Tidigare forskning indikerar att förskolans undervisning i naturvetenskap ofta beskrivs som utmanande, samt att kvaliteten påverkas av de olika förskole pedagogernas intresse och kunskap. Detta är något som den här studien avser att utmana. Inom Reggio Emilia pedagogiken är projekterande arbetssättet och idén om barns 100 språkighet centrala i all undervisning, men frågan jag därför ställt mig är vad detta kan innebära i praktiken. Denna studie syftar därför till att ge ett exempel på hur ett projekterande arbetssätt i förskolan kan bidra tillbiologiundervisningen. Projektet som studerats handlar om farliga vattenlevande djur. Fem förskole pedagoger intervjuades om sitt pågående projekt. I studien har jag valt ett teoretiskt ramverk baserat dels på Reggio Emilia-pedagogik dels en modell som möjliggör analys av didaktiska intentioner.Resultatet pekar på att det projekterande arbetssättet möjliggör undervisning som fördjupar barnens kunskaper i biologi oberoende av pedagogernas förkunskaper. En nyckelaspekt i undervisning i naturvetenskap är begreppsliggörande och hur fakta verifieras, vilket resultatet pekar på att denna metod möjliggör. Resultat visar vidare att barnen ges möjlighet att utveckla, bekräfta och kommunicera det de lär sig genom att använda en mängd olika uttryckssätt. / Previous research indicates that preschool teaching in science often is described as challenging, and that the quality is affected by the preschool pedagogues’ interest and knowledge about the subject. This is something this study can challenge. Within Reggio Emilia pedagogy, projecting methods and the idea of children’s 100 languages are central in all teaching, but a question therefore put forward is what this means in practice. This study therefore aims to provide an example on a projecting working method in preschool that focus on biology as a subject, more precisely about dangerous water living animals.Five preschool pedagogues were interviewed about their ongoing project. In the study I have a theoretical framework based on Reggio Emilia pedagogy and a model that enable an analysis of didactic intentions.The result implies that the use of projecting working method opens for teaching that deepen the children’s knowledge in biology independently the pedagogues own prior knowledge. A key aspect in science education is to conceptualizeand verify facts, which this working method enable. The result further show that the children are given the opportunity to elaborate, confirm and communicate what they learn with a multitude of ways to express themselves

Denna undersökning vill vi bidra med kunskap om vad det medför att inspireras av Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. Studien undersöks utifrån en kvalitativ metod, där undersökarna intervjuar förskollärare som arbetar på ett par Reggio Emilia inspirerade förskolor. I denna studie utreder undersökarna utifrån ett inifrånperspektiv dels från en teoretisk kontext, där det studeras ett filosofiskt pedagogiskt sammanhang hur Reggio Emilias teoretiska förhållningssätt byggs upp; dels från ett empiriskt induktivt perspektiv, där det tas reda på vad det innebär att vara inspirerad. I denna studie studerar man innebörden av begreppet inspiration i förhållande till Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. I detta finner vi bland annat att: a) Inspirationen föds ur de vardagliga föreställningar som iscensätts inom den pedagogiska verksamheten; b) Inspirationen föds ur förundran och nyfikenhet.

Inom Reggio Emilia pedagogiken ses miljön på förskolorna som en tredje pedagog och man lägger stor vikt vid hur denna ska utformas. Studiens syfte var att undersöka hur detta omsätts i praktiken genom att analysera hur pedagoger på Reggio Emilia inspirerade förskolor pratar om inomhusmiljöns utformning och användning. Forskningsmetoden rundtur användes för att möjliggöra ett samtal som på ett naturligt sätt kunde fånga pedagogernas berättelser om den miljö de befinner sig i. Arbetet med resultatet utgick från en postmodern grundsyn tillsammans med Foucaults beskrivning av diskurs- och maktbegreppet. Diskursanalys användes som analysmetod och tre dominerande diskurser utlästes. Resultatet av analysen gav beskrivningar av möjligheter och begränsningar kring utformning av inomhusmiljön som pedagogerna upplever i verksamheten. Främst lyftes att det sällan förs ett aktivt samtal kring pedagogernas syfte med inomhusmiljön, med anledningar som brist på tid och brist på tydligt ledarskap. Arbetet avslutas med en diskussion kring resultatet genom ett maktbegrepp, resultatet i relation till tidigare forskning och tankar om framtida forskning.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare beskriver ateljén som en miljö för barns utveckling och lärande. Vi har i denna kvalitativa studie intervjuat åtta förskollärare från förskolor med olika inriktningar, för att få insikt i förskollärares förhållningssätt, tankar, och erfarenheter kring de aktiviteter som sker i ateljén. Resultatet synliggör tre teman; ateljéns fysiska rum, ateljéns möjligheter och förhållningssätt. Förskollärarna i studien beskriver ateljén som en betydelsefull miljö för barns lärande och utveckling där pedagoger och barn samspelar, inspirerar och utmanar varandra. En inbjudande och tillåtande miljö i ateljén med rikt och stimulerande material beskrivs av förskollärarna som viktiga delar för att främja flera olika aspekter av barns utveckling och lärande.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares åsikter och erfarenheter kring barn med koncentrationssvårigheter för att undersöka om det finns möjligheter eller hinder med den kreativa miljön vid grupplärande. Studiens frågeställningar är: Hur utformar pedagogerna verksamheten i Reggio Emilia- inspirerade förskolor för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter i det gemensamma pedagogiska utforskandet? På vilket sätt kan den kreativa miljön stjäla uppmärksamheten från barn med koncentrations- svårigheter när det gäller att arbetar tillsammans med andra barn och vuxna i grupp? Det här är en studie där sju förskollärare på Reggio Emilia- inspirerade förskolor har intervjuats och fyra förskollärare har fått samma frågor via e-post.   Resultatet visar att förskollärarna inte anser att det finns några hinder med miljön för barn med koncentrationssvårigheter när de lär i grupp. De förklarar att Reggio Emilias arbetssätt är tillåtande och genom att de planerar och organiserar verksamheten för att inkludera alla barn leder det till att barnen blir delaktiga utifrån den nivå de befinner sig på. Pedagogerna förklarar att i den förändliga miljön bör det även finnas en tydlighet eftersom det underlättar för alla barn att behålla sin koncentration. Resultatet visar även att pedagogerna inte anser att den kreativa miljön stjäl uppmärksamhet utan tvärtom, den är en tillgång. Genom att erbjuda barnen en variationsrik och kreativ miljö kan alla barn hitta något som intresserar dem vilket leder till att de inte tappar sin koncentration.

The purpose of this study is to create an understanding of the phenomenon of reflection. In order to gain a deeper understanding of the concept, we chose to interview four preschool teachers. The preschool teachers met with colleagues in their pre-school area regularly during the autumn and spring terms 2014-2015, to develop their skills through reflection. We wanted to examine whether these meetings influenced their understanding of the concept of reflection, as well as their ability to reflect. We tried to get a hold of these two elements through the questions in our interview. Our three most interesting findings in this study are. The preschool teachers in our study makes a fundamental theoretical difference between how you look at and define the reflection with children and how they look at peer learning. A distinction is difficult to justify theoretically. Our second interesting finding was the importance and the difficult task to keep the reflections away from mainly be about giving each other "tips and advice". Our last finding is the need of good leadership skills of the one who have the task to lead the reflection.

<p>Syftet med denna studie var att<strong> </strong>studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.</p>

I vår studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vårt övergripande intresse är synen på lärande och den lärande människan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vårt syfte är att undersöka hur synen på den lärande människan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vår studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid två separata tillfällen samt på två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön är viktiga faktorer för lärandeprocessen. Pedagogerna hävdar att miljön är av stor vikt för lärandet och utvecklingen hos barnen, även att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling.

This study examine how pedagogues work to develop children's knowledge and understanding of animals based on the Reggio Emilia philosophy. To answer the questions at hand interviews with six pedagogues were held. This studies result showed that the most common approach of teaching was to use the forest. The pedagogues found it important to follow the children’s own interests and let their curiosity lead their work forward. They looked into what different animals needed to survive. The pedagouges linked many of the curriculum's different goals into the childrens work with animals. The pedagogues perceived this work as giving it a broad and clear picture of the animal that gave the children knowledge and understanding of the animals. The study's conclusion shows that the pedagogues consider that the work becomes more meaningful and rewarding for the children if they show curiosity and interest.