The aim of this study is to examine what preschool teachers within Reggio Emilia inspired early childhood education express as important regarding the physical indoor environment in preschools. The study is implemented with a qualitative method and is based on four interviews with preschool teachers that have been involved in a course on Reggio Emilia. The interviews were complemented with four observations on the departments where the preschool teachers work. A second aim of this study is to examine how the relationship between the teachers statements correlate with the environment they have created at their preschool. The collected material was gathered and then categorized. The result shows that preschool teacher consider how the environment is structured is a central part of learning. It also shows that their statements agreed well, with the environment that they have created at their preschool department. The result also shows some important starting points, in the work with the preschool environment. The teachers emphasized that the environment should be changeable, clear, a complement to the home and inspiring and attractive in order to give children the best possible conditions for learning and development. This is also pointed out as important in research and literature within Reggio Emilia. This means that the preschool teachers have a high awareness, considering the environment's importance and that they implement this in their work. / Studien syftar till att undersöka vad pedagoger inom Reggio Emiliainspirerad verksamhet i förskolan uttrycker som betydelsefullt, gällande den fysiska inomhusmiljön. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och grundar sig på fyra intervjuer som gjordes med förskollärare med olika lång yrkeslivserfarenhet och samtliga med utbildning inom Reggio Emilia. Intervjuerna kompletterades med fyra observationer, på de avdelningar där förskollärarna var verksamma, då studiens syfte även var att se hur relationen mellan pedagogernas utsagor stämde överens med den miljö som fanns på deras arbetsplats. Det insamlade materialet sammanställdes och kategoriserades. Resultatet visar att pedagogerna ansåg att miljöns utformning är av central betydelse och att pedagogernas utsagor överensstämmer väl med den miljö som de utformat på sin förskoleavdelning. Resultatet visar även några väsentliga utgångspunkter i arbetet med förskolemiljön. Det som pedagogerna betonade var att miljön ska vara föränderlig, tydlig, kompletterande till hemmet samt inspirerande och lockande, för att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Detta påpekas även som betydelsefullt i forskning och litteratur inom ett Reggio Emiliainspirerat förhållningssätt. Detta innebär att pedagogerna har en hög medvetenhet kring miljöns betydelse samt att de implementerar detta i sin verksamhet.

Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger på tre förskolor i Karlskrona kommun som är Reggio Emilia-inspirerade, tänker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön på dessa förskolor. Studien utgår ifrån Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus. Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tänker på det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön på förskolorna visar på olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var där det var.

This thesis interweaves the Reggio Emilia preschool model of atelier (art studio) and atelierista (artist educator), autobiography, timeless and embodied learning. I am interested in exploring approaches in which visual arts education in elementary schools disrupts traditional ways of knowing and learning about art. When an atelierista is embraced in the school environment, a rupture emerges in the landscape of education; one that recognizes the interconnectivity of things, and values difference and unknown. For this reason, I align my research with a form of inquiry – a/r/tography, which acknowledges intertwining roles of artist/researcher/teacher as integral parts of the research process. As such, my own art making is used as a form of inquiry and language in the text of this thesis.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper. De skillnader vi fann var främst i de praktiska bitarna kring skapandet. Den viktigaste skillnaden, enligt oss, var hur pedagogerna i de olika grupperna arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna i den Reggio Emiliainspirerade gruppen arbetade både oftare och mer reflekterande med pedagogisk dokumentation än pedagogerna i den allmänna gruppen. I barnsynen såg vi de största likheterna mellan grupperna. Alla pedagoger såg till exempel skapandet som utvecklande för barnen på många sätt.

I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia. Dessa center erbjuder bland annat fortbildningskurser till kommunens pedagoger. I intervjuerna berättar pedagogerna om sitt förhållningssätt och sin syn på förskolans läroplan utifrån verksamheten och/eller Reggio Emilias filosofi. Min slutsatts är att oavsett hur uttalad inspirationen av filosofin var, hade förskollärarna i stort samma förhållningssätt och barnsyn. Samtliga hade sett över förskolans miljö och anpassat den efter barnens förmågor samt såg pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i arbetet med barnens läroprocess och för verksamhetens utveckling. Läroplanens inspiration av filosofin kan vara en av anledningarna till att pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är likartade oavsett hur mycket de ansåg sig inspireras av filosofin och vilken kommun verksamheten låg i.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visade att det inte är helt enkelt med pedagogisk dokumentation utan att det krävs tid, engagemang och kunskap. Resultatet visade också att även om samtliga pedagoger i studien menar att de arbetar med pedagogisk dokumentation så är det tyvärr inte så. Men i resultatet framkom även att det fanns pedagoger vars arbete och synsätt på pedagogisk dokumentation gick hand i hand med undersökningens litteratur och tidigare forskning, som bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för utveckling av såväl förskolans verksamhet som pedagogernas arbets- och förhållningsätt.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta. Vidare kan skönjas en osäkerhet kring begreppet begynnande skrivutveckling, och detta kan tyda på avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk för att tala om barns tidiga skrivutveckling i förskolan. Samtliga respondenter använder sig av pedagogisk dokumentation. Dock visar resultatet att barns begynnande skrivutveckling inte dokumenteras i stor utsträckning vilket kan ses som ett problem då förskolans reviderade läroplan framför krav på detta.

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn. Iarbetet tar jag förutom detta upp pedagogisk dokumentation, föräldrar, miljö i genusperspektiv,miljöns anpassning för barn med särskilda behov och mycket mer.

Syftet var att undersöka pedagogerna vid lärarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda på vilken roll pedagogen ansåg sig ha när barn skapade bilder samt på vilket sätt och i vilken grad de styrde. För att få reda på detta besöktes tre förskolor där jag närvarade vid två bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle få syn på den styrning som kan förekomma samt för att få höra pedagogernas tankar runt att styra barn. Jag fann att pedagogernas agerande kunde skilja sig åt väsentligt mellan olika förskolor. Olikheter fanns i vem som bestämde vilka barn som deltog vid skapande och vem som bestämde när en bild var att betrakta som färdig. Därför sorterades pedagogerna in i tre kategorier, dessa var hög grad av styrning, viss styrning samt låg grad av styrning.