The provision of global bank capital and its governance has undergone dramatic changes in the last two decades. There has been a growing awareness among companies to address the environmental, social and governance issues to contribute to sustainable development. Several studies have been conducted that address the need to merge sustainability into business strategies. The banking sector is increasingly taking measures to make banking operations more sustainable, as an important tool for addressing issues of sustainable development, but also as a marketing tool. From 10 March 2021, with an implementation period until 1 January 2023, new rules on sustainability‐related disclosures in the financial services sector, were applied in the European Parliament, also known as SFDR (2019/2088/EU). The purpose of SFDR is that the new requirements will lead to a more coherent design of sustainability-related information within the financial market. The requirements refer to, among other things, that finance companies must provide information on the proportion of sales from products or services related to economic activities that are environmentally sustainable. Although the regulation indicates different types of obligations regarding what is to be disclosed and reported, this regulatory framework still lacks a clear path for the application of financial market participants, which generated the research question “What challenges do Swedish credit market companies face related to sustainability risks according to EU regulation SFDR sustainability-related information?”   To investigate the subject, a qualitative research method was applied with an abductive research method. In-depth interviews were conducted with a sample of employees at a credit market company that is under the supervision of Finansinspektionen, which are thus affected by SFDR. These interviews were supplemented by an interview with an employee at Finansinspektionen who is active in banking/sustainability. The interviews gave results in the form of identified challenges, the greatest were within; (i) lack of knowledge about sustainability in the financial industry, (ii) the introduction of SFDR in financial institutions, (iii) data management, (iv) maintenance of regulatory compliance, and (v) investment decisions related to sustainability. The analysis provided indications that challenges that were identified in previous research could be confirmed and extended. The analysis illuminated questions such as, there is a difficulty to know how the end customer works with sustainability, how far should the finance companies go in their investigations when granting credit? Several of the respondents agreed that it is difficult to make such an assessment and how far down the chain the analyzes should go; who will be ensuring quality assurance in the next stage and take care of the supervision of it?   The conclusions of this study are that the identified challenges are found mainly within; (i) the competence in sustainability in the financial industry, (ii) an increased use of resources, (iii) the collection and creation of data, and (iv) to systematize the sustainability work throughout the businesses. / Tillhandahållandet av globalt bankkapital och dess styrning har genomgått dramatiska förändringar de senaste två decennierna. Det har funnits en växande medvetenhet bland företag att ta itu med miljö-, sociala- och styrningsfrågor för att bidra till en hållbar utveckling. Det har gjorts ett flertal studier som behandlar behovet av att införliva hållbarhet i verksamheters strategier. Banksektorn vidtar i allt högre grad åtgärder för att göra bankverksamheten mer hållbar, som ett viktigt verktyg för att ta itu med frågor om hållbar utveckling, men även som ett marknadsföringsverktyg. Från och med den 10 mars 2021, med en infasningsperiod fram till och med 1 januari 2023, tillämpades nya regler om lämnande av hållbarhetsrelaterade upplysningar på värdepappersmarknaden i Europaparlamentets och rådets förordning, även kallad SFDR (2019/2088/EU). Syftet med SFDR är att de nya kraven ska leda till en mer sammanhållen utformning av hållbarhetsrelaterad information på värdepappersmarknaden. Kraven avser bland annat att finansbolag ska lämna upplysningar om hur stor andel av omsättningen från produkter eller tjänster relaterade till ekonomisk verksamhet som anses vara miljömässigt hållbar. Trots att förordningen indikerar olika typer av skyldigheter när det gäller vad som ska avslöjas och rapporteras, saknar detta nya regelverk fortfarande en tydlig väg för tillämpning av finansmarknadsaktörer, vilket genererade forskningsfrågan ”Vilka utmaningar står svenska kreditmarknadsbolag inför relaterat till hållbarhetsrisker enligt EU:s förordning SFDR om hållbarhetsrelaterade upplysningar?”   För att undersöka ämnet tillämpades en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv undersökningsmetod. Djupintervjuer genomfördes med ett urval av anställda på ett kreditmarknadsbolag som går under Finansinspektionens tillsyn, som således blir berörda av SFDR. Dessa intervjuer kompletterades med en intervju med en anställd hos Finansinspektionen som är verksam inom bank/hållbarhet. Efter de genomförda intervjuerna gav de resultat i form av identifierade utmaningar, de största var inom; (i) brist på kunskap om hållbarhet i finansbranschen, (ii) införandet av SFDR i finansiella institut, (iii) utmaningar vid datahantering, (iv) upprätthållande av regelefterlevnad, och (v) utmaningar vid investeringsbeslut relaterat till hållbarhet. Analysen gav indikationer på att utmaningar som påtalats i tidigare forskning kunde bekräftas och även utvidgas. Däribland, är det svårt att veta hur slutkunden arbetar med hållbarhet, hur långt ska finansbolagen gå i sina undersökningar vid kreditgivning? Flera av respondenterna höll med om att det är svårt att göra en sådan bedömning och hur långt ned i kedjan analyserna ska gå. Frågan blir vem det är som kvalitetssäkrar i nästa led och sköter tillsynen av det?   Slutsatserna av den här studien att de identifierade utmaningarna återfinns främst inom; (i) kompetensen inom hållbarhet i finansbranschen, (ii) en ökad resursanvändning, (iii) inhämtning och skapande av data, samt (iv) att systematisera hållbarhetsarbetet i hela verksamheten.

Problem: Idag påverkas företagen av tryck utifrån av sina intressenter vilket gör att de måste ta ett större ansvar för att legitimera sig. Olika branscher har varit med om olika skandaler och blivit uppmärksammade på olika sätt. Kan detta leda till att branscher utvecklas olika i sitt ansvarstagande för hållbarhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om olika branscher i Sveriges näringsliv har utvecklats olika emot ett hållbart samhälle och därmed att beskriva hur långt deras ansvarsområden sträcker sig i årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Mer specifikt undersöka branschernas ansvar inom ekonomi, miljö och socialt.Forskningsfråga: Vilka skillnader finns det mellan branschernas ansvarstagande inom hållbarhet idag?Forskningsdesign: För att besvara vår forskningsfråga använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Vi utför en tvärsnittsstudie av tre branscher med tre företag i varje bransch. Branscherna är Textil-, livsmedel- och finansbranschen.Slutsatser: Sammanfattningsvis kan man se att det finns skillnader mellan branscherna. Textilbranschen visade på störst ansvar när man jämförde alla kategorier. Medan livsmedelsbranschen och finansbranschen visade på ett mindre ansvar i förhållande till textilbranschen. När vi sedan ser till varje kategori kan man urskilja var skillnaderna ligger. I den ekonomiska kategorin fanns en stor likhet och inga skillnader kunde identifieras. Inom kategorin för miljö visade textilbranschen ett betydligt större ansvar i förhållande till de övriga branscherna. Kategorin för det sociala ansvaret var betydligt mer omfattande och de olika branscherna utmärkte sig olika mycket i de olika underkategorierna. Inom alla underkategorier visade det sig att Livsmedelsbranschen tog ett mer jämnt ansvar. I anställningsförhållanden och arbetsvillkor utmärkte sig finansbranschen och vidare visade textilbranschen på ett stort ansvar inom mänskliga rättigheter. / Problem: Today’s businesses are affected by the pressure from the outside, by their stakeholders. This allows them to take greater responsibility for legitimacy. Different industries have been involved in various scandals and have received attention different ways. Could this lead to industries developing differently in their social responsibilities for sustainability?Purpose: The purpose of the study is to investigate whether various industries of the Swedish economy has developed differently to a sustainable society and thus to describe how far their responsibilities extend in annual reports and sustainability reports. More specifically investigate various industries responsibilities in regards to economic, environmental and social aspects.Research question: What differences exist between the industries' responsibility in sustainability today?Research Design: To answer our research question, we used a qualitative content analysis of corporate sustainability reports and annual reports. We carry out a cross-sectional study of three industries with three companies in each industry. The industries are textile, food and the finance industry.Conclusions: In summary, one can see that there are differences between industries in the whole. The textile industry showed the greatest responsibility when comparing all the categories. While the food industry and the financial industry showed a minor responsibility in relation to the textile industry. When you look at each category we can distinguish where the differences lie. In the economic category, there was a great similarity and no differences could be identified. Within the category of environment the textile industry showed a much greater responsibility in relation to the other industries. The category of social responsibility was much more extensive and the various industries stood out very different in the different subcategories. In all subcategories, it turned out that the food industry took a more evenly responsibility. In terms of employment and working conditions distinguished the financial industry and the textile industry showed great responsibility in human rights.

Bakgrund: Det finns många aktier att välja mellan på aktiemarknaden. För en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara svårt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett högre värde än det satsade kapitalet. Relativvärdering är en investeringsstrategi som kan tillämpas för att identifiera dessa aktier. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om värdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera överavkastning genom investeringar i undervärderade aktier i finansbranschen. Om så är fallet, därefter påvisa vilken av värdemultiplarna som genererar högst avkastning. Metod: Studien har att tillämpat en kvantitativ metod med deduktiva inslag. Värde- och tillväxtportföljer har komponerats med värdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning. Värdemultiplarna har beräknats fram med sekundärdata från databasen Thomson Reuters EcoWin Pro och årsredovisningar. Resultat: Studiens resultat påvisar att det går att generera överavkastning med relativvärdering som investeringsstrategi. Majoriteten av värdeportföljerna presterade bättre än tillväxtportföljerna. Portföljen som hade den högsta överavkastningen var värdeportföljen baserat på P/BV-talet. / Background: The capital stock market consists of many different shares. For a person who has never acted in shares, it can be difficult to know which investment over time that could generate a higher value than the invested capital. Relative valuation is an investment strategy that can be applied to identify these shares. Objective: The aim of this study is to investigate whether key ratios P/E-ratio, P/BV-ratio and dividend yield can generate excess returns by investing in undervalued stocks in the financial industry sector. If so, then demonstrate which of key ratios that generates the highest return. Method: This study has applied a quantitative approach with deductive features. Value and growth portfolios have been composed by key ratios P/E-ratio, P/BV-ratio and dividend yield. Key ratios have been calculated on secondary data from the database Thomson Reuters EcoWin pro and annual reports. Results: Our results demonstrate that it is possible to generate excess returns with the relative valuation as an investment strategy. The majority of the value portfolios performed better than the growth portfolios. The portfolio that had the highest excess return over the total period was the value portfolio that consisted of P/BV-ratio.

台灣金融業競爭日益激烈，在產品同質性高的情況之下，各家金融機構轉而透過服務來創造差異化利基並且盡力與顧客維持長久且深厚的關係，厚植競爭力。對於金融機構行銷人員來說，其透過提供符合期望之產品服務來使既有顧客重複購買使用，並選擇正確的溝通管道與顧客溝通，藉此增加顧客對該行的忠誠度，達到極大化顧客終身價值的顧客關係管理目標。 金融機構與顧客接觸的管道相當多元，從實體分行之臨櫃人員、理財專員、客服中心到虛擬之電子郵件、網路銀行與手機APP等。然而，過去卻少有研究探討金融機構在執行顧客關係管理活動時透過不同「溝通管道」與「溝通內容」對於顧客溝通訊息之說服效果差異。因此，本研究目的在於了解金融機構在執行顧客關係管理活動的訊息傳遞時，透過何種管道以及傳遞何種內容之訊息對於顧客會有最佳之說服效果，進而提升顧客關係管理之成效。本研究主要透過實驗設計與問卷發放來蒐集資訊。 研究結果有以下幾點；首先，顧客對於來自不同管道的「非個人化訊息」所認知之說服效果有差異，又以網路銀行的說服效果最佳。然而「個人化訊息」透過不同溝通管道傳遞，對於顧客卻沒有顯著差異的說服效果。其次，透過「電話」與「電子郵件」傳遞訊息時，搭配「個人化訊息」有顯著較佳的說服效果，其中電話的差異性較大。至於「網路銀行」不論搭配何種內容的訊息，對於說服效果無顯著差異，不過整體來說，使用網路銀行與顧客溝通時，說服效果皆大於其他溝通管道。 / As the competiton among financial industry in Taiwan is getting increasingly fierce, under the high product homogeneity, each financial instutution turns to create differentiation through service and tries hard to maintain a life-long relationship with cistomers. For financial marketers, they make customers purchase the product or use the service again and again not only by providing proucts and services which meets their expectations, but also choosing the right channel to communicate with customers. All the efforts are meant to increase cusomers’ loyalty and attain the goal of customer relationship management – maximize customers’ life-time value. There are multi channels for financial institutions to contact their customers, from physical channels including counter personnels, financial consultants and call center to virtual channels such as email, online bank and APP on mobile phones. However, few studies had discussed the difference of persuasive effects of messages delivered through “different channels” and “different contents” within when financial institutions implementing CRM activities. Therefore, the purpose of the study is to compare and understand by what channel and with what contents may have the best persuasive effects when sending messages to customers, in order to enhance the result of CRM.The main research method is experimental design and collecting data by questionnaires. The study result are shown below. First, the persuasive effect of “non-pesonalized” message delivered through different channels is significantly different, especially through “online bank” has the best persuasive effect. However, the persuasive effect of “pesonalized” message delivered through different channels has no differences. Second, delivering “pesonalized” message by “phone” and “email” has significantly better persuasive effect. Besides, using “online bank” to deliver messages, there is no difference of persuasive effect no matter what content within. But generally speaking, using online bank to communicate with customers, compared to other two channel, it has better persuasive effects.

In this article, the authors describe how the International Financial Corporation of the World Bank, and the 77 global financial institutions that have signed on to the Equator Principles, have come to the conclusion that social conflict with indigenous communities needs to be resolved through the application of free, prior, informed and consent. While the requirement to obtain consent of an indigenous people would appear to make it more difficult for extractive industry projects to proceed, theories of dispute resolution developed by the Harvard Negotiation Project suggest that where consent is obtained, it is more likely thatc onflicts will be reduced.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:31:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Walter Roberto Kuroda.pdf: 533116 bytes, checksum: 5c2d1fc5bb48a65b19555c30cc9b12c7 (MD5) Previous issue date: 2009-03-17 / This study verified the role of intangible assets of commercial banks in developed and developing countries to obtain sustainable competitive advantage, or to testify if the higher amount of intangible assets, the greater sustainability of institutions would be. The research considered not only the superior average returns of the financial sector, which characterizes competitive advantage, but also its persistence over time that typifies sustainability. The rationale was based on the Vision Based on Resources (RBV), although the approach of several empirical researches was made toward economic sector business, generally excluding the financial sector. This study has its relevance represented by the novelty of the theme, whitch approuches the relation between Intangible Assets and the sustainable competitive advantage, specifically in banking institutions. / Este estudo verificou o papel dos ativos intangíveis dos bancos comerciais em países desenvolvidos e em países em desenvolvimento na obtenção de vantagens competitivas sustentáveis, ou seja, constatando se quanto maior a quantidade de intangíveis maior seria a sustentabilidade das instituições. A pesquisa considerou não só os retornos com média superior do setor financeiro, que caracterizam vantagem competitiva, mas, também, a persistência ao longo do tempo o que tipifica a sustentabilidade. A fundamentação apoiou-se na Visão Baseada em Recursos (Resource-Based View - RBV), que, apesar de muito utilizada em pesquisas empíricas dirigidas para diversos setores econômicos empresariais, geralmente excluem o setor financeiro. Desta forma, a relevância da contribuição deste estudo está no ineditismo de uma pesquisa relacionando Ativos Intangíveis e Vantagens Competitivas Sustentáveis em instituições bancárias.

Bakgrund: Enligt svensk lag ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i yrkeslivet. Lagen säger även att större företag har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport innehållande upplysningar kring bland annat jämställdhet. Finns det skillnader i presentationen av jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad olika företag redovisar i sitt jämställdhetsarbete beroende på bransch. Uppsatsen avser vidare att identifiera och förklara skillnader i rapporteringen hos svenska börsnoterade bolag inom de tre olika branscherna; IT-, fastighets- och finansbranschen. Metod: I denna studie tillämpas en kombination av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att undersöka forskningsfrågorna har studien antagit en innehållsanalytisk forskningsmetod, där ett kodschema ligger till grund för insamling av empirisk data från olika företags års- och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Det framkommer skillnader i de studerade branschernas redovisning av jämställdhetsarbete. Några konkreta orsaker till detta kan inte förklaras med den empiriska data som har samlats in. Teorin kan dock förklara företags agerande och beslutsfattande, vilket kan ligga till grund för företagens synliggörande av jämställdhetsarbete. Studiens resultat visar på att finansbranschen redogör sitt jämställdhetsarbete i störst utsträckning, följt av fastighetsbranschen och därefter IT-branschen. / Background and problem: According to Swedish law, employers must actively work for promoting gender equality in the organization. The law also states that larger companies have an obligation to prepare a sustainability report containing information on, among other things, gender equality. Are there differences in the presentation of gender equality work depending on industry affiliation? Purpose: The purpose of this paper is to describe what different companies report in their activities for gender equality depending on industry. The thesis aims to identify and explain differences in the reporting of Swedish listed companies within the three different industries; IT, real estate and finance industry. Method: In this study, a combination of a quantitative and qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to examine the research questions, the study has adopted a content analytical research method, where a code scheme forms the basis for collecting empirical data from various companies' annual and sustainability reports. Conclusion: The study has revealed differences in the reporting of gender equality in the studied industries. The empirical data cannot explain any concrete reasons for the differences. However, the theory can explain companies’ actions and decision-making, which can form the basis for companies' reporting of gender equality. The study's result show that the financial industry reports its gender equality work to the greatest extent, followed by the real estate industry and the IT industry.

In the climate change discussion, there is a broad consensus about the importance of support from the financial industry when it comes to supporting changes towards a more sustainable society. However, investments in the society supporting a transition towards a low-carbon economy are still waiting to become unlocked. This thesis aims to provide an understanding of a possible sustainability transition towards a low-carbon economy within the Swedish financial industry. To fully understand a possible change, this study has investigated the dynamics of the financial industry from the perspective of a member-owned bank in Sweden. Hence this study seeks to explore a fundamental and comprehensive change, the theoretical framework of socio-technical transition and the multi-level perspective is used. This contributes to a vast mapping of the financial industry and a better understanding of the dynamics of social change and innovation, such as a low-carbon economy transition. To gain in-depth knowledge, a case study was performed. Both qualitative and quantitative data was collected through semi-structured interviews and data from the case company’s customer database. The carbon footprint of the case company bank’s loan portfolio was calculated and analysed through a sensitivity analysis. This was done in the aim to gain deeper insights about how actions from a bank could contribute to a low-carbon economy. The empirical findings in this thesis showed that a bank does have the ability and power to contribute to a lower carbon footprint in a bureaucratic and stable regime as the financial industry. However, this responsibility could be hard to put at a single actor. As the financial industry has a strong carbon lock-in, the approach has to be long-term. The actions that could enable a sustainability transition within the financial industry seems to be a collection of many different transition pathways. By remaining the landscape pressure and the development of niche innovations, a long-term sustainability transition seems imaginable. By collecting the forces of regulatory work along with collaboration among incumbent actors and increasing development of new low-carbon financial products, there is positive movement. With patience and an attitude change, the financial industry can see a sustainability transition in the horizon. / I diskussionen om klimatförändringar finns det en enighet om vikten av stöd från finansbranschen när det gäller förändringar mot ett mer hållbart samhälle. Investeringar i samhället som stöder en övergång till en koldioxidsnål ekonomi väntar dock fortfarande på att slå igenom. Denna uppsats har som syfte att förstå en möjlig hållbarhetsövergång till en koldioxidsnål ekonomi inom den svenska finansbranschen. För att förstå en möjlig förändring har denna undersökning granskat finansbranschens dynamik utifrån en svensk medlemsägd banks perspektiv. Då denna uppsats strävar efter att utforska en grundläggande och omfattande förändring, så har det teoretiska ramverket för socio-teknisk övergång och multi-nivåperspektivet används. Detta bidrar till en omfattande kartläggning av finansbranschen samt en bättre förståelse för dynamiken i socialförändring och innovation, så som en övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi. För att få fördjupad kunskap inom ämnet så har en case-studie utförts. Både kvalitativa och kvantitativa data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer och data från case-företagetskunddatabas. Koldioxidavtrycket i case-företagets utlåningsportfölj beräknades och analyserades genom en känslighetsanalys. Detta gjordes i syfte att få djupare insikter om hur åtgärder från enbank skulle kunna bidra till en koldioxidsnål ekonomi. De empiriska resultaten i denna studie visade att en bank har förmågan och kraften att bidra till ett lägre koldioxidavtryck i en byråkratisk och stabil regim som finansindustrin. Detta ansvar kan dock vara svårt att lägga på en enskild aktör. Eftersom finansbranschen idag har investeringar i koldioxidtunga aktiviteter måste tillvägagångssättet vara långsiktigt. De åtgärder som kan möjliggöra en hållbar övergång inom finansbranschen verkar vara en samling av många olika övergångsbanor. Genom att ha fortsatttryck från landskaps-nivån och en fortsatt utveckling av nisch-innovationer verkar en långsiktig hållbarhetsövergång tänkbar. Genom en enad kraft, samarbete mellan etablerade aktörer och ökad utveckling av nya finansiella produkter med låg koldioxidutsläpp, verkar en förändring möjlig. Med tålamod och en attitydförändring kan finansindustrin se en hållbarhetsövergång i horisonten.

The companies of the finance industry are the owners of the market and possess great power to impact society with the assets they manage. A new purpose of asset management is emerging, considering non-financial issues with a purpose beyond profit. The authors identified three aspects (Time aspects, Investment activities and Shareholder activities) in which non-financial issues could be incorporated within asset management. A case study was conducted using the Swedish insurance company AFA Försäkring, an insurance company with a stated purpose beyond profit, to answer the research question posed. The essay aims to gain knowledge regarding how an insurance company with a stated purpose beyond profit takes non-financial issues into account within their asset management. The paper concludes that there are multiple avenues to incorporate non-financial issues within asset management, such as clear guidelines, communication, and cooperation with investees. / Företag inom finansindustrin förvaltar kapital och äger marknaden. Genom sitt ägande har industrin stor makt att påverka samhället. Ett nytt syfte för förvaltningen stiger fram, ett syfte större än vinst som tar icke-finansiella frågor i åtanke. Författarna har identifierat tre aspekter av förvaltning där icke-finansiella frågor kan inkorporeras. En case studie har genomförts av det svenska försäkringsbolaget AFA Försäkring för att svara på uppsatsens forskningsfråga. Undersökningen syftar till att öka förståelsen av hur ett försäkringsbolag som uttrycker ett större syfte än vinst tar hänsyn till icke-finansiella frågor inom sin förvaltningsverksamhet. Uppsatsen sammanfattar att det finns flera sätt att inkorporera icke-finansiella frågor, vilka exempelvis är genom klara riktlinjer, kommunikation och samarbete med de ägda företagen.

The adoption of blockchain technology for cross-border payments is not an easy task.However this qualitative study further investigates the connotations associated with adoptionof blockchain in cross-border financial transactions within Swedish financial institutions suchas banks, fintech, and credit management service companies. To answer this question, weinterviewed six participants that work in a credit management company, an open bankingcompany, and a digital mortgage service company using semi-structured interviews. Datacollection was done using this method because the purpose of this research work is to identifypeople's insights and experiences based on their real-life experiences. Data were analyzedusing thematic analysis. Our results showed that the impact of adoption of blockchain incross-border payment transactions in terms of technical implementation challenges,customers' use cases and pilot programs, compliance and security enhancements, industrycollaboration and knowledge sharing, legacy systems integration and interoperability, and keydrivers beyond adoption. In addition, the study findings were compared with the determinantsand influence factors of the model through the lens of the DOI. The implications of this studycould used to help financial institutions' focus on blockchain adoption in cross-borderpayment transactions. As a whole, this study contributes to the idea that financial institutionsshould develop an accurate strategy, as well as guidelines that can assist them in leveragingblockchain technology for cross-border payments, enhancing their services, and fosteringsustainable growth in cross-border digital markets.