This thesis offers a reconsideration of the contentious relationship between Michel Foucault and postcolonial thought through the decolonial turn, by interpreting critique as attitude. The discussion of continuity in Foucault’s work on subjectivity, between his genealogical and ethical periods, leads to an understanding of critical attitude as a mode of critique and self-critique that depends on genealogy as a method of historical inquiry. Meanwhile, the shift away from European modes of rationality described by the decolonial turn in philosophy, proposes an approach to social transformation and the dismantling of Eurocentrism through understanding critique as operative in terms of the decolonial attitude. A comparison of these two attitudes as modes of critique provides common ground for the recognition of their mutual compatibility as techniques for reinterpreting history that also work in the service of contending with coloniality.

Föreliggande studie undersöker hur ett urval av historieläroböcker för årskurs 7-9 inom den svenska grundskolan behandlar fenomenet slaveri från förhistoria till nutid. Syftet med studien är att analysera hur slaveri och slavhandel beskrivs och förklaras i ett urval svenska historieläroböcker avsedda för grundskolans senare del, och vilka former av historiebruk som kan utläsas ur dessa beskrivningar och förklaringar. Fokus ligger på fyra aspekter: hur förklaras slaveriets uppkomst, dess vidmakthållande, dess konsekvenser för individ och samhälle, samt slaveriets upphörande. Den tillämpade metoden är läromedelsanalys från ett funktionellt perspektiv med historiedidaktisk ansats, och med fokus på historiebruk efter en typologi framtagen av historieprofessorn Klas-Göran Karlsson. Resultatet visar att tre av de fyra undersökta läroboksserierna inte gör några ansatser till att försöka förklara hur slaveriet som fenomen kan ha uppstått. Vidmakthållandet och konsekvenserna av slaveriet förklaras ur ekonomiska- och nyttoperspektiv med få andra perspektiv representerade. Slaveriets upphörande förklaras genom legislativa beslut på ett sätt som begränsar möjligheten till diskussion av nutida relaterade fenomen som trafficking, skuldslaveri och sexslaveri. Resultatet påvisar även ett övergripande eurocentriskt narrativ i de undersökta läroboksserierna.

Detta examensarbete är inramat kring att undersöka lärares attityder till eurocentrism i historieundervisningen. Dessutom behandlar arbetet hur undervisningen kan påverka elevers historiemedvetande i fråga om eurocentrism. Det ger arbetet syftet att belysa dessa frågor från ett lärarperspektiv och relatera studiens empiri till tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet handlar om att definiera begreppen historiemedvetande och eurocentrism. Detta stärks också upp av att presentera tidigareforskning kring hur eurocentrism syns på olika sätt i till exempel läromedel, läraresundervisning och hur lärare förhåller sig till begreppen i sin undervisning. Den presenterade forskningen kring historiemedvetande är inriktad på hur begreppet definieras och hur det kan framställas i undervisningen. Det insamlade materialet bygger på semi-strukturerade intervjuer med fyra olika lärare på olika högstadieskolor. Lärarna har blivit intervjuade kring hur de ser på de framlagda begreppen men framför allt kring deras attityder till eurocentrism och hur det påverkar deras undervisning. Utifrån svaren har vi motiverat hur historiemedvetande hos eleverna är kopplad till eurocentrism. Arbetet presenterar resultat som visar att lärare är medvetna om begreppet eurocentrism och värdet med att inkludera utomeuropeisk undervisning. Däremot upplever samtliga lärare att det finns flera hinder i fråga om att inkludera stoff som spänner över större delar världen. Dessa hinder är i huvudsak tidsbrist i val av stoff, att läromedel är centrerade kring europeisk historia och att lärarna bedömer relevansen av europeisk historia som särskilt hög. I intervjuerna med lärarna framkommer också en medvetenhet i hur undervisning om enbart Europa riskerar att forma elevers historiemedvetande. Dessa slutsatser ligger i linje med tidigare forskning som har presenterats.

Detta arbete behandlar huruvida läromedlen Utkik 7-9 Historia och SO direkt historia ämnesboken, som används för historiekunskap i årskurs 7-9, följer läroplanens värdegrundsuppdrag om att främja det mångkulturella samhället eller indirekt motarbetar det. Fokus i den kvalitativa undersökningen av läromedlen är att studera utifrån vilka perspektiv utomeuropeisk historia berättas och om dessa perspektiv öppnar upp eller förhindrar utvecklandet av historiemedvetande och historisk empati, som således bör främja nutida mångkultur. Undersökningen har därför gjorts utifrån de två perspektivbegreppen eurocentrism och interkulturellt lärande, två ytterligheter när det gäller historieframställning och där interkultur arbetar mer i främjandet av mångkultur. Vidare sker en komparativ analys för att se om något av läromedlen gör ett bättre jobb i uppfyllandet av värdegrunden. För att ge bakgrund till arbetet används utdrag från Skolverkets hemsida samt från grundskolans läroplan. Undersökningsfrågorna baseras i olika typer av tidigare forskning utförd av Niklas Ammert, Lars Nyström (med flera), Peter Gran samt Maria Johansson. Resultatet av undersökningen visar att läromedlen inte lever upp till läroplanens krav eftersom de båda till övervägande del präglas av eurocentriska perspektiv snarare än interkulturella. Detta förhindrar således för elever att utveckla ett historiemedvetande och historisk empati. / This essay examines whether or not the textbooks Utkik 7-9 Historia and SO direkt historia ämnesboken, which both are used as teaching materials in compulsory school history (grades 7-9), meet the values of the curriculum concerning the support of a multicultural society. The qualitative study therefore investigates from which perspectives non-European history is described, and if those perspectives enable or prevent the development of historical consciousness and historical empathy, two qualities that benefit multiculturalism. Therefore, the examination has its foundation in the two perspective concepts eurocentrism and intercultural learning, which are each others opposites when it comes to historical representation. In short, intercultural learning has a bigger focus on embracing multiculturalism. A comparative analysis is also carried out to examine if one of the two textbooks do a better job fulfilling the values of the Swedish curriculum. Extracts from the compulsory school curriculum and from Skolverket's website will be used as background for the investigation. The survey questions are based on different research done byNiklas Ammert, Lars Nyström (and others), Peter Gran, and Maria Johansson. The result from the study shows that both textbooks fail to meet the requirements of the curriculum since they are predominantly characterized by a eurocentric perspective rather than an intercultural one. Therefore they also prevent students from developing historical consciousness and historical empathy.

Den svenska skolan är idag en kulturell mötes­plats. Många av dagens elever har en annan kul­turell bakgrund än svensk. Det mångkulturella samhället speglas dock inte i de läroböcker som används i historieundervis­ningen. Syftet med studien att undersöka om läroböcker i historia för år 4–6, skrivna efter år 2011 överensstämmer med det mångkulturella klassrummet. Studien genomfördes med en pedagogisk texta­nalys och har det hermeneutiska perspektivet som ansats. Genom textanalysen studerades tre läroböcker i historia för år 4–6. Studien visade att läroböck­erna är eurocentriska och att repre­sentationen av de etniska grupperna som inte till­hörde Europa var väldigt liten. Läroböckerna framställer endast utomeuropeiska etniciteter när dessa grupper kommer i kontakt Europa. / Today the Swedish school is a meeting place for cultural diversity. A lot of today’s students have another cultural background than a Swedish one. The textbooks currently in use in today’s history education do not reflect the multicultural society that Sweden has today. The aim of this study is to study textbooks in history for grade 4–6, written after year 2011, to see if they conform to the multicultural classroom. The study was carried out through out a pedagogical text analysis and the theoretical approach is the hermeneutic perspective. Three textbooks for grade 4–6 were studied through the text analysis. The study shows that the textbooks were eurocentric and the representation of ethnical groups that did not belong in Europe was very small. The textbooks only presented non-european ethnicities when these groups came in contact with Europe.

Samhället och skolan är idag en mångkulturell plats och i vissa klassrum har mer än hälften av eleverna utländsk bakgrund. Det finns en motsättning mellan det mångkulturella klassrummet och fokuseringen på den svenska historien i kursplanen i historia för årskurs 4–6. Identitetsutvecklingen kan försvåras för elever med utländsk bakgrund i och med att de inte får lära sig om sitt ursprung i skolan. Studiens syfte har därför varit att undersöka hur lärare anpassar undervisningen för att möta elevers identitetsutveckling utifrån elevernas etniska och kulturella bakgrund. Studien har en hermeneutisk teoretiska ansats. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar historia i årskurs 4–6 framkom det att lärarna främst anpassar arbetssätt efter elevernas språkliga svårigheter och inte deras bakgrund. Lärarna ser dock elevernas olikheter som en stor tillgång i undervisningen. / Today both society and school is a multicultural meeting place and in some classrooms more than half of the students have a foreign background. There is a divergence between the multicultural classroom and the focus on the Swedish history in the syllabus in history. The identity development can be hampered for students with foreign background if they don’t get to learn about their origin in school. The aim of this study has therefore been to examine how teachers adapt their teaching to meet pupils’ identity development based on the pupils’ ethnic and cultural backgrounds. The theoretical approach of the study is hermeneutic. Trough semi structured interviews with five teachers that teach history in grade 4–6 emerged that the teachers mainly adapt their teaching methods due to the pupils’ linguistic difficulties and they don’t adapt the content due to the students’ background. Though the teachers see the pupils’ differences as an access in the teaching.

China is seen as one of the world’s leading countries, especially when it comes to economic and political power. Even though China is a powerful country, the image of China and the country’s population is one of negativity and distrust. This has become especially apparent during the Covid-19 pandemic, where derogatory terms such as the “China virus” have been used and there has been an increase in violence against people from China and other Asian countries.  Therefore, this essay aims to analyse how China and its population have been portrayed, and also how European interests have been depicted and valued, in Swedish course books for history in upper secondary school during the period 1903-2010. A critical discourse was applied as the theoretical approach, in order to examine what type of vocabulary was used in these course books and how different discourses were used to describe China and its population. The post-colonial terms orientalism and othering were also used to examine how, or if, the course books upheld a Eurocentric discourse in their depiction of China. The results of this study show that a majority of the course books that were analysed do uphold a Eurocentric point of view in their portrayal of China and other Non-European countries, and that this is most prominent in the course books that were published in the early 20th century, even though this did occur in the more modern course books as well. The results also show that the Chinese history is only made relevant when European countries are involved in some capacity and is therefore seldom depicted free from European influence.

Swedish Christian mission has a long tradition of sending missionaries abroad. The missionaryaim has been to spread the word of God, start congregations and fight poverty in the so-calledthird world. With the post-colonial awakening that has shed light on the hegemony that theglobal West has applied to the global South, critical voices have been raised against this typeof aid. This study wants to apply a post-colonial perspective which aimed to examine themission documents of the three denominations; Svenska alliansmissionen, Equmeniakyrkanand the Evangeliska frikyrkan, in order to examine how the views of each denomination on thephenomena of mission differ. This study also aimsto illustrate possible hidden power structuresin the texts of the communities. By applying a critical comparative discourse analysis in relationto a postcolonial theory, the content of the ecumenical documents was nuanced has been foundthat all three denominations base their missionary views on the same biblical quote and thusshare a consensus regarding the phenomenon. Further, three themes were disclosed within thetexts: Mission positivity, Colonial reflection and Eurocentrism. The only denomination thatmediated a colonial consciousness in relation to missions was Svenska alliansmissionen.Mission positivity and Eurocentrism were found in all three denominations. The result of thestudy is that all denominations carried out a form of a neo-colonial mindset through the notionsthat write about the missionaries in the global West the recipients in the global South. Thismakes visible a characteristic colonial discourse of all three communities in which they have aview of themselves as socio-culturally and socio-economically superior.

A partir da análise de Um Filme Falado (2003), de Manoel de Oliveira, são discutidas questões relacionadas à historiografia, à narrativa histórica por meio do cinema, bem como à crítica do orientalismo, eurocentrismo, relacionado-as à historiografia lusa e à do Mediterrâneo. São levados em conta aspectos de outras obras do realizador português, em especial Non, ou a vã glória de mandar (1990). Para a interpretação da película são consideradas obras da historiografia e de análise fílmica, bem como da crítica ao orientalismo, promovendo um diálogo com a historiografia em especial aquela que aborda o Mediterrâneo, Portugal, observando aspectos da história ibérica moderna, as relações do Ocidente com o Oriente árabe islâmico, além de levar em conta aspectos historiográficos como os lugares de memória. / Beginning with the film analysis of A Talking Picture (2003), by Manoel de Oliveira, here are discussed several questions regarding historiography, historical narrative through cinema, as well as the critics of Orientalism, Eurocentrism, connecting them with Portuguese and Mediterranean historiographies. I take in consideration aspects of other works by the Portuguese director, especially No or the vain glory of command (1990). To proceed about the film interpretation are considered works from historiography and film analysis, as well as from the critic of Orientalism, promoting a dialogue with historiography especially the one that approaches the Mediterranean Sea, Portugal, observing aspects from Iberian history, the relations of West and Islamic East, and also considering historiographical aspects as places of memory.

A partir da análise de Um Filme Falado (2003), de Manoel de Oliveira, são discutidas questões relacionadas à historiografia, à narrativa histórica por meio do cinema, bem como à crítica do orientalismo, eurocentrismo, relacionado-as à historiografia lusa e à do Mediterrâneo. São levados em conta aspectos de outras obras do realizador português, em especial Non, ou a vã glória de mandar (1990). Para a interpretação da película são consideradas obras da historiografia e de análise fílmica, bem como da crítica ao orientalismo, promovendo um diálogo com a historiografia em especial aquela que aborda o Mediterrâneo, Portugal, observando aspectos da história ibérica moderna, as relações do Ocidente com o Oriente árabe islâmico, além de levar em conta aspectos historiográficos como os lugares de memória. / Beginning with the film analysis of A Talking Picture (2003), by Manoel de Oliveira, here are discussed several questions regarding historiography, historical narrative through cinema, as well as the critics of Orientalism, Eurocentrism, connecting them with Portuguese and Mediterranean historiographies. I take in consideration aspects of other works by the Portuguese director, especially No or the vain glory of command (1990). To proceed about the film interpretation are considered works from historiography and film analysis, as well as from the critic of Orientalism, promoting a dialogue with historiography especially the one that approaches the Mediterranean Sea, Portugal, observing aspects from Iberian history, the relations of West and Islamic East, and also considering historiographical aspects as places of memory.