Textilindustrin är en av de största förorenarna i världen, med en enorm miljöpåverkan från både produktion och avfallshantering. Tygrester är ett av de största avfallsproblemen inom textilindustrin, med miljontals ton av tyg som slängs varje år. Dessa tygrester kan användas för att skapa nya produkter i stället för att hamna på soptippen. Ett upcyclingscenter för tygrester skulle kunna hjälpa till att minska avfallsproblemet och samtidigt bidra till en mer hållbar textilindustri.  Syftet med projektet är att skapa ett upcycklingscenter för tygrester där man kan skapa nya produkter av de överblivna tygerna från textilindustrin. Centret ska främja hållbarhet, minska avfallsmängden och samtidigt skapa möjligheter för kreativitet och utbildning. Centret kommer att ta emot tygrester från textilindustrin och sortera dem efter kvalitet, färg och typ. Därefter kommer de att bearbetas och omvandlas till nya produkter såsom kläder, väskor, tyger och byggmaterial. Produkterna kommer att säljas online och i en butik på plats, där intäkterna kommer att användas för att finansiera centrets drift. I det privata programmet finns kontorsplatser för större klädföretag, kontor för mindre företag med coworkingspace samt studieplatser för universitetsstudenter. I koppling till dem finns lokaler för inkubatorverksamhet.  I den offentliga delen finns utrymmen för workshops och kurser där man kan lära sig om upcycling och skapa sina egna produkter av tygrester. Det kommer finnas olika makerspace där besökare kan sy kläder eller väva tyger mot en lägre kostnad. Utöver det kommer det finnas rum för utställningar som rör textilkonst och för modevisningar av hållbart mode. Genom att skapa ett upcycling center för tygrester kommer vi att minska avfallsmängden från textilindustrin och samtidigt skapa nya möjligheter för hållbarhet och kreativitet. Centret kommer att generera inkomster genom försäljning av produkter och bidra till utbildning och medvetenhet om textilindustrins effekter på miljön. På lång sikt kan detta projekt hjälpa till att främja en mer hållbar textilindustri och minska dess miljöpåverkan. / The textile industry is one of the largest polluters in the world, with a significant environmental impact from both production and waste management. Fabric waste is one of the biggest issues within the textile industry, with millions of tons of fabric discarded each year. These fabric scraps can be utilized to create new products instead of ending up in landfills. An upcycling center for fabric waste could help reduce the waste problem and contribute to a more sustainable textile industry. The purpose of the project is to establish an upcycling center for fabric waste, where new products can be created using the leftover fabrics from the textile industry. The center aims to promote sustainability, reduce waste, and create opportunities for creativity and education. The center will receive fabric waste from the textile industry and sort them based on quality, color, and type. They will then be processed and transformed into new products such as clothing, bags, fabrics, and building materials. The products will be sold online and in an on-site store, with the revenue being used to fund the center's operations. The private program of the center will include office spaces for larger clothing companies, offices for smaller businesses with coworking spaces, as well as study areas for university students. Additionally, there will be facilities for incubator activities. In the public section, there will be spaces for workshops and courses where people can learn about upcycling and create their own products from fabric waste. Various makerspaces will be available for visitors to sew clothes or weave fabrics at a lower cost. Furthermore, there will be exhibition rooms showcasing textile art and sustainable fashion shows. By establishing an upcycling center for fabric waste, we will reduce the amount of waste generated by the textile industry while creating new opportunities for sustainability and creativity. The center will generate income through product sales and contribute to education and awareness regarding the environmental impact of the textile industry. In the long run, this project can help promote a more sustainable textile industry and reduce its environmental footprint.

Our landfills are growing and constantly expanding with post-consumer waste in the form of cheap fast fashion garments. One way to deal with this problem is to upcycle the discarded material into new things with a higher value. There is one type of material though, that has a tendency to be forgotten about. This material is baby garments. Mother Elizabeth investigates how these discarded garments can be upcycled into womenswear fashion. The title of this work reflects the two areas investigated, baby garments and the Elizabethan era. With an aim of broadening the perspective of what type of discarded material can be upcycled into womenswear fashion, the areas of investigation are combined. Throughout the study, methods for exploring garments from the Elizabethan era were applied in order to create a reference library used as a base when making design decisions. The outcomes presented in this work aim to inspire other designers to broaden their perspective on what type of material can be used when working with upcycling. In addition to stressing the importance of using discarded textiles, this project also showcases how history can be used as a tool to make sure there is a future.

This work examines how designers, through using waste material from the furniture industry, can design new furniture for series production. How we, through this can prolong material life cycles and thereby reduce the amount of waste in the furniture industry. In addition, the opportunities and challenges within this method are discussed. The aim is to break conventional design processes and to discover unconventional ones. All in order to actively work towards the goals within Agenda 2030. Through a collaboration with the furniture manufacturer Wigells, the possibilities and challenges of using their waste material for furniture design are investigated. The report consists of an initial research based on the UN's sustainability goals, Agenda 2030. It also includes examples of previous similar projects such as Marie-Louise Hellgren's and Stolab's stool Lilla Snåland. The phenomenon of greenwashing, as well as tools for handling sustainability in a design process are discussed. Next follows a material focused design process. Through practical research, form searching and material experiments, furniture categories, concepts, dimensions, constructions and shapes are determined. Three furniture prototypes are presented and analyzed in the final part of the report. The conclusions show that there are different ways for a designer to work with waste material. Depending on which part of a furniture production the material comes from, the result can be affected in different directions. Both in terms of models for production and sales, form expression and furniture category. The risk of contributing to greenwashing through this method is established, but a conclusion is that it comes down to how the communication and external marketing is handled.

Från framställning av fiber, till produktion av textilier och till försäljning av färdiga plagg är det enorma mängder av energi, vatten och kemikalier som går åt. Dessutom orsakar modeindustrin utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatförändringen i hela livscykeln av ett klädesplagg. Denna studie undersöker huruvida en upcycling-workshop kan vara en lösning till modeindustrin miljöproblematik och hur en upcycling-workshop kan vara utformad för att öka konsumentinvolvering i arbetet att förlänga livslängden på kläder.I problemdiskussionen av arbetet beskrivs företags- och konsumentperspektivet som två områden som tidigare forskningar har undersökt. Vidare beskrivs forskningsfältet konsumentinvolvering som studien undersöker. Frågeställningarna som studien ska besvara är vilka delar som är viktiga i utformningen av en upcycling-workshop samt hur en upcycling-workshop med konsumentinvolvering i fokus kan vara fördelaktiga från ett företag- och konsumentperspektiv.I studiens referensram skildras huruvida en upcyclingsprocess går till, vilka upcyclingsmetoder som finns samt vilka fördelar det finns med upcycling för den hållbara konsumenten. Med hjälp av litteratur och tidigare forskningsprojekt i den teoretiska modellen konstrueras de första 8 byggstenarna som en grund till utformningen av en upcycling-workshop. Studien har en abduktiv metod och har använt sig av litteraturstudier och en delphi inspirerad metodansats för insamling av empiriskt material.I resultatet och analys presenteras det empiriska materialet som studien med hjälp av delphi-metoden samlat in. Undersökningen har förtydligat strukturer kring varaktighet, utrustning och kostnad samt förenkling av process och upcyclingsmetoder. Slutsatsen är att upcycling-workshops kan användas som ett verktyg för att engagera modekonsumenter till en mer kreativ konsumtion. Baserat på studiens resultat identifierades ytterligare 6 byggstenar samt utveckling av tillgång, struktur, kostnad, innehåll och varaktighet var nödvändig för att öka genomförbarheten i en upcycling-workshop. / In the manufacturing process of fiber, textiles and finished garments, it consumes an enormous amount of energy, water and chemicals. In addition, the fashion industry causes greenhouse gas emissions that affect climate change throughout the life cycle of an item of clothing. This study examines whether an upcycling workshop can be a solution to the fashion industry's environmental problems and how an upcycling workshop can be designed to increase consumer involvement in efforts to extend the life of clothing.In the problem discussion of the study, the business and consumer perspective are described as two areas that previous research has examined and further describes consumer involvement as the field this study examines. The research questions that the study will answer are which parts are important in the design of an upcycling workshop and how an upcycling workshop with consumer involvement in focus can be beneficial from a business and consumer perspective.The study's frame of reference describes how an upcycling process is done, what upcycling methods exist and how upcycling is beneficial for a sustainable consumer. With the help of literature and previous research projects in the theoretical model, the design of the first 8 building blocks begins as a foundation for the design of an upcycling workshop. The study has an abduction research approach and has used literature studies and a delphi inspired method approach for the collection of empirical material.The results and analysis present the empirical material that the delphi method has collected through qualitative interview questions. Clarifying structure and content, development of duration, equipment and cost, and simplification of process progression and upcycling methods were knowledge generated by the research.The conclusion of the study is that upcycling workshops can be used as a tool to engage fashion consumers to be a more creative consumer. Based on the results of the study, an additional 6 building blocks were identified and the development of asset, structure, cost, content and duration was necessary to increase the feasibility of an upcycling workshop.

In a time of growing consciousness around sustainability and an early paradigm shift when it comes to circular systems for furniture and interiors, as an aspiring designer, I need and must adapt accordingly within my field and creative practice. In this project, I have worked with the immense material waste that is going on, especially focusing on furniture and interiors, within the public and private sectors as well as in office environments, where this is a big issue. Guided by the United Nations Global Goal No 12 - Responsible Consumption and Production, I have experimented with, to me, new ideas for systems that deal with the upcycling and repurposing of “old” and/or discarded pieces of furniture and the material they are made from. To see what I can make of it to prolong the lifecycle and give the material a new purpose, function, and value. In my process I have acted both as an interior architect and a furniture designer but also as a sculptor and craftsman since the predetermined “waste” material I have worked with demanded a reversed design process than what a “normal” one would look like for a commercial project.    The result is a series of new furniture designed and made from waste material, revisioned by me through a mix of art and design, to see how I as a designer of furniture and interiors can develop and find my path in this and to help formulate the new design paradigm and aesthetics for future circular and sustainable furniture and interior solutions that is underway.

Textilbranschen är en utav världens största och smutsigaste branscher som vi har idag. Medoerhörda mängder vatten som används och kemikalier samt koldioxidutsläpp som släpps ut varje dag, har modebranschen en stor påverkan på vår miljö. Konsumtionen tillsammans med ett ökat begär av att vara i tiden och följa trender som ständigt uppdateras i modebranschen. Tillsammanskan konsumenter och företag hitta tillvägagångssätt och lösningar på miljöförstöringen som textilbranschen medför. Att återanvända eller återvinna plagg är inget som är nytt på marknaden, dock uppstår allt fler sätt att ta tillvara på textilt avfall fram genom återvinning. Recycling, redesign och remake är några av de vanligaste sätten att ta hand om det textila avfallet och att skapa nya kläder. Plaggen tas isär och bryts ner på fibernivå och därefter vävs eller stickas nya plagg som konsumenter kan använda på nytt. Att återvinna textilier är en krävande process och det är viktigt att ha rätt fiber för att kvalitén i plagget ska kvarstå efter att återvinningen är gjord. Syftet med den här studien har varit att undersöka sportföretags förhållningssätt till begreppet upcycling samt framtidsplaner och förbättringsområden när det kommer till deras hållbarhetsarbete. I den här studien kommer frågor kring hållbarhetsarbeten ställas med syftet att få fram svaren kringförbättringsområden i arbetena. Rapporten kommer även att beskriva vad företagen har föruppfattning gällande upcycling och vad de kopplar till begreppet upcycling. Upcycling innebär att man förlänger ett plaggs liv utan att bryta ner det på fibernivå och därigenom öka dess värde. Under studiens gång har företag inom sportbranschen med grund i Sverige kontaktats. Arbetet har till största delen utförts i Borås. Frågeställningarna har undersökt begreppet upcycling, hur det går att tillämpa i praktiken och samtliga intervjuade företags hållbarhetsarbeten. Genom intervjuerna hämtades värdefull information kring upcycling och hållbarhet, som inte hittats när det söktes information bland litteraturen. Information har hämtats från litteratur samt vetenskapliga artiklar. Rapporten är skriven med fokus på ett hållbarhetsperspektiv och nya lösningar när det kommer tilltextilt avfall. Därmed undersöks upcycling och om den processen har en potential att växa inom sportindustrin. Avgränsningar görs gentemot företag som inte är grundade i Sverige. Studien kommer endast att ta upp grundläggande ekonomiska aspekter med fokus på produkt. / The textile industry is one of the world's largest and dirtiest industries we have today. With the enormous amount of water, chemicals and carbon dioxide emissions that are released every day, the fashion industry has a major impact on our environment. Consumption together with an increased desire to buy fast fashion clothes and follow trends that are constantly updated, is a difficult task to achieve. Together, consumers and companies can find approaches and solutions to the environmental deterioration that the textile industry brings. Reusing or recycling garments is nothing new in the market, however, more and more ways of utilizing textile waste are emerging through recycling. Recycling, redesign and remake are some of the most common ways of handling textile waste and creating new clothes after that. When it comes to recycling, the garments is taken apart and broken down at fiber level and then woven or knit new garments. Consumers can thereafter reuse their old clothes that has turned into new ones. Recycling textiles is a demanding process and it is important to have the right fiber in order for the quality of the garment to remain after the recycling is done. The purpose of this study has been to investigate sports companies' approach to the concept of upcycling as well as future plans and areas of improvement when it comes to their sustainability work. In this study, questions about sustainability work will be asked with the aim of obtaining answers about areas of improvement. The report will also describe how companies view upcycling and what they relate to the concept of upcycling. Upcycling means extending the life of a garment without breaking it down at fiber level and increasing its value. During the course of the study, companies in the sports industry based in Sweden were contacted. The work has largely been carried out in Borås. The issues have examined the concept of upcycling, how it can be applied in practice and all interviewed companies' sustainability work. Through the interviews valuable information on upcycling and sustainability was added to the study because not enough facts were found in the litterature. The information has also been taken from literature and scientific articles. The report is written focusing on a sustainability perspective and new solutions when it comes to textile waste. Thus, upcycling is being investigated and whether that process has the potential to grow in the sports industry. Limitations are made to companies that are not based in Sweden. The study will only address basic economic aspects with a focus on product.

Upcycling can be described as an activity where outdated or discarded products are used as raw-materials in the construction of a new object, for which an increased quality or value is achieved. Some ideas for upcycling of technologically simple products have prooved successful, in the sense that those ideas have become widespread and practically implemented within a certain target audience. This thesis explores how an idea concerning upcycling of an electric product can be developed into a prototype, with the intent to simplify application of the idea within the target audience of electronic hobbyists. This is achieved through the development of a prototype for an adapter, the purpose of which is to extend the functionality of a character based LCD module with the Hitachi HD44780 control circuit. This allows for using such LCD module for displaying text in additional languages, and (for certain applications) using it as a substitute for a monochromatic graphical LCD module. The conclusion of the study is that the adapter prototype is capable of increasing the number of user defined characters that can be displayed simeltanously by a character LCD module, and that the prototype may be of use for certain types of applications within the intended target audience. / "Upcycling" kan beskrivas som en syssla där föråldrade eller kasserade produkter används som material vid tillverkning av ett nytt föremål, vilket har högre kvalitet eller värde. Det finns exempel på idéer för "upcycling" av teknologiskt enkla produkter vilka har visat sig framgångsrika, i bemärkelsen att de har nått spridning och tillämpas praktiskt inom någon målgrupp. I detta arbete undersöks hur en idé för "upcycling" av en elektrisk produkt kan utvecklas till en prototyp, med syftet att underlätta tillämpning av denna idé inom målgruppen elektronikhobbyister. Detta sker genom utveckling av en prototyp till en adapter, som utökar funktionaliteten hos en teckendisplaymodul med styrkretsen Hitachi HD44780. Adapterns funktion är att öka det antal användardefinierade tecken som kan visas på en sådan teckendisplaymodul. Detta möjliggör att teckendisplaymodulen kan användas för att visa text på fler språk, och att den för vissa ändamål kan användas som substitut för en monokrom grafisk displaymodul. Slutsatsen av arbetet är att prototypen av denna adapter kan användas för att öka det antal användardefinierade tecken som samtidigt kan visas på en teckendisplaymodul, samt att prototypen kan vara användbar för vissa syften inom den avsedda målgruppen.

Sveriges textilkonsumtion har genom åren ökat och med det tillkommer även en större mängd avfall. Textilindustrins negativa påverkan på miljön diskuteras idag som ett av världens största miljöhot och kräver därför en förändring som kommer påverka både konsumenter och företag. Avfallshanteringen har hittills inte varit reglerad, men på grund av industrins påverkan på miljön har nu nya avfallsdirektiv föreslagits för att bekämpa klimatförändringarna. Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheten för att införliva principer om cirkulär ekonomi genom att använda upcycling som metod. Studien ämnar att studera hur upcycling kan användas i hemtextilföretag för att förlänga textilers livslängd. I studien undersöks potentialen, samt de utmaningar och möjligheter som uppkommer vid implementeringen av upcycling inom ett hemtextilföretag. Metoden som använts i denna studie är aktionsforskning, då författarna samarbetar med ett hemtextilföretag för att få en djupare förståelse och en mer verklighetsbaserad bild av processen. Denna metod anses vara mest lämpad då den öppnar upp för nya insikter och möjligheter inför nästkommande cykel. Resultatet baseras på en praktisk undersökning där produkterna påslakan och handdukar återanvändes för att skapa fyra stycken nya produktgrupper. Resultatet kompletteras med etablerad teori och kommentarer från hemtextilföretaget. De upcyclade produkterna demonstrerar att upcycling kan integreras i hemtextilföretag och ger svar på de utmaningar och möjligheter som tillkommer. Resultaten visar att upcycling inom hemtextil erbjuder betydande potential för innovation och hållbarhet, vilket öppnar upp för ytterligare forskning inom detta fält. Denna studie undersöker endast design- och produktionsperspektivet av upcycling, och avgränsar sig från det ekonomiska- och konsumentperspektivet. / Sweden's textile consumption has increased over the years, leading to a greater amount of waste. The textile industry's negative impact on the environment is now discussed as one of the world's greatest environmental threats, necessitating changes that will affect both consumers and companies. Waste management has not been regulated until now, but due to the industry's environmental impact, new waste directives have been proposed to combat climate change. The purpose of this study was to explore the possibility of incorporating principles of circular economy by using upcycling as a method. The study aims to examine how upcycling can be utilized in home textile companies to extend the lifespan of textiles. It explores the potential, as well as the challenges and opportunities that arise during the implementation of upcycling in a home textile company. The method used in this study is action research, as the authors collaborate with a home textile company to gain a deeper understanding and a more reality-based view of the process. This method is considered most suitable as it opens up new insights and opportunities for the upcoming cycle. The results are based on a practical investigation where products such as duvet covers and towels were reused to create four new product groups. The results are supplemented with established theory and comments from the home textile company. The upcycled products demonstrate that upcycling can be integrated into home textile companies and address the challenges and opportunities that arise. The findings suggest that upcycling within home textiles offers significant potential for innovation and sustainability, opening up further research in this field. This study only examines the design and production perspective of upcycling, excluding economic and consumer perspectives.

[pt] Esta pesquisa teve como objetivo analisar o papel da colaboração na cadeia de suprimento no contexto de transição para uma economia circular. Para esta análise, escolheu-se como recorte a indústria têxtil e da moda, por ser uma das maiores poluidoras mundiais. Como alternativas de lidar com os problemas ambientais, diversas práticas circulares vêm sendo aplicadas a essa indústria. Assim, identificou-se na pesquisa algumas iniciativas de reúso, remanufatura, otimização e reaproveitamento de resíduos têxteis. Buscando entender como os atores de uma mesma cadeia colaboram para promover essas iniciativas, optou-se por fazer um estudo múltiplo de casos, com 17 entrevistas semiestruturadas com diferentes partes de uma cadeia de suprimentos têxtil localizada na cidade do Rio de Janeiro. Como método, foi feito um estudo qualitativo de abordagem indutiva, utilizando para análise dos dados a Grounded Theory. Os resultados apontaram três dimensões conceituais importantes na discussão da colaboração nessa cadeia, assim nomeadas: (i) promoção da circularidade, (ii) aspectos sociais e (iii) governança. Os aspectos encontrados nessas dimensões mostram que embora existam avanços e as iniciativas produzam impactos positivos, as iniciativas observadas aparecem em pontos da cadeia como esforços de alguns grupos e não integradas em toda a cadeia. Quanto aos aspectos sociais, existem questões do contexto da indústria e das iniciativas que revelam contradições e, por fim, em termos de governança existem aspectos importantes quanto as relações entre as partes envolvidas. / [en] This research aims to analyze the role of collaboration in the supply chain in the context of transitioning to a circular economy. The textile and fashion industry was chosen as the focus of this analysis due to its status as one of the world s largest polluters. Various circular practices have been applied to this industry as alternatives to addressing environmental issues. Consequently, the research identified several initiatives related to textile reuse, remanufacturing, optimization, and waste utilization. To understand how actors in the same supply chain collaborate to promote these initiatives, a multiple case study approach was employed, involving 17 semi-structured interviews with different stakeholders in a textile supply chain located in the city of Rio de Janeiro. The method utilized was a qualitative study based in an inductive approach, employing Grounded Theory for data analysis. The results identified three important conceptual dimensions in the discussion of collaboration in this chain, namely: (i) circularity implementation, (ii) social aspects, and (iii) governance. The aspects identified in these dimensions indicate that although there are advancements and the initiatives yield positive impacts, they are observed as efforts of specific groups in the chain rather than being integrated across the entire chain. Regarding social aspects, there are contextual issues in the industry and the initiatives themselves that reveal contradictions. Lastly, in terms of governance, there are important aspects regarding the relationships between the involved parties.

Like Cinderella, many repurposed products involve a biographical transformation, from a tattered past identity (e.g., an old airbag) to a product with a valuable but different new identity (e.g., a backpack made from an airbag). In this article, the authors argue that marketers should help customers infer such product stories by highlighting the products' tattered past identities. Three field experiments and four controlled experiments show that making a product's past identity salient boosts demand across a variety of repurposed products. This is because past identity salience induces narrative thoughts about these products' biographies, which in turn allows customers to feel special. Results also suggest that this strategy of past identity salience needs to be particularly well-crafted for products with easily discernible past identities. These findings highlight a promising new facet of storytelling (i.e., stories that customers self-infer in response to minimal marketer input); create new opportunities for promoting products with a prior life; and deliver detailed guidance for the largely unexplored, growing market for upcycled and recycled products.