Bakgrund: ADHD har tidigare varit sedd som en barndomsdiagnos som avtar med stigande ålder. Forskning visar dock att symtomen kvarstår för många även som vuxna men att symtombilden kan förändras. Flickor och kvinnor är idag underrepresenterade avseende diagnostisering av ADHD vilket kan innebära ett stort lidande och en oförståelse för sig själv och omgivningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med ADHD. Metod: En litteraturstudie användes som metod. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PsycInfo och Academic Search Premier där 9 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats valdes ut. Ytterliga 2 artiklar valdes ut utifrån en osystematisk sökning. Dessa analyserades utifrån en trestegsmodell. Resultat: Under analysen framkom två huvudsakliga teman, ”bilden av mig själv” och ”påverkan på det dagliga livet”. De underteman som kopplades till dessa var ”Att känna sig annorlunda”, ”Förståelse och självacceptans”, ”Utmaningar i att hantera omgivningens krav” samt ”Påverkan på relationer”. Konklusion: Denna studie visar att det finns könsskillnader i hur ADHD kan ta sig uttryck. Många kvinnor med ADHD har känt sig annorlunda och upplevt ett stort utanförskap genom livet. Resultaten i denna studie kan vara användbara för de verksamheter som möter flickor och kvinnor i behov av stöd. Att medvetandegöra hur symtomen kan skilja sig åt gör att fler flickor kan få rätt stödinsatser tidigare i livet. / Background: ADHD has previously been seen as a childhood diagnosis that decreases with increasing age. However, research shows that for many the symptoms remain even as adults, but that the symptom features can change. Girls and women today are underrepresented in the diagnosis of ADHD, which can mean great suffering and a misunderstanding of themselves and the environment. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of living with ADHD. Method: A literature study was used as a method. Systematic searches were performed in the databases CINAHL, PsycInfo and Academic Search Premier, where 9 articles with both quantitative and qualitative approach were selected. Another 2 articles were selected based on an unsystematic search. These were analyzed based on a three-step model. Results: During the analysis, two main themes emerged, "the image of myself" and "impact on daily life". The sub-themes linked to these were "Feeling different", "Understanding and self-acceptance", "Challenges in dealing with the demands of the environment" and "Impact on relationships". Conclusion: This study shows that there are gender differences in how ADHD can manifest itself. These results can be useful for those functions that meet girls and women in need of support. Raising awareness of how the symptoms can differ means that more girls can receive the right support measures earlier in life.

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) symtom kan kvarstå genom hela livet och har en påverkan på hälsa, arbetsmöjlighet, utbildning och ekonomiska hälsa. Vuxnas upplevelser med ADHD är en kunskapslucka och studier presenteras ofta utan personens egna berättelser av sin upplevelse. Syfte: Syftet var att kartlägga relevant litteratur som beskriver upplevelser i produktiva aktiviteter hos vuxna personer med ADHD. Metod: En scoping review användes för att söka i databaser efter studier innehållande kvalitativa metoder. Resultaten från 10 artiklar beskrevs med riktad innehållsanalys ur arbetsterapeutiska teorin Model of Human occupations (MoHo) centrala begrepp. Resultat: MoHo var användbart till att beskriva upplevelser inom arbete och utbildning. Personerna med ADHD beskrev hur aktiviteter inom arbete och utbildning påverkades genom viljekraft ur vanor och rutiner samt hur miljön påverkades av personens viljekraft och självupplevda utförandekapacitet. Slutsats: Om intresse för en uppgift fanns eller glädje att utförandet av aktiviteten, så underlättade det möjligheten att vara produktiv. Social miljö har en stor påverkan på hur personer med ADHD uppfattar sig själva och hur uppgifter och aktiviteter blir gjorda inom arbete och utbildning. Strategier kunde förbättra utförande men även vara krävande och skapa utanförskapskänsla för personen. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) symptoms can persist throughout life and have an impact on health, job opportunities, education, and financial health. Adults’ experiences with ADHD are a knowledge gap and studies are often presented without a person’s story of experience. Aim: The aim was to map relevant literature that describes experiences in productive activities in adults with ADHD. Method: A scoping review was used, and search was done in four research databases. Results from ten articles were described with a directed content analysis, and Model of Human occupation (MoHo) theory. Results: The adults with ADHD described how activities in work and education were affected by volition from habits and routines, how the environment has an impact on the person’s volition and performance capacity. Conclusion: If there was interest in a task or that joy comes from performing the activity, then it facilitates the opportunity to be productive for that person. The social environment has an impact on how people with ADHD perceive themselves and how tasks and activities are done. Strategies could improve execution but also be demanding and create a sense of exclusion for the person.

No description available.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) tillhör gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kärnsymtomen hos vuxna med ADHD innebär svårigheter med uppmärksamhet med eller utan samtidig impulsivitet och överaktivitet. Uttrycken och konsekvenserna av ADHD präglas av, vilka krav och förväntningar man har på sig och hur den aktuella livssituationen ser ut. ADHD är en funktionsnedsättning som kan ge många bekymmer och utmaningar i vardagslivet på olika sätt och orsaka såväl fysiska, psykiska och sociala problem. Sjuksköterskan ska i mötet med denna patientgrupp utföra en individanpassad vård med ett holistiskt synsätt för att tillmötesgå dessa patienters behov. Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur personer med ADHD upplever den neuropsykiatriska funktionsnedsättningens inverkan i vuxen ålder. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna är inhämtade via databaserna Cinahl och Psycinfo. Artiklarna är granskade enligt SBU:s granskningsmall förstudier med kvalitativ metodik och dataanalysen är genomförd enligt Popenoes rekommendationer. Resultat: Resultatet bygger på analys av 12 kvalitativa artiklar. Det resulterade i tre huvudkategorier Känna sig annorlunda, Stöd och support, Livskvalitet och sex underkategorier. Slutsats: Resultatet visade att leva med ADHD i vuxen ålder kan vara både positivt och negativ. Dessa personer har ofta en ökad samsjuklighet med upplevelser av utanförskap och kämpar med dålig självkänsla. Vården och allmänhetens kunskap om dessa personers upplevelser bör ökas för att kunna tillhandahålla en personcentrerad vård och därmed undvika onödigt lidande. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) belongs to the group of neuropsychiatric disorders. The core symptoms of adults with ADHD involve difficulties with attention with or without concomitant impulsivity and overactivity. The expressions and consequences of ADHD are characterized by what demands and expectations you have on yourself and what the current life situation looks like. ADHD can cause many worries and challenges in everyday life in different ways and cause physical, mental and social problems. In the meeting with this patient group, the nurse should perform individualized care with a holistic approach to meet the needs of these patients. Aim: The purpose of this literature study was to highlight how people with ADHD experience the impact of the neuropsychiatric impairment in adulthood. Method: A literature review with a qualitative approach. The articles are retrieved via the databases Cinahl and Psycinfo. The articles have been reviewed according to SBU: s review template for studies with qualitative methodology and the data analysis has been carried out according to Popenoe's recommendations. Result: The result is based on analysis of 12 qualitative articles. The analysis resulted in three main categories Feeling different, Comfort and support, Quality of life and six subcategories. Conclusion:The results showed that living with ADHD in adulthood can be both positive and negative. These people often have an increased comorbidity with experiences of exclusion and struggle with low self-esteem. Care and public knowledge of these people's experiences should be increased in order to provide person-centered care and thus avoid unnecessary suffering.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för både den psykiska och fysiska hälsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska åkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet är numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvär. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmärksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmågor.Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att få belägg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD.Metod: I denna systematiska litteraturstudie återfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrån en bedömningsmall.Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare påvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmågor hos individer diagnostiserade med ADHD.Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD. Dock krävs ytterligare forskning i ämnet. / Background: Physical activity has been shown to have a positive impact for both mental and physical health. It may reduce psychological problems such as anxiety, stress and depression, and physical issues like high blood pressure, stroke and diabetes. Physical activity is now an increasingly accepted method to treat physical and mental disorders. Individuals with ADHD usually have problems with hyperactivity, impulsivity, attention, social behavior and cognitive abilities.Aim: To investigate the scientific literature for evidence about the effect of physical activity on symptoms in individuals with ADHD.Method: In this systematic literature review articles where found through the databases PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct and PsycINFO witch was later surveyed based on an assessment template.Results: Physical activity was perceived to have a positive effect for hyperactivity and attention problems and appeared to reduce the risk of social behavior problems in individuals diagnosed with ADHD. Furthermore, it was shown that regardless of frequency or extent of physical activity a positive effect was shown on cognitive abilities in individuals diagnosed with ADHD.Conclusion: The scientific literature shows that physical activity is likely to have a positive effect for a variety of symptoms in individuals with ADHD. However, further research on the subject is required.

Inledning och Bakgrund: Flertalet elever med Autism spectrum disorder (ASD) uppnår inte kunskapsmålen i skolan. Eleverna kan ha svårigheter att förbereda och färdigställa uppgifter. Svårigheterna för eleverna med Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) gäller vanligtvis instruktioner och förståelse för uppgifter. Syfte: Syftet med studien var att identifiera vilka arbetsterapeutiska interventioner som används i skolan för elever med diagnoserna ASD och/eller ADHD. Metod: Studien genomfördes i form av en scoping review. Resultat: Totalt inkluderades 13 artiklar. Resultatet visade på fyra teman av interventioner: Aktiviteter för förbättring av kognitiva strategier, Kognitiva hjälpmedel för ökad delaktighet, Stabilitets-/terapibollar och tyngdvästar för större fokus på skoluppgifter samt Strategier för att förbättra utförande av aktiviteter i skolan. Slutsats: Det finns en variation av arbetsterapeutiska interventioner i skolan för elever med ASD och/eller ADHD. Interventionerna ledde till ökad delaktighet, förbättrade kognitiva strategier, större fokus på skoluppgifter, medvetenhet av känslor, ökad självständighet, samt förbättring av koncentrationen för eleverna i skolan. / Introduction and Background: Most students with Autism Spectrum Disorder (ASD) do not achieve the knowledge goals in school. Students might have difficulties preparing and completing assignments. The difficulties for students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) usually relate to instructions and understanding tasks. Aim: The aim of the study was to identify which occupational therapy interventions are used in school for students aged 9–13 years with diagnoses ASD and/or ADHD. Method: The study was conducted in form of a scoping review. Results: In total, 13 articles were included. The results showed four themes of interventions: Activities for improving cognitive strategies, Cognitive aids for increased participation, Stability/therapy balls and weighted vests for greater focus on school tasks and Strategies for improving the performance of activities at school. Conclusion: There is a variety of occupational therapy interventions in school for students with ASD and/or ADHD. The interventions led to increased participation, improved cognitive strategies, greater focus on school tasks, awareness of emotions, increased independence, and improved concentration for students in school.

Syftet är att analysera självbiografier och sammanställa meningsfulla strategier som vuxna med ADHD använder för att hantera vardagen. Som metod valdes en litteraturbaserad kvalitativ metod. För att välja ut vilka självbiografier som kunde besvara studiens syftet gjordes en avancerad sökning via Libris. Fem böcker valdes ut och vid bearbetning av självbiografierna så användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar genomgående fler gemensamma nämnare av strategier än det som tydligt skiljer sig åt hos personerna i självbiografierna. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med nio underkategorier. “Strategier för att organisera, strukturera och planera både digitalt och på lappar” beskrivs som en viktig strategi både i vardagen och på arbetet. “Strategier för att utveckla sig själv” beskrivs som något väldigt viktigt för dessa personer. Det innefattar både stödet från anhöriga och att ta del av andra personers erfarenhet av ADHD. “Strategier för att lindra symtom” sammanfattar personernas behov av att få utlopp för sin kreativitet och rastlöshet. Slutsatsen är att resultatet ger en samlad bild utifrån personernas upplevda erfarenheter och perspektiv. Studien ger kunskap om meningsfulla strategier som vuxna personer med ADHD använder i sin vardag. Strategierna är användbara för vuxna personer med ADHD samt för att arbetsterapeuten och annan vårdpersonal ska kunna utforma effektiva och personcentrerade interventioner. / The aim is to analyze autobiographies and compile meaningful strategies that adults with ADHD use to manage everyday life. A literature-based qualitative method was chosen as the method. In order to select which autobiographies could answer the purpose of the study, an advanced search was made via Libris. Five books were selected and when processing the autobiographies, a qualitative content analysis was used. The results consistently show more common denominators of strategies than what clearly differs in the people in the autobiographies. The analysis resulted in three main categories with nine subcategories. "Strategies for organizing, structuring and planning both digitally and on notes" is described as an important strategy both in everyday life and at work. "Strategies to develop yourself" are described as something very important for these people. It includes both support from relatives and sharing other people's experience with ADHD. "Strategies to relieve symptoms" summarizes the person's need to vent their creativity and restlessness. The conclusion is that the results provide an overall picture based on the people's perceived experiences and perspectives. The study provides knowledge about meaningful strategies that adults with ADHD use in their everyday lives. The strategies are useful for adults with ADHD and for the occupational therapist and other healthcare professionals to be able to design effective and person-centered interventions.

Doctor of Philosophy / Department of Psychology / Mary E. Cain / Glutamate contributes to the neurological and behavioral changes that occur during differential rearing, and those that occur during conditioned hyperactivity and sensitization. Metabotropic glutamate receptor 5 (mGluR5) in particular contributes to the psychostimulant reward pathway, plasticity, and differential rearing. The present study examined the role of mGluR5 in conditioning and sensitization in differentially reared rats. Rats were reared in an enriched (EC), impoverished (IC), or social (SC) condition for 30 days, after which they received repeated amphetamine (0.3 mg/kg) or saline injections. Following training, rats received an injection of the mGluR5 antagonist MTEP or saline prior to undergoing conditioned hyperactivity and sensitization tests. Results showed that MTEP attenuated conditioned hyperactivity and sensitization in IC but not EC and SC rats, suggesting that glutamatergic changes occur during differential rearing that alter the effects of MTEP on amphetamine conditioning and sensitization. Additionally, results demonstrated that enrichment rearing has a protective effect against conditioned hyperactivity at low doses of amphetamine.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a widely discussed special educational issue in Western contexts and developed countries. By contrast, limited information is available about ADHD in Eastern contexts and developing countries. In India in particular, the only available information is about the medical perspective of ADHD; little or no attention is given to social or educational perspectives. DSM IV criteria are the most commonly used standard assessment procedures. However, limited research is reported to discuss the potential cultural influences of this North American model. The present study examines the incidence and interpretation of ADHD within the context of five mainstream schools in Trivandrum, South India. It also explored cultural influences impact upon the cultural validity and reliability of DSM IV criteria when introduced into a South Indian context. In order to identify children with ADHD characteristics, culturally valid assessment tools such as behaviour checklist and behaviour rating scales, were developed from DSM IV (TR) symptoms criteria. Qualitative data was gathered from the five sample schools during the academic year of 2006-07 using a variety of methods including in-depth interviews (with 21 teachers), classroom observations (of 26 children), rating scale and document scrutiny. The case study method was adopted to gain in-depth information about the identified children. Informal interviews with parents (24) were also utilised to triangulate the information gathered from the school contexts. Qualitative data analysis techniques such as open coding and case analysis were used to assess children's behavioural characteristics and difficulties. The findings indicate that three percent of children (21) had ADHD characteristics within the sample schools. Some of the findings are consistent with the studies reported in Western contexts. There are also some contrasting results: a) most of the identified children had inattention rather than hyperactivity characteristics, b) a higher number of children with ADHD characteristics were from lower socio-economic backgrounds, c) teachers used coercive methods of physical punishments and sanctions as they interpreted the children's ADHD characteristics as a result of their lack of interest in learning. Most importantly, though DSM IV (TR) criteria are useful in identifying ADHD, two items of the 'symptoms' criteria were not identifiable within the present context of the sample schools. The findings suggest that socio-cultural factors do influence the validity and reliability of DSM IV criteria. The study has implications not only for further research but also for planning and policy making in the field of education for all. The conclusions suggest that an educational provision should be considered with regards to the varied and complex needs of children with special educational needs such as ADHD. Teacher education programmes should be enhanced with positive intervention strategies.

Inledning: Drygt 5% av barn i Sverige har en uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning/ Attention Deficit Hyperactivity Disorder(ADHD), och runt 75% av dem medicineras för att minska symptomen av ADHD. Hyperaktivitet, svårigheter att fokusera och koncentrera sig, och impulsivt beteende är några karaktärsdrag hos barn med ADHD. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att se om det finns kostrelaterade behandlingskomplement för att lindra ADHD hos barn. Metod: En litteraturöversikt där tio vetenskapliga originalartiklar har analyserats och delats upp i fyra olika teman. Resultat: En elimineringskost där vissa födoämnen uteslutadess, ett minskat intag av tillsatser (konstgjorda färgämnen och konserveringsmedel) eller ökat intag av omega-3 visade positiva effekter hos en grupp barn med ADHD där symptomen minskade, speciellt hyperaktivitet. Diskussion: Trots att resultaten av studierna visar en positiv effekt hos vissa barn med ADHD så behövs mer grundlig forskning angående elimineringskost, tillsatser och omega-3. Studierna baseras ofta på frågeformulär som fylls i av föräldrarna vilket kan leda till subjektiva resultat som tar bort generaliserbarheten av studierna. De positiva effekterna antyder att komplementära behandlingsmetoder kan finnas genom en förändrad kost, som förbättrar livskvaliteten och minskar biverkningar hos barn med ADHD och samtidigt sänker kostnaderna för samhället. / Introduction: About 5% of all children in Sweden are diagnosed with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and about 75 % get medication do reduce symptoms. Hyperactivity, difficulties to focus and concentrate and impulsive behavior are typical characteristics for children with ADHD. Aim: The aim with this literature review is to see if complementary treatments based on diet can assist to reduce symptoms of ADHD for children. Method: A literature review that analyses ten original articles which are divided into four different topics. Result: An elimination diet that excludes certain foods, reduced intake of food additives and preservatives or increased intake of omega-3 showed positive effects for a group of children with ADHD as symptoms minimized especially for hyperactivity. Discussion: Even though results of the studies show positive effects for certain children with ADHD, more research is needed that further investigates the effects of elimination diet, food additives and omega-3. The studies were mainly based on questionnaires, filled in by parents, which can lead to subjective results. The positive effects suggest that alternative treatments by changed diet might assist children with ADHD, improving life quality and reducing medication side effects together with reduced costs for society.