Bakgrund: Politiker och forskare har börjat uppmärksamma övergrepp mot äldre på äldreboende som ett globalt problem. Studier visar att övergrepp sker internationellt som nationellt. Syfte: Denna studie syftar till att uppmärksamma övergrepp av vårdpersonal mot äldre på äldreboende, att ta reda på om det finns några faktorer som bidrar till dessa övergrepp, samt att ta reda på hur detta problem kan hanteras och helst undvikas. Metod: Två fokusgrupper deltog i studien, där ena gruppen bestod av fem undersköterskor och den andra av fem vårdbiträden. Ett snöbollsurval användes för att finna de relevanta personerna. En halvstrukturerad intervjuguide användes i intervjuerna. Resultat: Nästan alla deltagare hade sett kollegor ta till övergrepp mot äldre på äldreboendet, några specifika faktorer som verkade mer bidragande till övergreppen än andra, var framför allt stress, tidsbrist samt dåligt tålamod. Vårdpersonalen ansåg att utbildningar, extra personal och att anpassa sig efter kundens önskemål var åtgärder som skulle minska övergreppen på äldreboendet. Fler och bredare studier behövs för den här typen av ämne. Att lära sig mer om faktorerna som bidrar till övergreppen, kan ett förebyggande arbete påbörjas och en minskning av övergreppen ske. / Background: Politicians and researchers have become to pay more attention to abuse against elderly in retirement home and it has become a global problem. Aim: Therefore was the aim of this study to investigate abuse against elderly by staff in retirement home and it was also to investigate if there were any possible risk factors which contributes the abuse and how to deal with it. Method: Focus group interviews was used, one group consisted of five nurses and the other by five nursing assistants. A snowball selection was used to find the relevant selection. Results: The results showed that almost all participants had witnessed abuse against elderly. It appeared that some risk factors may be more contributory to abuse than others, including stress, lack of time and poor patient. Education, more staff and adaptation to the elderly requirements would reduce the abuse. More and wider studies are relevant and needed for this type of topic. By learning more about the factors that contributes the abuse, it might reduce or learns how to work preventive against this problem.

Bakgrund: Allt fler patienter på äldreboende lever längre på och har kvar sina egna tänder. Ifall en god munvård inte upprätthålls kan sjukdomar i munhålan uppstå, detta kan skapa lidande till patienter vilket påverkar deras livskvalitet och välbefinnande. Vårdpersonal har ansvar att förebygga, åtgärda och förhindra att sjukdomar uppstår i munhålan. Problem: Munvård till patienter på äldreboende uppfattas vara en bristande vårdaktivitet, detta genererar i uppkomst av följdsjukdomar och andra konsekvenser till patienter. Syfte: Syftet är att göra en översikt över omvårdnaden av munhälsan hos patienter på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med fyra artiklar med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Anledningar som påverkade vårdpersonal att utföra munvård var utbildning och kunskap, attityder och arbetsförutsättningar. Regelbundna utbildningar ökade vårdpersonals kunskap och förståelse kring vikten av munvård. Den ökade kunskapen och förståelsen ledde till bättre attityder, de förändrade attityderna och förståelsen ledde till att munvård blev utfört även fast vårdpersonal ansåg att deras tid inte räckte till. Slutsats: De funna anledningarna vilka framkommit kan bidra till att patienter på äldreboende får ett ökat välbefinnande och vårdpersonals självkänsla kan bli bättre kring utförandet av munvård.

Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.

I denna studie redovisas resultatet av tio kvalitativa intervjuer med personal från äldreboendenoch förskolor som deltagit i intergenerationella möten. Dessa möten utgör en av många olikaaktiviteter som aktivitetsansvariga på äldreboenden är med och organiserar för att stimulerade äldre som bor där. Studien syftar till att undersöka både äldrepersonalens ochförskolepersonalens uppfattningar om aktörernas roller under intergenerationella möten.Uppfattningar om de konkreta rollerna har relaterats till uppfattningar om förväntningar ochideal kring rollerna. Aktörerna begränsas till äldre, barn och personal. Metoden som använtsär kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserats med stöd av tematisk analys ochrollbegrepp hämtat från Goffmans dramaturgiska perspektiv. Centrala teman som presenterasi resultatdelen utgörs av personalens uppfattning om att de i sin yrkesroll utgör en länk mellanäldre och barn under mötet och att de agerar med en professionell inramning i enlighet medden omsorgsorganisation de representerar. Äldrepersonalen utgår från ett mer vårdandeperspektiv och förskolepersonalen utgår från ett mer pedagogiskt perspektiv. Personalenuppfattar de äldres roll som vårdtagare främst som passiv med behov av att livas upp men deäldre tillskrivs också glimtvis en aktiv position i mötena som fortfarande kapabel vuxen medförmåga att dela med sig till barnen av erfarenheter. Förskolebarnen uppfattas som elever imångfald och social kompetens men även som en del i vården av de äldre genom att barnenfungerar som glädjespridare. Generellt förväntar sig personalen ett aktivt beteende undermötena från barnens sida som de äldre bör svara positivt på. När barn och äldre själva driverinteraktionen under mötet kan personalen ta ett steg tillbaka - något som personalen uppfattarsom en ideal mötessituation.

Ett arbete om att bo urbant på äldre dar.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och utnyttja de positiva aspekterna av att bo tillsammans till att skapa en varierande och stimulerande och samtidigt trygg, tillgänglig och hemtrevlig miljö. En av grundidéerna har varit att föra in andra program i det särskilda boendet såsom förskola och trygghetsboende, för att skapa många olika typer av mötesplatser, både inom den enskilda målgruppen, för anhöriga och över generationsgränserna. Det ger unika möjligheter för de olika generationerna och bidrar till att låta de äldre vara fortsatt integrerade i samhället och uppleva en meningsfull vardag även om man skulle ha det svårare att ta sig ut på egen hand.

Hemma i staden - bostad för äldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgångspunkt från trygghetsbosteden. De äldre har en egen lägenhet med tillgång till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman.

Bakgrund: Den äldre befolkningen i Sverige förväntas öka. Många äldre är i behov av kommunens vård- och omsorg som exempelvis äldreboenden. Undersköterska är det vanligaste yrket i Sverige och många av dessa arbetar inom äldreomsorgen. På äldreboenden är det sjuksköterskan som är ansvarig för omvårdnaden men det är undersköterskan som är den som arbetar närmast den, oftast multisjuka, äldre personen. Motiv: Området kring undersköterskors erfarenheter att arbeta på äldreboende är inte vida beforskat trots att de utgör en majoritet av de yrkesverksamma inom äldreomsorgen, därför är det intressant att få en djupare förståelse för undersköterskornas arbete på äldreboende.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva undersköterskors erfarenheter av arbetet på ett äldreboende. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med undersköterskor (n=9) från fyra äldreboenden genomfördes. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorier som framkom i analysen var god omvårdnad, undersköterskans kompetens samt samarbete.  Konklusion: Undersköterskorna arbetar personcentrerat på äldreboendena och de försöker skapa en meningsfull vardag med aktiviteter. Arbetet underlättas vid gott samarbete mellan kollegor och sjuksköterskor. Svårigheter att arbeta på ett äldreboende som undersköterska kan vara kommunikationssvårigheter med kollegor och personalbrist. Studien visar hur viktigt undersköterskornas arbete på äldreboenden är för den äldre personen, men att de behöver mer resurser i form av personal, tid och i vissa fall språkkunskaper.

Petersén, E & Sälgkvist, K. Vårdpersonalens smyckeanvändning på arbetstid. En empirisk studie om vårdpersonalens smyckeanvändning inom äldreomsorg i Malmö Stad år 2014. Examensarbete, 15 hp. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap. 2015. Syfte: Syftet med empiriska studien var att studera smyckeanvändning bland vårdpersonal i äldreomsorg, utifrån observationsinspektioner utförda år 2014 i Malmö Stad.Bakgrund: Konsekvenser av smyckeanvändning på arbetstid kan leda till vårdrelaterade skador, när bakterier sprids via kontaktsmitta äventyras patientsäkerheten. Vårdpersonalens utbildningskompetens, lagar och riktlinjer tillåter inte smyckeanvändning på arbetstid. Tidigare forskning och kunskapsluckor kring smyckeanvändning finns inte i stor utsträckning.Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inhämtat material på 271 observationsinspektioner utförda av medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) för olika stadsdelsområden i Malmö Stad, under år 2014. Resultat: Yrkesprofessioners smyckeanvändning visade inte signifikant skillnad, p-värde 0,355 (signifikansnivå 0,05). Vårdpersonalens smyckeanvändning i olika stadsdelsområden visade signifikant skillnad, p-värde 0,020 (signifikansnivå 0,05).Slutsats: Smyckeanvändning var relativt vanligt, ungefär 20 % av vårdpersonalen smycken på arbetstid. Fördelningen av smyckeanvändning bland vårdpersonal, var relativt jämn i de olika stadsdelsområdena i Malmö Stad.Nyckelord: hygien, patientsäkerhet, smyckeanvändning, vårdpersonal, äldreboende / Petersén, E & Sälgkvist, K. The healthcare personnel use of jewelry at work. An empirical study on healthcare personnel use of jewelry, at the elderly in Malmö City 2014. Bachelor of Science with a major in nursing, 15 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science. 2015. Aim: The aim of this empirical study is to investigate jewelry use among healthcare staff in the elderly, based on measurements of hygiene from 2014, in the City of Malmö.Background: Consequences of jewelry use during working hours can lead to care- related injury when bacteria is spread via contact infection and patient safety becomes harmed. Healthcare staff training skills, laws and guidelines do not allow Jewelry use during working hours. Previous research and knowledge gaps regarding jewelry use during working hours, is not widely studied.Method: Empirical cross-sectional study with quantitative approach. Collected material on 271 observational inspections made by responsible medical nurses for each area codes in the City of Malmö, year 2014. Result: Jewelry use among healthcare personnel showed no significant difference, p-value 0,355 (significance level 0, 05). Jewelry use in different area codes showed significant difference, p-value of 0,020 (significance level 0, 05) Conclusion: The healthcare personnel use of jewelry on worktime was about 20 % totally. The jewelry use in the different districts looks almost the same. Keywords: healthcare staff, hygiene, jewelry use, patient safety, retirement nursing homes

Bakgrund: Vi blir allt äldre vilket medför ett ökat antal äldre människor. Vidåldrandet sker bland annat kognitiva och kroppsliga förändringar som kan påverkaden psykiska hälsan till det sämre. Till följd av detta kan äldre uppleva sänktlivskvalitet. Därför behövs omvårdnad i syfte att stärka äldres psykiska hälsa.Djur har i tidigare forskning uppvisat positiva effekter på människors psykiskaoch fysiska hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga hur djur inverkar på äldres psykiska hälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvantitativa studier. Resultat: Djurs påverkan på den psykiska hälsan hos äldre tematiserades i 11 huvudkategorier: depressiva symtom, oro och ångest, välbefinnande, livstillfredsställelse, ensamhet, agitation, stress, självständighet, social samvaro samt livskvalitet. Därefter tillkom ett bifynd: fysisk aktivitet.Slutsats: De 11 olika kategorierna är en del av psykisk hälsa och påverkades olikautav interaktionen med djur. Trots detta visade det sig att djur mestadels hade enpositiv inverkan på den psykiska hälsan hos äldre. Sjuksköterskan bör ha i åtankeatt djurs deltagande kan ses som ett alternativ till medicinsk behandling för attstärka den psykiska hälsan hos äldre människor. / Background: Our population are getting older, which leads to an increasednumber of older people. During the aging process changes occurs, includingcognitive and physical changes. As a result, elderly experience a reduced qualityof life. Therefore nursing care is needed in order to strengthen older peoplesmental health. In earlier research animals showed positive effects on peoplesmental and physical health. Aim: The aim with this literature review is to explore how animals impact on elderly peoples mental health.Method: Literature review based on ten quantitative studies. Result: Animals impact on the mental health in elderly were thematised into 11 major categories: depressive symptoms, worry and anxiety, loneliness, agitation, stress, autonomy, social ability and quality of life, an incidental finding was found: physical health. Conclusion: The 11 categories are all a part in mental health and had various impact from the interaction with animals. Despite this it occurs that animals mostly had a positiveimpact on the mental health in elderly people. The nurse should have in mind that animals participation can be seen as an alternative to medical treatment to strengthen elderly peoples mental health.