This thesis examines the use and function of a specific group of Psalms, the so-called “Royal Psalms,” among the texts of the Qumran library. From the time of their integration into the worship practices of the Israelite people in the obscure past to the Second Temple period and beyond, these Psalms continued to be a source of inspiration to the Jewish people. Though there have been many studies that have analyzed their Sitz im Leben, use, interpretation, and application for many different periods, no study has attempted a thorough analysis of their use among the Qumran documents. Analyses of the use in the Qumran texts of certain individual Royal Psalms exist, but these do not attempt to cover the Royal Psalms as a corpus. The present thesis will analyze the appearance in the Qumran library of the eleven generally-accepted Royal Psalms: Pss 2, 18, 20, 21, 45, 72, 89, 101, 110, 132, and 144. This study explores whether or not these Psalms are to be found in the known Qumran Psalms scrolls, variations or differences as compared to the Masoretic Text, how they are were interpreted in exegetical and other texts, quotations of and allusions to them, and how themes from the Royal Psalms contribute to the structure and theology of non-canonical royal psalms found at Qumran. An understanding of the use of the biblical Royal Psalms in these texts is of value for our comprehension of what happened to the pre-exilic royal traditions as these hymns continued to be used in a post-monarchic society. This dissertation makes an original contribution toward these goals, establishing that there was an interest on the part of the authors of many of the Qumran texts in royal themes although they lived long after the monarchy had ended.

The thesis consists of two main parts. The first part focuses on the ethical values in the Old and New Testament. At the beginning basic concepts are defined, that are essential for the thesis and are related to ethics and moral evaluation. The first part centres on the important events that shaped society and that come from The Bible (Creation, The Ten Commandments, God's contracts with the nation of Israel, the life of Jesus Christ, the parables, The Sermon on the Mount and The Lord's Prayer). The thesis also compares these values with the philosophy of Socrates and then with the approach, that Jan Amos Comenius offered in his work. The second part analyzes views of Christian ethical values today : whether there is a need to know these values, why we should strive for their observance, whether they are current and whether people (Christians and atheists ) honor and follow them. On the basis of the second section I conclude, that our culture is formed under the strong influence of Christianity, these values are still held and are considered important for the functioning of human relationships and society. Although it may seem that these values are not held today, they are still an ideal within our culture and people are trying to achieve them in their lifes.

Cette thèse examine la particularité de la démarche qui consiste à traduire le Nouveau Testament en hébreu et qui implique de transférer le texte fondateur du christianisme dans un contexte juif. Elle se concentre sur la façon dont le traducteur utilise la Bible hébraïque et la littérature rabbinique ancienne pour accomplir ce transfère. Il est montré que grâce aux liens historiques, théologiques et conceptuels étroits entre le Nouveau Testament et ces deux corpus juifs, l’emploi d’éléments repris d’eux pour rendre des éléments du Nouveau Testament est particulièrement efficace pour augmenter la compréhensibilité du Nouveau Testament en hébreu et son acceptabilité dans un contexte juif. Cependant, l’usage de tels éléments dans la traduction du Nouveau Testament en hébreu risque souvent de gommer les spécificités du Nouveau Testament par rapport au judaïsme. Le travail du traducteur du Nouveau Testament en hébreu implique donc une constante hésitation quant à la pertinence des formes d’expressions hébraïques et des concepts juifs pour refléter les formes d’expression et les concepts du Nouveau Testament, et, plus généralement, quant aux affinités et aux contrastes entre le christianisme et le judaïsme. / This dissertation examines the specificity of translating the New Testament into Hebrew, an activity which involves transferring the founding text of Christianity into a Jewish context. The dissertation focuses on the use of the Hebrew Bible and of ancient rabbinic literature in bringing about this transfer. It is shown that because of the close historical, theological and conceptual links between the New Testament and these two Jewish corpora, the use of elements borrowed from them in rendering elements found in the New Testament is particularly effective for enabling the New Testament to be easily understood in Hebrew and to be accepted in a Jewish context. However, the use of such elements in a Hebrew translation of the New Testament may often result in blurring features of the New Testament that are distinguished from Judaism. For this reason, the translator of the New Testament into Hebrew constantly hesitates whether Hebrew forms of expression and Jewish concepts are suitable for reflecting the New Testament’s forms of expression and concepts, and asks himself, more generally, what exactly unites and distinguishes Christianity and Judaism.

This thesis employs a historical approach to practical theology in an effort to discover resources from past practices for critical reflection upon a current methodology with the intent of producing a revised practice. The following research question is pursued: How can the practices of patristic preachers enhance the current efforts of redemptive-historical preachers to preach faithfully the New Testament quotations of the Old Testament? Chapter One reviews literature from five major redemptive-historical theologians: Geerhardus Vos, Edmund Clowney, Sidney Greidanus, Bryan Chapell, and Graeme Goldsworthy. Five of the major shared characteristics of these authors are considered in light of their various contributions. Chapters Two, Three, and Four examine various patristic homilies, outlining practical considerations for a contemporary model of preaching. Chapter Two examines two early homilies, 2 Clement and Quis Dives Salvetur, noting the influence of the synagogue. Chapters Three and Four respectively examine the preaching of Origen and Chrysostom. Chapter Five outlines some major characteristics of patristic preaching discovered through a comparison of the findings of chapters Two through Four. Chapter Six provides a model for preaching New Testament quotations of the Old Testament that is consistent with the theological convictions of redemptive-historical homileticians and informed by the insights gained from reflection upon the practices of patristic preachers. This model makes an original contribution to knowledge by advancing the discussion of redemptive-historical preaching both through the application of the redemptive-historical approach to the New Testament quotations of the Old Testament and through the consideration of the relationship between redemptive-historical practices and patristic practices. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / D. Th. (Practical Theology)

<p>Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:</p><ul><li>På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?</li></ul><p>Min följdfråga är:</p><ul><li>Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?</li></ul><p>Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.</p>

<p>I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier?</p><p>Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?</p>

<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod.</p><p>Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.</p><p> </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är: På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas? Min följdfråga är: Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet? Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.