Bakgrund: I arbetet som sjuksköterska på allmänna akutmottagningar och allmänna intensivvårdsavdelningar där majoriteten av patienterna är vuxna ingår även akut omhändertagande av barn. Avsiktlig som oavsiktlig intoxikation hos barn anses som ett globalt hälsoproblem som orsakar många sjukhusinläggningar och i vissa fall döden. Tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn som vårdas på grund av intoxikation är fokuserad på sjuksköterskor inom psykiatrin och skolhälsovård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn i åldern 0–18 år som vårdas på en allmän akutmottagning eller allmän intensivvårdsavdelning på grund av intoxikation. Metod: Deltagarna valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Urvalet består av nio sjuksköterskor. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier: “Att vårda med fingertoppskänsla”, “Att möta anhöriga som tillgång eller utmaning”, “Att arbeta mot samma mål eller inte” och “Kunskap och emotionella utmaningar”. Slutsats: Vård av intoxikerade barn är komplext och tvärprofessionellt då det berör flera professioner, men även organisationer som måste arbeta tillsammans för att ge barnet de bästa förutsättningarna. Studien visar att sjuksköterskor inom akutsjukvård är i behov av utbildning kring bemötande och samtal med barn som utfört självmordsförsök, och att gemensamma utbildningsdagar mellan akutsjukvård och psykiatri är motiverat för att öka samarbete och förbättra omhändertagande av intoxikerade barn.

Introduction. L’exposition à la douleur répétée pendant la période néonatale a des effets nocifs sur le développement neurologique des nouveau-nés prématurés et peut contribuer à une douleur prolongée. Une taxonomie précise de la douleur néonatale est absente due à l’existence d’une terminologie ambigüe qui persiste en néonatologie. Par conséquent, l’évaluation et la gestion de ce type de douleur dans le milieu clinique sont sous-optimales. Objectif. Établir la portée, l'étendue et la nature des écrits scientifiques liées à la douleur prolongée des nouveau-nés prématurés hospitalisés dans l’unité de soins intensifs néonatals (USIN), par le biais d’une revue de la portée. Méthodologie. La revue de la portée suit les lignes directrices du Joanna Briggs Institute (JBI). Une stratégie de recherche a été effectuée dans les bases de données CINAHL, PubMed, Medline, Web of Science, Google Scholar, GeryLit.org et Grey Source Index. Résultats. La revue de la portée a identifié 78 articles pertinents qui abordaient des définitions (n=25), des indicateurs (n=37), des contextes de soins (n=47), des outils d’évaluation (n=49), des conséquences (n=29) et des interventions (n=21) pour soulager la douleur prolongée néonatale. La revue soutien que les contextes de soins des nouveau-nés prématurés devraient toujours être considérés indépendamment de la présence ou non d’indicateurs de la douleur prolongée afin de guider l’évaluation et le soulagement de la douleur prolongée. Conclusion. Ce mémoire a recensé les éléments essentiels de la douleur prolongée et a permis d’émettre des recommandations pour la pratique, la formation, la gestion et le recherche infirmière, guidé par le cadre théorique de Huth et Moore (1998). / Introduction. Exposure to repetitive pain during the neonatal period has been shown to have important long-term effects on the neurodevelopment of the premature neonate and can contribute to experienced prolonged pain. Since a uniform taxonomy of neonatal prolonged pain is still lacking to this day in neonatology, prolonged pain management remains suboptimal in neonatal intensive care units (NICU). Aim. This master’s thesis aims to determine the scope, extent, and nature of the available literature on prolonged pain in premature neonates hospitalized in the NICU by way of a scoping review. Methodology. An electronic search was conducted in the databases of CINAHL, PubMed, Medline, Web of Science, GeryLit.org and Grey Source Index. This scoping review follows the JBI guidelines for scoping reviews. Results. A total of 78 articles were included in the scoping review which identified key elements of neonatal prolonged pain such as definitions (n=25), indicators (n=37), contexts (n=47), pain scales (n=49), consequences (n=29) and possible interventions (n=21) for prolonged pain management. The contexts of care were identified as being more indicative of prolonged pain and should guide pain evaluation and management. Conclusion. This master’s thesis contributes to the foundation of growing knowledge in neonatal prolonged pain and sheds light on the ambiguity that currently exists on this topic in the scientific literature and informs nursing prolonged pain management in NICU with the ultimate goal of improving developmental outcomes of premature neonates.

No description available.

Bakgrund Delirium är ett tillstånd som drabbar många patienter inom intensivvården.Patienters upplevelse och beskrivning av tillståndet kan ge ökad förståelse hur man ska bemöta patienter med delirium. Syftet Syftet med denna studie är att beskriva patienternas upplevelse av delirium under intensivvård. Metod En litteraturstudie med hjälp av en systematisk ansats. Artiklar söktes i databaser PubMed och Cinahl, där begränsades sökande till år 2011-2021, artiklar skrivna på engelska, tillgång till abstrakt och fulltext. Artiklarna söktes under perioden januari 2021 till april 2021. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Evans. Resultat Sex artiklar som inkluderas i studien analyserades. Artiklarna beskriver hur patienten upplever deliriet under intensivvården, både positiva och negativa upplevelser. Sällsynt att deliriet som en skräckupplevelse, utan mer som en verklighet utan förankringpunkt och att patienten befinner sig i en situation med lösryckta händelser. Slutsats Delirium är en unik personlig upplevelse. Alla intensivvårdspatienter kan drabbas av delirium. Medvetenheten av delirium hos intensivvårdspatienter ger tryggare patientvård och ökad patientsäkerhet. Ökad svårighetsgraden av delirium ger ökad riskt för mortaliteten under intensivvårdstiden. Studien ger en inblick om hur patienter upplever och uppfattar delirium. Uppfattningen om hur patienterna upplever delirium, kan hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal ge en ökad förståelse för deliriumsyndromet.

Bakgrund: Drygt hälften av all barnintensivvård bedrivs på en allmän intensivvårdsavdelning. Intensivvårdssjuksköterskor förväntas kunna vårda patienter i alla åldrar, men då det i huvudsak vårdas vuxna på en allmän intensivvårdsavdelning ställer det stora krav på intensivvårdssjuksköterskor. Att vårda barn är en komplex situation då barns anatomi, fysiologi och omvårdnadsbehov skiljer sig från en vuxen.  Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Data samlades in genom tio enskilda intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Vård av barn på en allmän intensivvårdsavdelning var en sällanhändelse och upplevdes både påfrestande och stimulerande. Intensivvårdssjuksköterskorna var ovana inför uppgiften, vilket medförde en osäkerhet och rädsla att göra fel. De påverkades emotionellt och kände ett behov av att distansera sig från känslor för att kunna fokusera på arbetet runt barnet. Barns liv ansågs vara mycket värdefulla och ett svårt sjukt barn rörde upp existentiella känslor och en intuition att beskydda barnet. Det kollegiala stödet var viktigt och att arbeta i team genererade en trygghet.  Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors ovana av att vårda barn grundar sig i brist på erfarenhet och kunskap. Då barn anses värdefulla upplevs intensivvårdssjuksköterskorna mer benägna att vårda av ren kärlek och medlidande. Det är en välkomnande utmaning och det finns en strävan efter mer kunskap och erfarenhet att lära sig mer, men det finns samtidigt ett behov av fördjupad kunskap avseende barns specifika fysiologi och läkemedelshantering. / Background: Just over half of all pediatric intensive care is conducted in a general intensive care unit. Intensive care nurses are expected to be able to care for patients of all ages, but as adults are mainly cared for in a general intensive care unit, it places great demands on intensive care nurses. Caring for children is a complex situation as children’s anatomy, physiology and nursing needs differ from an adult.  Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurse’s experience of caring for children in a general intensive care unit. Method: Qualitative method with an inductive approach. Data were collected through ten individual interviews. The interviews were analysed with qualitative content analysis.  Results: The analysis generated four main categories and ten subcategories. Caring for children in an intensive care unit was a rare event and was experienced as both stressful and stimulating. The intensive care nurses felt that they were unfamiliar with the task, which led to uncertainty and fear of making mistakes. They were affected emotionally and felt a need to distance themselves from emotions in order to focus on the work around the child. Children’s lives were considered very precious, and a seriously ill or injured child stirred up existential feelings and an intuition to protect the child. The collegial support was important and working in a team generated a sense of safety.  Conclusion: Intensive care nurses’ unfamiliarity with caring for children is based on a lack of experience and knowledge. As children are considered valuable, the intensive care nurses are perceived to be more likely to care out of pure love and compassion. It is a welcome challenge and there is an ambition to learn more, but at the same time there is a need for in-depth knowledge regarding children’s specific physiology and drug management.

Bakgrund: Obesitas blir allt vanligare i Sverige vilket medför fler vårdtillfällen med patienter med obesitas. Kostnaderna för obesitas och dess följder är betungande för sjukvården och samhället i stort. Dessutom beskriver patienter att de möts av diskriminerande och kränkande behandling till den grad att jämlik vård kan ifrågasättas. Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med obesitas på intensivvårdsavdelning. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore & Knafl, 2005, bestående av 15 artiklar Resultat: I resultatet identifieras tre huvudkategorier. (1) Fördomars påverkan på vården (2) Inte som andra (3) Förutsättningar för vården. Intensivvårdssjuksköterskor upplever vårdsituationer där de ställs inför specifika utmaningar som patienter med obesitas medför. Genom för låg bemanning, avsaknad av riktlinjer tillsammans med stigmatiserande förutfattade meningar blir vården utmanande. Det framkommer även att medicinteknisk apparatur och hjälpmedel inte fungerar som avsett. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor visar sig bära förutfattade meningar som påverkar vården negativt. Förutom stigmatiserande synsätt råder social tafatthet kring vården av patienter med obesitas. I vården fattas personal, riktlinjer samt att medicinteknisk apparatur inte fungerar som avsett. Detta medför att risk för arbetsskada vid vården av patienter med obesitas. / Background: Obesity is becoming more common in Sweden, which leads to more care occasions with patients with obesity. The costs of obesity and its consequences are burdensome for the healthcare system and society as a whole. In addition, patients describe that they are met with discriminatory and abusive treatment to the extent that equal care can be questioned. Aim: The aim is to describe intensive care nurses' experiences of caring for patients with obesity in intensive care. Method: An integrative literature review according to Whittemore & Knafl, 2005, consisting of 15 articles Results: The result identifies three main categories. (1) Prejudices (2) Not like others (3) Conditions for care. Intensive care nurses experience care situations where they are faced with specific challenges that patients with obesity bring. Through insufficient staffing, lack of guidelines together with stigmatizing preconceived notions, healthcare becomes challenging. It also appears that medical devices and aids do not work as intended. Conclusion: Intensive care nurses are found to carry preconceived notions that affect the care negatively. In addition to stigmatizing views, there is social awkwardness surrounding the care of patients with obesity. In healthcare, there is a lack of staff, guidelines and that medical devices do not work as intended. This leads to a risk of occupational injury in the care of patients with obesity.

Background: The status of Safety Management is highly relevant to evaluate an organization’s ability to deal with unexpected events or errors, especially in times of crisis. However, it remains unclear to what extent Safety Management was developed and suffciently implemented within the healthcare system during the COVID-19 pandemic. Providing insights of potential for improvement is expected to be directional for ongoing Safety Management efforts, in times of crisis and beyond. Method: A nationwide survey study was conducted among healthcare professionals and auxiliary staff on German Intensive Care Units (ICUs) evaluating their experiences during the first wave of the COVID-19 pandemic. Error Management and Patient Safety Culture (PSC) measures served to operationalize Safety Management. Data were analyzed descriptively and by using quantitative content analysis (QCA). Results: Results for n = 588 participants from 53 hospitals show that there is a gap between errors occurred, reported, documented, and addressed. QCA revealed that low quality of safety culture (27.8%) was the most mentioned reason for errors not being addressed. Overall, ratings of PSC ranged from 26.7 to 57.9% positive response with Staffng being the worst and Teamwork Within Units being the best rated dimension. While assessments showed a similar pattern, medical staff rated PSC on ICUs more positively in comparison to nursing staff. Conclusion: The status-analysis of Safety Management in times of crisis revealed relevant potential for improvement. Human Factor plays a crucial role in the occurrence and the way errors are dealt with on ICUs, but systemic factors should not be underestimated. Further intensified efforts specifically in the fields of staffng and error reporting, documentation and communication are needed to improve Safety Management on ICUs. These findingsmight also be applicable across nations and sectors beyond the medical field.

La presente revisión crítica tuvo como objetivo reconocer las mejores prácticas seguras para un traslado intrahospitalario de los adultos en la unidad de cuidados intensivos. Es una investigación secundaria que se realizó a través de la metodología EBE, planteándose la pregunta clínica ¿Cuáles son las practicas seguras para un traslado intrahospitalario de personas adultos en la unidad de cuidados intensivos?, la búsqueda de la información se realizaron en las bases de datos: Biblioteca Virtual en Salud y Pubmed, seleccionándose siete artículos científicos, los cuales fueron filtrados por la guía de validez y utilidad aparente de Gálvez Toro, siendo seleccionados 4 artículos, empleándose la lista de MIXED METHODS APPRAISAL TOOL (MMAT) VERSION 2018, mostrando un grado de evidencia y de recomendación III-B. En respuesta a la pregunta clínica la evidencia mostrada está basada en el contexto para mejorar la situación del transporte de pacientes en estado crítico. Estas sugerencias pueden utilizarse para formular planes y directrices estratégicas y operativas para promover la seguridad de los pacientes durante su estancia hospitalaria. Los resultados del estudio también identifican las experiencias del personal de enfermería en relación con los acontecimientos adversos durante el traslado intrahospitalario. Es importante destacar que uno de los aspectos a fortalecer es el modelo centrado en el paciente para mantener la seguridad del proceso de transporte. / The objective of this critical review was to recognize the best safe practices for in-hospital transfer of adults in the intensive care unit. It is a secondary investigation that was carried out through the EBE methodology, asking the clinical question: What are the safe practices for an intra-hospital transfer of adults in the intensive care unit? The search for information was carried out in the databases of data: Virtual Health Library and Pubmed, selecting seven scientific articles, which were filtered by the validity and apparent usefulness guide of Gálvez Toro, 4 articles being selected, using the list of MIXED METHODS APPRAISAL TOOL (MMAT) VERSION 2018, showing a grade of evidence and of recommendation III-B. In response to the clinical question, the evidence shown is based on the context to improve the situation of transporting patients in critical condition. These suggestions can be used to formulate strategic and operational plans and guidelines to promote patient safety during clinics. The study results also identify the experiences of staff nurses in relation to adverse events during intrahospital transfer. It is relevant to highlight that one of the aspects to be strengthened is the patient-centered approach to maintain the safety of the transport process.

Introduction: Le délirium est fréquent chez les adultes qui récupèrent d’une chirurgie cardiaque à l'unité de soins intensifs (USI), et les familles sont de plus en plus sollicitées à participer aux soins entourant cette complication. Cette étude avait pour but de décrire la perception qu'ont les infirmières et les infirmiers de la participation des familles dans les soins entourant l’évaluation, la prévention et la gestion du délirium en période postopératoire de chirurgie cardiaque à l’USI. Méthode: Un échantillon de convenance composé de 6 infirmières et infirmiers (âge moyen 38 ans) a été recruté dans deux USI de Montréal. Après avoir obtenu leur consentement éclairé par écrit, les participantes et participants ont pris part à une entrevue individuelle semi-structurée. Les analyses descriptives ont été réalisées selon la méthode de Braun et Clarke (2006). Résultats: Cinq thèmes ont été identifiés : 1) les familles peuvent être impliquées dans les soins entourant le délirium quand les patients ont atteint une certaine stabilité, 2) la participation des familles peut être facilitée par l’entremise du transfert d'informations, 3) la contribution des familles est utile pour la détection du délirium, 4) les familles peuvent prendre des mesures concrètes lorsque le délirium survient, et 5) la participation des familles est influencée par certaines caractéristiques. Conclusions: Cette étude suggère que les infirmières et les infirmiers perçoivent assez favorablement la participation de la famille dans les soins entourant le délirium en période postopératoire de chirurgie cardiaque à l’USI, selon le niveau de préparation et les caractéristiques de celle-ci. Mots clés: Chirurgie cardiaque, délirium, perception des infirmières, participation de la famille, unité de soins intensifs. / Introduction: Delirium is common in adults recovering from cardiac surgery in the intensive care unit (ICU), and families are increasingly solicited to participate in the care surrounding this complication. The aim of this study was to describe nurses' perceptions of family involvement in care surrounding the assessment, prevention and management of delirium in the postoperative period of cardiac surgery in the ICU. Methods: A convenience sample of 6 nurses (mean age 38 years) was recruited from two Montreal ICUs. After obtaining written informed consent, participants took part in a semi-structured individual interview. Descriptive analyses were performed using the method of Braun and Clarke (2006). Results: The analysis revealed five themes directly related to nurses' perceptions of family involvement in care of the patient in delirium, namely: 1) families can be involved in delirium care once patients have achieved hemodynamic stability and neurocognitive orientation, 2) family involvement can be facilitated through information transfer, 3) family input is helpful for delirium detection, 4) families can take concrete action when delirium occurs, and 5) family involvement is influenced by certain characteristics. Conclusions: This study suggests that nurses perceive family involvement in delirium care quite favorably in the postoperative period of cardiac surgery in the ICU, depending on the level of preparation and characteristics of the family. Keywords: Cardiac surgery, delirium, nurse’s perception, family involvement, Intensive Care Unit

The threat of antimicrobial resistance particularly in the intensive care unit has become a global issue. This study aimed to evaluate the effectiveness of antimicrobial stewardship in limiting the spread of antimicrobial resistance in the hospital’s ICU. The study further determined the deficiencies of the ASP and recommended strategies to remedy the identified deficiencies. A quasi-experimental descriptive quantitative design was used in this study. The study was conducted at the intensive care unit of an academic hospital. A structured questionnaire was used to extract information from patients’ medical records. This evaluation showed that the antimicrobial stewardship program had a sufficient impact on the appropriate use of antimicrobials in the hospital’s ICU. While there were a small (19.05 %) number of patients inappropriately prescribed antimicrobials, a moderate (35.59%) number of patients developed hospital acquired infections during the study period. In addition, the results revealed a lack of the facility’s leadership commitment to antimicrobial stewardship, which is crucial for ensuring the availability of human, financial and information technology resources Through the evaluation of the program the deficiency in the program’s performance can be identified and optimised. For the studied facility, the performance of the program could be improved by gaining the support of the facility leadership. The present study endorses the evaluation of health promotion initiatives to improve patients’ safety and outcome in healthcare institutions. Keywords / Health Studies / D. Litt. et Phil. (Health Studies)