Dolování sekvenčních vzorů je důležitá oblast získávání znalostí z databází. Stále více průmyslových a obchodních aplikací uchovává data mající povahu sekvencí, kdy je dáno pořadí jednotlivých transakcí. Toho může být využito například při analýze po sobě jdoucích nákupů zákazníků. Tato práce se zabývá využitím hierarchického uspořádání položek při dolování sekvenčních vzorů. V rámci práce jsou řešeny dvě základní oblasti - dolování víceúrovňových sekvenčních vzorů s křížením a bez křížení úrovní hierarchií. Dolovací úlohy pro obě oblasti jsou v práci formalizovány a následně navrženy algoritmy hGSP a MLSP pro jejich řešení. Experimentálně bylo ověřeno, že především algoritmus MLSP dosahuje výborných výkonnostních vlastností a stability. Význam nově získaných vzorů je ukázán na dolování reálných produkčních dat.

No description available.

Die aufgrund der Herzratenvariabilität berechnete Parasympathetic Tone Activity (PTA) ist ein neuer Index zur intraoperativen Überwachung der Analgesie und schafft eine objektive Basis für die Optimierung der analgetischen Komponente einer Allgemeinanästhesie. Die PTA wurde in der vorliegenden Studie mit den herkömmlich genutzten Parametern (Herzfrequenz und mittlerer arterieller Blutdruck) während einer Multi-Level-Chirurgie an brachyzephalen Hunden verglichen. Es sollten das Auftreten von Schmerzereignissen und die unterschiedlichen Schmerzintensitäten während des Eingriffs erfasst sowie die Praktikabilität des PTA-Monitors im klinischen Alltag geprüft werden.:1 EINLEITUNG 1 2 ALLGEMEINE GRUNDLAGEN 3 2.1 Schmerzen und das autonome Nervensystem 3 2.2 Monitoring von Analgesie 4 2.2.1 Klinische Parameter 4 2.2.2 Monitore zur Überwachung der Analgesie 6 2.2.2.1 Auf Basis der Elektromyographie 6 2.2.2.2 Auf Basis der Baroreflexe 7 2.2.2.3 Auf Basis des Sympathikotonus 7 2.2.2.4 Auf Basis des Parasympathikotonus 9 2.3 Einfluss von Anästhetika auf das autonome Nervensystem 14 2.3.1 Analgetika 14 2.3.2 Sedativa und Hypnotika 15 2.4 Das Brachyzephale Syndrom 17 2.4.1 Pathophysiologie des Brachyzephalen Syndroms 17 2.4.2 Anästhesiologisches Management des brachyzephalen Patienten 18 2.4.3 Multi-Level-Chirurgie 21 2.5 Leitungsanästhesie des N. maxillaris 21 3 TIERE, MATERIAL UND METHODEN 25 3.1 Patienten 25 3.2 Untersuchte Gruppen 25 3.3 Anästhesieprotokoll 26 3.4 Lokalanästhesie des N. maxillaris 30 3.5 Endoskopie und Multi-Level-Chirurgie 31 3.6 Messzeitpunkte 32 3.7 Definition von Schmerzereignissen 33 3.8 Statistische Auswertung 33 4 ERGEBNISSE 35 4.1 Patienten 35 4.2 Auftreten von Schmerzereignissen 37 4.2.1 Standardgruppe 37 4.2.2 Blockgruppe und Gruppenvergleich 37 4.3 PTA während Schmerzereignissen 40 4.3.1 Standardgruppe 40 4.3.2 Blockgruppe 43 4.4 Schmerzintensitäten während der oralen und nasalen Chirurgie 44 4.4.1 Standardgruppe 44 4.4.2 Blockgruppe und Gruppenvergleich 45 4.5 PTA während der Stimulation 47 4.6 Praktikabilität des Monitors 50 5 DISKUSSION 51 5.1 Diskussion der Methodik 51 5.1.1 Patientenauswahl 52 5.1.2 Anästhesieprotokoll 53 5.1.2.1 Prämedikation und Analgesie 54 5.1.2.2 Nicht-invasive Blutdruckmessung 57 5.1.2.3 Leitungsanästhesie des N. maxillaris 58 5.2 Diskussion der Ergebnisse 60 5.2.1 Auftreten von Schmerzereignissen 60 5.2.2 PTA während Schmerzereignissen 61 5.2.2.1 Standardgruppe 61 5.2.2.2 Blockgruppe 67 5.2.3 Schmerzintensitäten während der oralen und nasalen Chirurgie 68 5.2.3.1 Standardgruppe 68 5.2.3.2 Blockgruppe und Gruppenvergleich 70 5.2.4 PTA während der Stimulation 72 5.2.5 Praktikabilität des PTA-Monitors 73 5.3 Klinische Schlussfolgerung und Ausblick 75 6 ZUSAMMENFASSUNG 77 7 SUMMARY 79 8 LITERATURVERZEICHNIS 81 9 ANHANG 102 9.1 Abbildungen 102 9.2 Tabellen 104 10 DANKSAGUNG 107

In order to meet the targets of the Paris Agreement, there is a need to significantly reduce emissions from energy-intensive industries, iron and steel included. One promising technology with the potential to reduce the emissions related to iron and steelmaking to basically none is direct reduction with fossil free hydrogen, which requires large amounts of fossil free electricity. This master thesis explores the conditions for this technology in a European context with an energy perspective as the main focus. Three primary steel producing countries in Europe are chosen as focus countries; Germany, France and Italy. The findings of the study conclude that neither of the focus countries is an optimal sociotechnical fit for hydrogen-based direct reduction for iron and steel production at present. France is the country with the best conditions from a solely energy perspective but lacks some important factors for an enabling environment for technology transfer. Germany on the other hand have the most promising characteristics for an enabling environment but still face large challenges when it comes to power sector decarbonisation. In order to overcome the barriers and create an enabling environment it is key that energy and industry transitions are aligned, that a policy framework that supports these transitions is in place and that key actors representing all aspects of the transition cooperate; from industry to research, academia, policymakers and others. The findings also show that the current locations of the primary steel plants are in many cases not where the most favourable conditions for renewable power generation are and given the renewable capacity and transmission limitations of today, merely switching to a hydrogenbased process is not likely viable. A future configuration could be decentralised value chains where the different processes are located where there are optimal conditions e.g. that either hydrogen or sponge iron is produced where there are favourable power conditions and then transported to steel plants for the remaining processes in the value chain. / För att nå målen uppsatta i Parisavtalet behöver energiintensiva industrier kraftigt minska sina utsläpp, däribland järn- och stålindustrin. Direktreduktion med fossilfri vätgas är en teknologi med potential att minska utsläppen från järn och ståltillverkning till praktiskt taget noll men kräver stora mängder fossilfri el. Detta examensarbete undersöker de energimässiga förutsättningarna för denna teknik i en europeisk kontext. Tre länder som producerar primärstål är utvalda som fokusländer i studien; Tyskland, Frankrike och Italien. Resultaten av studien visar att inget av de utvalda länderna i dagsläget har optimala sociotekniska förutsättningar för tekniken. Frankrike är det land med de bästa energimässiga förutsättningarna men saknar några viktiga faktorer för att vara en möjliggörande socioteknisk miljö. Tyskland å andra sidan har de mest lovande förutsättningarna för en lämplig socioteknisk miljö men står inför utmaningar när det kommer till energisystemet och tillgången på fossilfri el. För att skapa förutsättningar för denna teknik är det viktigt med koordinerade omställningar i energisektorn och industrin, policys som möjliggör dessa omställningar samt ett väl fungerande samarbete mellan industrin, akademin, beslutsfattare och andra viktiga aktörer. Studien visar också att de platser där nuvarande stålverk för primärstål finns inte har de bästa förutsättningar för förnybar elproduktion och att en vätgasbaserad process inte är optimal, baserat på den förnybara kapaciteten och de transmissionsbegränsningar som finns idag i elsystemet. Det finns istället möjlighet till decentraliserade värdekedjor, där varje process placeras där de mest lämpliga förhållandena finns. Detta kan exempelvis innebära att vätgas eller järnsvamp produceras där tillgången till fossilfri el är god, för att sedan transporteras till stålverken för de resterande processtegen.

In the climate change discussion, there is a broad consensus about the importance of support from the financial industry when it comes to supporting changes towards a more sustainable society. However, investments in the society supporting a transition towards a low-carbon economy are still waiting to become unlocked. This thesis aims to provide an understanding of a possible sustainability transition towards a low-carbon economy within the Swedish financial industry. To fully understand a possible change, this study has investigated the dynamics of the financial industry from the perspective of a member-owned bank in Sweden. Hence this study seeks to explore a fundamental and comprehensive change, the theoretical framework of socio-technical transition and the multi-level perspective is used. This contributes to a vast mapping of the financial industry and a better understanding of the dynamics of social change and innovation, such as a low-carbon economy transition. To gain in-depth knowledge, a case study was performed. Both qualitative and quantitative data was collected through semi-structured interviews and data from the case company’s customer database. The carbon footprint of the case company bank’s loan portfolio was calculated and analysed through a sensitivity analysis. This was done in the aim to gain deeper insights about how actions from a bank could contribute to a low-carbon economy. The empirical findings in this thesis showed that a bank does have the ability and power to contribute to a lower carbon footprint in a bureaucratic and stable regime as the financial industry. However, this responsibility could be hard to put at a single actor. As the financial industry has a strong carbon lock-in, the approach has to be long-term. The actions that could enable a sustainability transition within the financial industry seems to be a collection of many different transition pathways. By remaining the landscape pressure and the development of niche innovations, a long-term sustainability transition seems imaginable. By collecting the forces of regulatory work along with collaboration among incumbent actors and increasing development of new low-carbon financial products, there is positive movement. With patience and an attitude change, the financial industry can see a sustainability transition in the horizon. / I diskussionen om klimatförändringar finns det en enighet om vikten av stöd från finansbranschen när det gäller förändringar mot ett mer hållbart samhälle. Investeringar i samhället som stöder en övergång till en koldioxidsnål ekonomi väntar dock fortfarande på att slå igenom. Denna uppsats har som syfte att förstå en möjlig hållbarhetsövergång till en koldioxidsnål ekonomi inom den svenska finansbranschen. För att förstå en möjlig förändring har denna undersökning granskat finansbranschens dynamik utifrån en svensk medlemsägd banks perspektiv. Då denna uppsats strävar efter att utforska en grundläggande och omfattande förändring, så har det teoretiska ramverket för socio-teknisk övergång och multi-nivåperspektivet används. Detta bidrar till en omfattande kartläggning av finansbranschen samt en bättre förståelse för dynamiken i socialförändring och innovation, så som en övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi. För att få fördjupad kunskap inom ämnet så har en case-studie utförts. Både kvalitativa och kvantitativa data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer och data från case-företagetskunddatabas. Koldioxidavtrycket i case-företagets utlåningsportfölj beräknades och analyserades genom en känslighetsanalys. Detta gjordes i syfte att få djupare insikter om hur åtgärder från enbank skulle kunna bidra till en koldioxidsnål ekonomi. De empiriska resultaten i denna studie visade att en bank har förmågan och kraften att bidra till ett lägre koldioxidavtryck i en byråkratisk och stabil regim som finansindustrin. Detta ansvar kan dock vara svårt att lägga på en enskild aktör. Eftersom finansbranschen idag har investeringar i koldioxidtunga aktiviteter måste tillvägagångssättet vara långsiktigt. De åtgärder som kan möjliggöra en hållbar övergång inom finansbranschen verkar vara en samling av många olika övergångsbanor. Genom att ha fortsatttryck från landskaps-nivån och en fortsatt utveckling av nisch-innovationer verkar en långsiktig hållbarhetsövergång tänkbar. Genom en enad kraft, samarbete mellan etablerade aktörer och ökad utveckling av nya finansiella produkter med låg koldioxidutsläpp, verkar en förändring möjlig. Med tålamod och en attitydförändring kan finansindustrin se en hållbarhetsövergång i horisonten.

Smart cities embrace cutting-edge technologies to improve transportation efficiency and safety. With the rollout of 5G and an ever-growing network of connected infrastructure sensors, real-time road condition awareness is becoming a reality. However, this progress brings new challenges. The communication and vast amounts of data generated by autonomous vehicles and the connected infrastructure must be navigated. Furthermore, different levels of autonomous driving (ranging from 0 to 5) are rolled out gradually and human-driven vehicles will continue to share the roads with autonomous vehicles for some time. In this work, we apply a data-driven control scheme called Learning Model Predictive Control (LMPC) to three different smart city scenarios of increasing complexity. Given a successful execution of a scenario, LMPC uses the trajectory data from previous executions to improve the performance of subsequent executions while guaranteeing safety and recursive feasibility. Furthermore, the performance from one execution to another is guaranteed to be non-decreasing. For our three smart-city scenarios, we apply a minimum time objective and start with a single vehicle in a two-lane intersection. Then, we add an obstacle on the lane of the ego vehicle, and lastly, we add oncoming traffic. We find that LMPC gives us improved traffic efficiency with shorter travel. However, we find that LMPC may not be suitable for real-time training in smart city scenarios. Thus, we conclude that this approach is suitable for simulator-driven, offline, training on any trajectory data that might be generated from autonomous vehicles and the infrastructure sensors in future smart cities. Over time, this can be used to construct large data sets of optimal trajectories which are available for the connected vehicles in most urban scenarios. / Smarta städer använder modern teknik för att förbättra transporteffektiviteten och säkerheten. Med införandet av 5G och ett allt större nätverk av uppkopplade sensorsystem för infrastruktur blir realtidsmedvetenhet om vägförhållandena en verklighet. Denna utveckling medför nya utmaningar. Kommunikationen mellan autonoma fordon och uppkopplade sensorsystem ger upphov till stora mängder data som måste hanteras. Dessutom kommer fordon med olika autocnominivåer (från 0 till 5) att behöva dela gatorna tillsammans med människostyrda fordon samtidigt under en tid. I detta arbete tillämpar vi en datadriven reglermetod som heter Learning Model Predictive Control (LMPC) på tre olika scenarier i en smart stad med ökande komplexitet. LMPC utnyttjar data från en tidigare lyckad körning av ett visst scenario för att förbättra prestandan på efterföljande körningar samtidigt som säkerheten och rekursiv genomförbarhet garanteras. Vidare garanteras att prestandan från en körning till en annan inte minskar. För våra tre scenarier är målet att minimerar restiden och börjar med ett enda fordon i en tvåfilig korsning. Sedan lägger vi till ett hinder på högra filen och till sist lägger vi till mötande trafik. Vi finner att LMPC ger oss förbättrad trafikeffektivitet med kortare restid. Vi finner dock att LMPC må vara mindre lämplig för realtids scenarier. Således drar vi slutsatsen att denna metod är lämplig för optimering i simulatorer, offline, på data som kan genereras från autonoma fordon och sensorsystemet i infrastrukturen. Så småningom kan vår metod användas för att konstruera stora dataset av optimala trajektorier som är tillgängliga för uppkopplade fordon i framtidens smarta städer.

Nowadays we are building 2 main typologies of dwelling, residential appartment buildings and family houses. The residential appartment buildings are mostly established in the city center whereas family houses on the green field outside the town. Both typologies have both advantages and disadvantages. The important factors influencing decisions whether to choose the family house or the appartment living are e.g. finance, distance from working place and facilities, greenery in the surrounding, need of the individual vehicular traffic, safety for childrens, etc. Building of family housing is accompanied by the globe problem which is urban sprawl. Landscape is being destroyed at the expense of disfunctional unurban satelite developments. The project is focused on a solution for this problem by combining these two different typologies, picking the advantages and putting them together into the functional formula.

No description available.

Providing clinicians with a clearer understanding of how clients' recover over the entire course of therapy has important implications for referral and treatment strategies. The present study compares rates of change in 160 clients in group therapy with 6632 clients in individual therapy and 864 clients receiving both individual therapy and group therapy. Therapeutic outcomes were measured using the Outcome Questionnaire-45. Data was analyzed using Hierarchical Linear Modeling (HLM), also called Multi-Level Modeling (MLM), to produce recovery curves for clients in each group. Recovery curves showed that most change occurred in the early part of group therapy and slowed near the end. Rates of change for clients in group, individual and conjoint therapy formats were also compared. This study reports that no significant differences in rates of recovery were found between group and individual or group and conjoint treatment formats. However, a significant difference was detected when individual and conjoint treatments were compared, with the individual sample improving at a faster rate.

Global, as well as local environmental problems, demand a transition of the current fossil-fuel dependent transport system. On the urban level, the bicycle as a sustainable transport mode is gaining importance, as in Berlin. To what extent Berlin is facing a transition of its transport system is discussed in this thesis. The multi-level perspective on societal transitions by Geels and Schot (2007) serves as the theoretical framework. A literature review made it possible to present factors stabilising as well as destabilising Berlin’s current transport regime. Even if it is considered to be robust against change, there are severe pressures from the macro-level, like environmental and health impacts and growing mobility demand. Berlin’s new Mobility Act is even one example of a successfully broken through innovation that has led to regime changes. Hence, niche-innovations, like the cycling project Radbahn are considered to be important for transitions. But there are aspects complicating a breaking through of such niche-innovations. Through semi-structured expert interviews with stakeholders, identified through a stakeholder analysis in advance, barriers to realising theRadbahnare identified. The results show realisation difficulties related to the legislative context and to the administrative system in Berlin. In addition, there are other aspects connected to the innovative nature of the project, its design and the routing that may cause difficulties.