Uppsatsen utgår ifrån Agency- och Stewardship Theory samt Project Governance som bakgrund till att beskriva hur projektorganisationer arbetar med styrning av projekt. Studien ämnar skildra hur styrning av projekt påverkar projektbeställares och projektledares arbete i projekt vad gäller tillsyn, tillit samt kommunikation. För att göra detta är studien baserad på sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med respondenter som verkar inom olika branscher på arbetsmarknaden. Datan från intervjuerna bearbetades sedan med s.k. deduktiv tematisk analys för att göra den mer presenter- och hanterbar. Agency- och Stewardship Theory är nära sammankopplade med Project Governance, även om de i sig själva är helt skilda. Agency- och Stewardship theory berör den eventuella problematik som kan uppstå när en uppgift delegeras från en part till en annan, något som är högst aktuellt i en projektorganisation. Project Governance är däremot ett ramverk vari det framkommer hur moderorganisationen vill att projekt förhåller sig till rörande ett antal parametrar. Vi har valt att presentera fyra olika perspektiv på Project Governance och en sammanställning av gemensamma drag i perspektiven är att Project Governance involverar ett antal styråtgärder så som att anpassa projektets syfte och mål med moderorganisationens, olika former av kontrollmekanismer och styrgruppens sammansättning. Det framkom i intervjuerna och sedermera i resultatet att inslag av Project Governance är ständigt påverkande och återkommande i samtliga av respondenternas arbetssituation. Det rör sig om generella styrmedel så som ekonomimöten med kunder eller entreprenörer och rapporteringsskyldigheter till fasta beslutspunkter och kontinuerliga möten med styrgruppen. Det främsta och kanske mest utpräglade resultatet är hur pass mycket tilltro det finns i s.k. partneringssamarbeten och hur styrningen blir allt mer komplex när allt fler företag blandas in.

The increased interest in sustainability issues in recent years due to climate change has led to an increased interest among capital investors to invest more sustainably. In addition, there has been an increased interest among stakeholders, regulators and citizens to know more about the positive impact of sustainability reporting on business results. Sustainable investments are often followed by high costs, which makes it interesting from an investor perspective to investigate whether this investment can have a positive impact on a firm's financial result. Among the sectors that play a major role in sustainability investment is the real estate sector, as buildings currently account for 36 percent of CO2 emissions and 40 percent of energy consumption in the EU. Therefore, it is interesting to investigate how sustainability performance affects real estate firm performance. In this study, sustainability performance is measured using ESG scores while company performance is represented by ROA, ROE and Tobin's Q. Several regression analyses have been conducted using data from Eikon on real estate companies from 15 European countries. In addition to the overall ESG scores, the various ESG pillars were examined separately. The data analysis provides evidence of a positive significant impact of the overall ESG result on all three performance measures. Furthermore, we find that environmental disclosure has a positive impact on ROE and Tobin's Q, social disclosure has a positive effect on ROA and ROE and Governance disclosure has a positive effect on Tobin's Q. By applying these results to the shareholder- and the stakeholder theory, we can conclude that our study provides limited support for the stakeholder theory as most of our hypotheses are supported. This implies that the positive impact of sustainability investments on firm performance can lead to value creation for all stakeholders, not just the shareholders. / De senaste åren har vi sett ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor vilket kan kopplas till klimatförändringarna. Detta har i sin tur drivit på intresset bland kapitalplacerare att investera mer hållbart. Parallellt med detta har intressenter, tillsynsmyndigheter och medborgare ökat sitt intresse för kopplingen mellan hållbarhet och finansiella resultat. Investeringar i hållbarhet medför ofta högre kostnader vilket gör det intressant ur ett investerarperspektiv att undersöka om det kan ha en positiv inverkan på ett det ekonomiska resultatet. Fastighetssektorn innehar en nyckelroll i omställningen till ett mer hållbart samhälle då byggnader ansvarar för 36 procent av CO2-utsläppen och 40 procent av energiförbrukningen inom EU. Givet denna nyckelroll och det kostsamma arbete som ligger framför fastighetssektorn är det således intressant att undersöka hur hållbarhetsarbete påverkar fastighetsbolagens finansiella resultat. I denna studie mäts fastighetsbolagens prestationer inom hållbarhet med hjälp av ESG-poängmedan det finansiella resultatet representeras av ROA, ROE och Tobins Q. Flertalet regressionsanalyser har utförts på data hämtad från databasen Eikon. Urvalet består av 111 fastighetsbolag från 15 olika länder inom Europa. Utöver den övergripande ESG-poängen undersöktes även de olika ESG-pelarna separat. Dataanalysen visar på en positiv signifikant inverkan av det övergripande ESG-resultatet på alla tre prestationsmätningar ROA, ROE och Tobin’s Q. Vidare finner vi att miljöpelaren (E) har en positiv inverkan på ROE och Tobins Q, den sociala pelaren (S) har en positiv effekt på ROA och ROE och ägarstyrning (G) har en positiv effekt på Tobins Q. Genom att analysera dessa resultat med hjälp av aktieägar- och intressentteorin kan vi dra slutsatsen att vår studie ger begränsat stöd för intressentteorin då en majoritet av våra hypoteser stöds. Detta betyder att investeringar i hållbarhet kan resultera i värdeskapande för fler intressenter än enbart aktieägarna.

<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

The companies of the finance industry are the owners of the market and possess great power to impact society with the assets they manage. A new purpose of asset management is emerging, considering non-financial issues with a purpose beyond profit. The authors identified three aspects (Time aspects, Investment activities and Shareholder activities) in which non-financial issues could be incorporated within asset management. A case study was conducted using the Swedish insurance company AFA Försäkring, an insurance company with a stated purpose beyond profit, to answer the research question posed. The essay aims to gain knowledge regarding how an insurance company with a stated purpose beyond profit takes non-financial issues into account within their asset management. The paper concludes that there are multiple avenues to incorporate non-financial issues within asset management, such as clear guidelines, communication, and cooperation with investees. / Företag inom finansindustrin förvaltar kapital och äger marknaden. Genom sitt ägande har industrin stor makt att påverka samhället. Ett nytt syfte för förvaltningen stiger fram, ett syfte större än vinst som tar icke-finansiella frågor i åtanke. Författarna har identifierat tre aspekter av förvaltning där icke-finansiella frågor kan inkorporeras. En case studie har genomförts av det svenska försäkringsbolaget AFA Försäkring för att svara på uppsatsens forskningsfråga. Undersökningen syftar till att öka förståelsen av hur ett försäkringsbolag som uttrycker ett större syfte än vinst tar hänsyn till icke-finansiella frågor inom sin förvaltningsverksamhet. Uppsatsen sammanfattar att det finns flera sätt att inkorporera icke-finansiella frågor, vilka exempelvis är genom klara riktlinjer, kommunikation och samarbete med de ägda företagen.