No description available.

In the diploma thesis called Nursing Care as a Complication Prevention Tool in the Patient Stroke Center, we dealt with various aspects of nursing care in the stroke center. The development of nursing research in the stroke center lags behind the development of rapidly growing medical knowledge. With the development of medical care, nursing care should respond flexibly. The research intent was to get comprehensive information on preventing complications in patients in the stroke center using nursing care. We have investigated the complications that may arise in patients with acute stroke and how they can be affected by nursing care. We have set three goals: to find out what stroke complications can be influenced in the acute phase by nursing care, to identify nursing activities by nurses in stroke centers to prevent complications and to identify obstacles and limits of preventive nursing care in the stroke center. These objectives correspond to five identified research questions. We were interested in the opinions of the staff on the provided nursing care and we also wanted to know the perception of the care provided by the patients themselves. We have tried to identify key nursing care sites, identify weaknesses and possible shortcomings, and have sought to find the basis for possible improvement in care. The qualitative research strategy was chosen to achieve the objectives of the thesis. The technique of data collection was an individual depth semi-structured interview with ten respondents. The interviews were subjected to qualitative analysis using the ATLAS.ti program. By coding, a total of 104 codes have been identified, grouped into 20 categories. We identified 18 complications that can occur with a stroke patient. For all these complications, we have found interventions to be prevented or alleviated. The results also show that nurses working in the stroke center should have specialized education for intensive care rather than college education. Specialized education in neurological issues, which nurses can acquire through post-graduate stroke seminars and exercises, is also suitable. We have identified systemic barriers to nursing care, including lack of material, lack of time and lack of staff. As obstacles on the part of nursing staff we have identified nursing indifference, poor mood, poor collaboration with the patient, hurried care, physical limitations (back pain, fatigue), lack of awareness, knowledge or skills and inadequate teamwork. As obstacles on the part of the patient we have evaluated speech disorders, perception disorder, unconsciousness, faulty adaptation, lack of cooperation, lack of understanding, distrust, negation, aggression, restlessness, disorientation, apathy, depression, overvaluation of own abilities, conflict with the patient's family. During the research, other interesting facts emerged that do not directly relate to the goals and research questions.

Bakgrund: Sexuell dysfunktion kan se olika ut för personer som drabbats av stroke och kan påverka bland annat lust och sexuell tillfredsställelse hos båda könen. Patienter med stroke har uttryckt att sexualitet är ett viktigt ämne att behandla i rehabilitering efter stroke, dock har det framkommit att det är den funktionsnedsättning som ofta förbisetts av sjukvårdspersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka huruvida strokepatienter uppfattat att de fått samtala om sexuell funktion samt vilka faktorer som är viktiga för patienten i samband med ämnet. Detta för att identifiera eventuella förbättringsbehov gällande samtal om sexuell funktion hos patienter efter stroke. Metod:Studien gjordes utifrån en deskriptiv tvärsnittsdesign där urvalen väntrumsundersökning och systematiskt urval användes. Studien bestod av en kvantitativ enkätstudie där totalt 42 respondenter deltog. Studien har följt EPNs forskningsetiska riktlinjer. Studien genomfördes som en del av förbättringsarbetet på Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Huvudresultat: Respondenterna i studien var positiva till samtal om sexuell funktion, men endast 19% hade fått frågan. De flesta respondenter önskade att ämnet togs upp redan i slutenvården för att möjliggöra vidareutveckling av samtalet senare under rehabiliteringen. Slutsats: Det krävs mer forskning för att kunna generalisera resultatet, men utifrån den här studien kan det ses att ämnet är efterfrågat. Sjukvårdspersonal bör skapa riktlinjer för samtalets genomförande för att underlätta individanpassning samt att det ska bli en naturlig del inom omvårdnaden så att varken yngre eller äldre patienter förbises. / Background:Sexual dysfunction in stroke survivors is individually and will affect, among other things, the desire and sexual satisfaction of both sexes. Stroke patients have expressed that sexuality is an important subject to treat in stroke rehabilitation, but it has been found that it is one of the disabilities that is often overlooked by healthcare professionals. Aim: The study aims to investigate whether stroke patients experienced that they have received conversations about sexual function with health care professionals and which elements that are important. This study helps to identify needs of improvements regarding conversations about sexual function in patients after stroke. Method:The study was based on a descriptive cross-sectional design using the sample study among visitors and systematic selection. The study consisted of a quantitative survey study involving a total of 42 participants. The study has followed EPN's ethical guidelines. The study was conducted as part of the improvement work at the medical rehabilitation center, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Main result: The patients were positive about having a conversation about sexual intercourse, but only 19% of the respondents had received the question. Most respondents wanted the subject to be addressed in the early phase of acute hospitalization in order to continue working on the subject later in the rehabilitation. Conclusion:In order to generalize the results, more research is needed, but from this study it is evident that the subject is requested. Healthcare professionals should establish guidelines for conversations in order to personalize and to make it a natural part of nursing so that either young or elderly patients will be overlooked.

: Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta symtom. Vid stroke drabbas hjärnans vävnad av bristande blodtillförsel (ischemi). Orsaker till ischemi kan var blödning eller tilltäppning från en central artär . Patienterna som överlever stroke har ofta någon typ av fysisk funktionsnedsättning kvar. Detta kan medföra känslomässiga och kognitiva komplikationer, vilket i sin tur kan leda till isolering. Däremot finns det patienter som har hopp och acceptans trots tillståndet. Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter efter en stroke. Vidare var syftet med studien att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod : Vår metod var en litteraturstudie av deskriptiv design som grundar sig i tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat : Resultatet i studien visar på att patienter efter stroke ofta lider av någon grad av funktionsnedsättning, kognitiva eller känslomässig som leder till isolering. Dock får vissa patienter acceptansen av det nya tillståndet och bestämmer sig för att hantera sin vardag genom att lära sig nya sätt som är anpassade till nya aktiviteter. Slutsats : Samtliga deltagare har fått ett annorlunda liv med olika grad och form av funktionshinder som påverkar deras liv. Det dagliga livet blev svårare att hantera vilket ofta ledde till psykisk påfrestning. För de, med låg KASAM, som inte kunde acceptera sin förändrade livssituation kunde påfrestningarna medför isolering från omvärlden. Att var beroende av närstående kunde vara krävande men av stor betydelse under hela återhämtningsprocessen. Nyckelord :

Bakgrund: Många människor drabbas av stroke varje år och detta kan medföra olika långa återhämtningsprocesser för dessa människor. I hälso- och sjukvården ska patienternas hälsa främjas och de behöver förutsättningar att återfinna livskvalitet. Patienterna uppger att de upplever bland annat känslor av osäkerhet inför framtiden och att de behöver stöd i deras återhämtning. Deras anhöriga uppger att de behöver mer kunskaper samt information inför att kunna stödja patienterna i deras återhämtning. Syfte: Att beskriva vårdarnas erfarenheter av att stödja återhämtning hos patienter som drabbats av stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 13 artiklar. Artiklarna analyserades enligt Evans beskrivning av analysmetod och presenterades som en beskrivande syntes. Resultat: Vårdarna beskrev att deras funktion som stöd för patienterna var en central och viktig förutsättning för patienternas återhämtning. De beskrev sina erfarenheter av att stödja patienterna både kroppsligt och mentalt, men även utmaningarna i att stödja återhämtning som uppstod i mötet med patienterna, deras anhöriga och för vårdarna själva. Slutsats: Även fast vårdarna beskrev olika strategier för att stödja patienterna kroppsligt och mentalt, uppenbarades det att brist på tid och kunskap var ett problem som utmanade vårdarna att kunna stödja patienternas återhämtning.

Orientador: Orival Andries Júnior / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação Física / Made available in DSpace on 2018-08-19T21:38:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Telles_Thiago_M.pdf: 3424694 bytes, checksum: 76e3b04e93e0b07cc9e21073e480eca7 (MD5) Previous issue date: 2012 / Resumo: A natação é uma modalidade esportiva que, ao longo dos anos, sofreu modificações, atingindo um alto nível de exigência, o que é refletido nas sessões de treinamentos e nas pesquisas sobre a modalidade. Sendo assim, para otimizar o deslocamento nos nadadores pode-se otimizar a força propulsora. Para isso, pode-se utilizar palmares e parachute. Os palmares tem como função promover o aumento artificial da área da mão, desta maneira, aumenta-se a área frontal da mão do sujeito em contato perpendicular com o fluxo d'água, aumentando a propulsão. O parachute atua no aumento do arrasto dos nadadores, assim, estes tem que reorganizar o recrutamento neuromotor para que possam superar esse aumento da resistência externa. Assim sendo, durante o uso dos palmares existe diminuição da frequência e aumento do comprimento de braçadas enquanto com parachute ocorre o oposto, em ambas as variáveis. Contudo, pouco se sabe sobre o comportamento das variáveis coordenativas no uso destes implementos, desta forma, este estudo tem por objetivo verificar a influência de palmares e parachute na coordenação dos nados borboleta e crawl. Participaram do estudo 21 nadadores de nível estadual, estes eram especialistas em nado borboleta e crawl, com experiência no treinamento com palmares e parachute. O protocolo foi composto por 4 tiros de 25 metros: nado sem equipamentos, com palmares, com parachute e com palmares mais parachute. Todos os nadadores foram filmados (60 quadros por segundo e shutter speed de 1/1000) por um trolley que se deslocava paralelamente aos nadadores. Foram mensuradas velocidade média, frequência e comprimento de braçadas, fases de braçada, fases das pernadas, índice de coordenação específico do nado. Os principais resultados apontam que a velocidade de nado de acordo com o tipo de sobrecarga, diminuição com sobrecarga resistiva e mista enquanto aumento na propulsiva. A frequência de braçadas diminuiu com todos os implementos enquanto o comprimento aumentou apenas na condição com utilização de palmares. Nenhuma fase da braçada e da pernada foi modificada em nenhum dos nados. O índice de coordenação no nado borboleta sofreu grandes modificações, de acordo com a condição experimental enquanto para o nado crawl a sobrecarga parece diminuir os intervalos não propulsivos. Concluiu-se que o uso dos implementos deve estar programado tanto na sessão de treino quanto ao longo da temporada, visto que mais estudos são necessários para mapeamento dos efeitos da utilização longitudinal / Abstract: Swimming is a sport that has achieved high levels of demand, which is reflected on training sessions and researches. So, to optimize the displacement in swimmers can optimize the propulsive force. For this, can be used hand paddles and parachutes. The hand paddle enlarge the artificial area of the swimmers hand. The parachutes enlarge the drag on swimmers, so, they have to reorganize the neuromotor recruitment to overcome this increase on external resistance. Thus, during use of hand paddles there is decrease of stroke rate and during use of parachutes there is increase of stroke length, while the opposite occurs in both variables during use of both implements. However, on literature has few studies about coordenatives variables on overload in swimming, therefore, the aim of this study is investigate the influence of hand paddles and parachute on coordination of butterfly and front crawl swims. 21 estate level swimmers were the subjects of this study. They were specialized on butterfly swimming or front crawl swimming, all with experience in training with use of hand paddles and parachute. The tests protocol was four maximal-intensity conditions: without equipment, with hand paddles, with parachute, and with both hand paddles and parachute. All swimmers were filmed (60 frames per second, 1/1000 of shutter speed) from a moving sagittal view, with the aid of a trolley pulled by an operator at the same velocity as that of the swimmer. Swimming velocity, stroke rate, stroke length, stroke phase and leg kicking duration and index of coordination for each swim style were analyzed from videos. To according the overload, changed the speed of swimming. The stroke rate decreased with all implements. Stroke length increased only on hand paddles condition. No one stroke phase neither leg kicking were modify, for butterfly and front crawl swimming. The according for the experimental condition the index of coordination of butterfly swimming was modify while the index of coordination of front crawl swimming on overload appears to decrease the lag time of propulsive continuity. The implements use must programmed for training session and periodization. So, many researches are necessary for understanding the longitudinal effects of these implements / Mestrado / Biodinamica do Movimento e Esporte / Mestre em Educação Física

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom och den tredje vanligaste orsaken till att folk dör i Sverige. Den kan orsakas av en blodpropp eller en blödning. Olika behandlingar ges och det är viktigt med snabb behandling samt rehabilitering. En god förståelse kring de svårigheter som en stroke kan ge är betydelsefullt för en sjuksköterska. Syfte: Att beskriva upplevelser i vardagslivet hos personer som har drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar och arbetet utformades med en induktiv ansats. Resultat: Det finns fysiska, psykiska och sociala upplevelser. De fysiska upplevelserna gav en känsla av att tappa kontroll över sin kropp och en upplevelse av att behöva ändra sina vardagliga rutiner. De psykiska upplevelserna kunde visa sig i känslor som förlorad självständighet, försämrad självbild samt rädsla och oro. Begränsningar i vardagen uppstod men ett positivt tänkande var viktigt att ha. De sociala upplevelserna kunde yttra sig i en känsla av social isolering och ensamhet. Att vara beroende av andra och att acceptera det nya livet upplevdes svårt. Slutsats: Vardagslivet förändrades drastiskt och det blev plötsligt mer komplext för individerna. Det är viktigt för sjuksköterskor att ha en helhetsbild och få en större förståelse kring upplevelser efter stroke. / Background: Stroke is a people disease and the third most common cause of death in Sweden. It can be caused by a blood clot or a bleeding. Different treatments can be used but the most important thing is a quick treatment and rehabilitation. A good understanding among the difficulties that a stroke can give is meaningful for a legitimated nurse. Aim: To describe daily life experiences in people affected by stroke. Method: Literature overview with twelve qualitative articles and the work was designed with an inductive approach. Result: There is physical, psychological and social experiences. The physical experiences gave a feeling of losing control over their own body and an experience of having to change their daily routines. The psychological experiences could show itself in feelings of loss of independence, impaired self-image, fear and concern. Limitations in the daily life appeared but a positive thinking was important to have. The social experiences could be expressed in social isolation and a feeling of loneliness. To be depended by others and to accept the new life perceived difficult. Conclusion: The daily life changed drastic and suddenly it became more complex for the individuals. It’s important for a nurse to have an overview of the situation and get a bigger understanding around experiences after stroke.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som kan leda till lidande och funktionsnedsättningar.Den drabbades känsloliv och identitet kan förändras. Hälsa och lidande kan ses somprocesser och upplevelserna är individuella. Syfte: Att belysa människors upplevelse avlivet efter stroke – ur den drabbades perspektiv. Metod: Narrativ metod valdes för attundersöka patientperspektivet. Sju självbiografier lästes och analyserades. Under analysenframträdde meningsbärande delar som utgjorde teman och skapade examensarbetetsresultat. Resultat: Människor som drabbats av stroke upplevde trötthet och svårighetermed sinnesintryck vilket påverkade deras liv. Identiteten och kroppsuppfattningen blevannorlunda. Språkliga svårigheter uppstod och det krävdes ett nytt förhållningssätt tillkommunikationen. Att drabbas av en stroke kunde upplevas skamfyllt men tillsluthoppfullt. Människor som drabbas av stroke upplever det meningsfullt att utbytaerfarenheter och känslor med andra i liknande situation. Det beskrivs även svårigheter atthantera trötthet, känslor och att uttrycka sig verbalt. Konklusion: Upplevelsen av livetefter stroke är individuell och det är viktigt att sjukvården stöttar underåterhämtningsprocessen samt upprättar tillfällen där människor kan mötas. Det krävsvidare forskning i ämnet för att säkerställa god vård för människor som drabbats av stroke. / Background: Stroke is a widespread disease and can lead to misery and disabilities. Theemotions and identity can change. Health and misery can be seen as processes and theexperiences of these are individual. Aim: Illuminate the experience of life after stroke –from the patient’s perspective. Method: Narrative method was used in order to investigatethe patient’s perspective. Seven autobiographies were read and analyzed. During theanalysis essential parts appeared which formed themes and lead to the results of this paper.Result: After the stroke weariness and other difficulties was experienced this affected thepatient’s life. Identity and body image changed. Difficulties with language appeared anddemanded a new way of communication. The stroke was shameful but in the end it offeredhope. It is meaningful for stroke patient’s to share experiences with others in similarsituations. It is difficult to manage fatigue, emotions and communication. Conclusion: Theexperience of stroke is individual and it is important for health care to support the patientin its rehabilitation and establish meeting places for sharing. Further research is necessaryto ensure good health care for stroke patients.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet. / Background: Stroke is an endemic disease, which in Sweden approximately 30 000 persons yearly are taken by and is estimated to cost society around 18 billion Swedish kronor (SEK). Dysphagia (eating difficulty in swallowing) is a common and known disorder in stroke patients. Dysphagia is not a disease itself, but rather a symptom of something underlying for example stroke. Dysphagia can lead to malnutrition and the risk of increased mortality.

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbas. De mest förekommande kännetecknen är domningar, känselbortfall, otydligt tal, förvirring, nedsatt mimik och ansiktsrörelser, sänkt medvetandegrad. Omfånget på skador och temporära samt permanenta komplikationer beror på hur snabbt behandlingen sätts in. Rehabiliteringsprocessen varierar från person till person. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. Utifrån den metodologiska aspekten studerades de utvalda artiklarnas urvalsgrupper. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes med rubriker, underrubriker samt färgkodning för att komma fram till resultatdelen. De sökdatabaser som användes var Cinahl och PubMed, som hittades via Gävle Högskola. Huvudresultat: Stroke innefattar både negativa och positiva erfarenheter. Det framkom tre huvudkategorier av upplevelser kopplat till stroke, Från oberoende till beroende, Förändrat socialt liv samt Stöd från omgivningen. Såväl yrkeslivet som samlivet påverkas av diagnosen. Strokedrabbade personer upplever en förändrad identitet, ätsvårigheter, känsla av att vara en belastning för familjen samt anhöriga. En del personer upplever starkare och djupare relationer med sina närstående. Strokedrabbade personer använder sig av stärkande eller nedbrytande hanteringsstrategier för att acceptera sin nya livssituation. Slutsats: Det är vanligt att personer som har drabbats av stroke får kroppsliga, psykiska och sociala komplikationer. Diagnosen innebär förändringar på alla livsplan. Familjen och anhöriga har en essentiell roll i återhämtningsfasen. Sjuksköterskan behöver ge personcentrerad vård för att förbättra den strokedrabbade personens upplevelser av att leva med stroke. Sjuksköterskan kan också stärka personens positiva upplevelser av den nya livssituationen, genom förståelse och insikt i hur det är att leva med stroke. Den strokedrabbade personens autonomi stärks eller försämras utifrån sjuksköterskans kommunikations- och samarbetsförmåga. Den strokedrabbade personen behöver stöd, information samt få vetskap om de livsförändringar som sker från akutfasen till den tillfälliga eller det livslånga rehabiliteringsförloppet. Sjuksköterskans bemötande och vårdarbete har en avgörande roll för hur personers upplevelser av att leva med stroke. / Background: Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Symptoms vary depending on the part of the brain that is affected. The most common signs are numbness, numbness, unclear speech, confusion, reduced mimics and facial movements, lowered consciousness, the range of injuries and temporary and permanent complications depends on how fast the treatment is introduced. The rehabilitation process varies from person to person. Aim: The purpose of the literature study was to describe people's experiences of living with stroke. The purpose of the method was to study which selection groups in the selected articles. Method: This is a descriptive literature study with nine qualitative scientific articles. A content analysis was done with headings, subheadings and color coding to arrive at the result. The search databases used were Cinahl and PubMed, found via Gävle University. Results: There were three main categories of stroke-related experiences, Ranging from independent to dependent lives, A changing social life, and The importance of support from the environment. Occupational and cohabitation is affected by the diagnosis. Stroke victims experience a changed identity, eating disorders, feeling of being a burden on the family and relatives. Stroke includes both negative and positive experiences. Some people experience stronger and deeper relationships with their close relatives. Stroke victims use reinforcing or degrading management strategies to accept their new life situation. Conclusion: It is common for people who suffer from stroke to get bodily, mental and social complications. The diagnosis involves changes on all levels of life. The family and ancestors have an essential role in the recovery phase. The nurse needs to provide personalized care to improve the stroke-affected person's experiences of living with stroke. The nurse may also strengthen the person's positive experiences of the new life-style, through understanding and insight into how it is to live with stroke. The stroke person's autonomy is strengthened or deteriorated based on the nurse's communication and collaborative ability. The stroke-infected person needs support, information and knowledge of the changes in life from the emergency phase to the temporary or life-long rehabilitation process. Nursing care and care work have a decisive role in how people experience a living with stroke.