuksköterskor kan med kunskap och gott bemötande bidra till ökad kunskap om egenvård och psykosociala effekter och främjar patientens självständighet, hälsa och välbefinnande. / Background: Diabetes Mellitus (DM) is a chronic disease that can affect several bodily functions, which in turn can lead to severe complications. One of these are hard-to-heal wounds, which is associated with an extensive burden for the patients. Aim: To describe patients’ experience of living with diabetic foot ulcers in DM type 1 and 2. Method: The study was conducted through a literature review using a qualitative method. The study was based on eleven scientific articles that were found through an article-search in the databases CINAHL and MEDLINE as well as through manual search. The articles were analyzed according to analysis by Friberg in five steps. Results: The literature review resulted in four main themes; experiences of physical impact, experiences of financial impact, experiences of social influence and experiences of emotional impact. Furthermore, nine subthemes were compiled. Conclusion: Diabetic foot ulcers in people with diabetes affect psychological and social aspects, limits mobility and cause disability. Lack of support leads to loneliness and a feeling of being a burden to others, while pain hinders social interaction. With knowledge and compassion, nurses can contribute to increase the patient’s knowledge about self-care and psychosocial effects which can promote the patient's independence, health, and well-being.