Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola. Ett sådant arbete möjliggör en tvärvetenskaplig och holistisk inlärning vilket är i enlighet med den svenska läroplanen. Den andra slutsatsen jag kom fram genom tolkning är att en hållbar bildundervisning hänger samman med ändamåls ändliga lokaler som passar till dagens verksamhet. Med detta menas att en bildsals rumsliga design samt tillgängliga material kan innebära både begränsningar och möjligheter för ett hållbart lärande. Den tredje slutsatsen rör sig om kvalitet på kommunikation mellan lärare och elever samt en individuell anpassade undervisning vilka påverkas av elevtätheten. Det höga antalet elever i ett klassrum betraktas som ett problem och hinder för en hållbar utveckling enligt informanterna, eftersom flera faktorer som underlättar en inlärningsfrämjande relation mellan lärare och elev kan rubbas. Informanterna är eniga om att mindre klasser ger bättre arbetssituation och studieresultat.

Syftet med denna uppsats är att belysa de tankar som lärarna som undervisar i musik i årskurs 4-6 har vad det gäller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i ämnet musik. Utgångspunkten för denna studie bygger på den nya läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gälla från och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vår studie, lägger fram vår frågeställning och därefter tar vi upp några väsentliga begrepp som rör musikämnet. I teoridelen lägger vi fram den teoretiska bakgrunden till vår studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska ämnens ställning i skolan. Därefter fortsätter vi med musiken som socialisationsprocess och tar även upp begreppet ämnesintegrering där musikämnet skulle kunna ha en central roll. Under metoddelen redogör vi för vårt tillvägagångssätt. Vi har valt att intervjua fem respondenter som undervisar i ämnet musik och har varit verksamma i skolan under många år. Intervjuerna har varit kvalitativa och urvalet av respondenter har gjorts med snöbollsmetoden som grund. Under analysdelen redogör vi för svaren från intervjuerna, kopplar dessa till de teorier vi tidigare beskrivit och drar därefter egna slutsatser. Resultat av vår undersökning sammanfattas i slutsatskapitlet. Vi upplever att respondenterna varit uppriktiga, vilket bland annat framgår av ett antal kärnfulla uttalanden som vi valt att återge. Det visar sig att respondenterna är relativt eniga vad det gäller de nya kunskapskraven. Alla påpekar tydligt att för att kunna hålla en hög kvalitet på musikundervisningen behövs det ett utökat antal undervisningstimmar, utökade resurser vad det gäller instrument och lokaler och inte minst fler utbildade lärare.

Denna kvalitativa undersökning är gjord med syfte att ge en bild av hur lärare uppfattar begreppet ämnesintegrering och hur man kan arbeta kring detta på gymnasieskolans yrkesprogram. Teorier kring ämnesintegrering och lärarsamarbete presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med tre kärnämneslärare och tre yrkeslärare från två stora gymnasieskolor. Av studien framgick det att lärarna ställer sig positiva till begreppet ämnesintegrering, men var av uppfattningen att det praktiserades i för liten utsträckning. Detta beror på att organisatoriska och fysiska faktorer på en stor gymnasieskola försvårar ett ämnesintegrerat arbetssätt. Tidsbrist var också en faktor som förhindrade en bra samverkan mellan lärarna. Någon reflektion kring kärnämneslärares förkunskaper görs inte när tjänsterna fördelas på skolorna. Det yttersta ansvaret för att kravet på ämnesintegrerad undervisning som skolans styrdokument ställer efterlevs, ligger hos skolledningen. / The teachers' view of cross-curricular teaching in Vocational Training Colleges

Recently I discovered that preschool education has evolved from integration of various subject contents and working methods. The purpose of my study is to investigate preschool teachers' attitudes and ways of working with a theme-oriented approach. I also want to examine their opinions regarding the integration of subject content in terms of mathematics and science subjects (NO) in preschools theme-oriented work approach. My questions for this study are: What is a preschool teacher's attitude and their ways of working to a thematic-oriented approach? What is a preschool teacher's opinions regarding the integration of subject content, especially in mathematics and science subjects (NO) in their pre-schools theme-oriented work approach? I have used myself a qualitative method of investigation to produce materials for my research project. I collected my empirical material for my study from the semi-structured interviews that was done with four preschool teachers in two preschools in Botkyrka municipality. As for my theoretical perspective, I used John Dewey's well-known knowledge theory called “Learning by doing”, which he indicated as learning through practical work. These working methods based primarily on children’s experience and subject integration. My conclusion is that the four preschool teachers worked thematic in the preschool children in a natural way.  In fact, the thematic-oriented approach appeared in two different work situations (planned and unplanned work situations) in the pre-school. The four preschool teachers developed and improved their own professional skills in the working process and also the children's knowledge and learning skills by prioritizing the children's interests, needs and circumstances. It came to my understanding that both mathematics and science subjects content were integrated in a conscious way in these preschools thematic-oriented approach. The preschool teachers integrated the two subject contents through their creative and joyful way of working. The idea was that the children's curiosity, knowledge, experience and awareness can be raised through various activities and experiments. Hence through the subject integrated approach, the children develop both their skills and conceptual understanding of both subjects content.

BAKGRUND:I styrdokumenten står det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgår även att lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har därför i vår undersökning tittat närmre på hur detta kan gå till och har då främst inriktat oss på hur lärare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vår undersökning på innefattar förutom musik även andra estetiska uttrycksformer såsom bild, slöjd och drama.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger kan använda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillägna sig kunskap i matematik. Vi ämnar också undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lärande.Frågeställningar: Hur går pedagoger tillväga för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap med hjälp av musik? Hur ser elever på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur ser pedagoger på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen?METOD:Vi har använt oss av intervju och observation som metoder i vår undersökning. Intervjuerna skedde med 22 elever, en lärare samt en lärarutbildare. Den sistnämnde intervjun genomfördes via telefon. Observationen utfördes under en kombinerad matematik och musiklektion i en klass med elever från skolår 5-6.RESULTAT:Vi har kommit fram till att man kan använda sig av estetisk verksamhet som ett pedagogiskt redskap. Musik har ett nära släktskap med matematik och att man genom att integrera dessa två ämnen kan närma sig kunskap på ett sätt som skiljer sig något från traditionell skolundervisning.

<p>Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag. Vi har också tagit del av några kritiska röster mot ämnesintegrering och eget arbete, vilka har vissa beröringspunkter med det tematiska arbetssättet, som fått oss att fundera över om den tematiska metoden är lämplig för alla elever. Våra första intervjuer visar att lärarnas syn på förutsättningarna för ett tematiskt arbetssätt i skolan är väldigt lika i många avseenden. De viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Läraren i vår uppföljningsintervju upplever att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre, och gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan, bl. a har planeringstiden blivit en bristvara. Nyckelord Tematiskt arbetssätt, ämnesintegrering, temaarbete, projektarbete, Lpo 94, pedagogiska inriktningar.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex. längdmätning, geometri och de fyra räknesätten. Både i fallstudien och i litteraturstudien framkom att matematik och textilslöjd har flera likheter, framförallt i ämnesinnehåll, men även i sättet att arbeta med att lösa problem. Betydelsen av ett ämnesintegrerat arbetssätt betonas i litteraturen liksom av informanterna. En undervisning som ger eleven möjlighet att använda alla sinnen, framhålls som stärkande och utvecklande för elevens lärande samt motiverar och ger lust till att lära. En samverkan kan också ge eleverna en bild av hur matematik används utanför klassrummet och hjälpa dem att upptäcka nya helheter. Några av informanterna ger uttryck för en osäkerhet gällande elevers kunskaper inom andra ämnesområden än de informanterna själva undervisar i. De upplever svårigheter med att få insyn i vad eleverna gör inom andra ämnen. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att de inte gärna tar initiativ till en ämnessamverkan. Tidsaspekten beskrivs som mycket betydelsefull för den gemensamma planeringen i skolan och bristen på tid begränsar samarbetet över ämnesgränserna. Schemats upplägg, skolans lokaler, personalförändringar och personkemi är, enligt informanterna och litteraturen, också faktorer som underlättar eller hindrar lärare att samarbeta över ämnesgränserna. Jag har funnit att yrkeserfarenhet och olika faktorer i arbetsmiljön, t.ex. undervisning på mer än en skola och i många klasser, inverkar på lärarnas upplevelse av möjligheter och begränsningar till ämnessamverkan.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan. Dessutom lät vi eleverna besvara en enkät.</p><p>När vi utformade projektveckan valde vi att utforma den som att det vore ett realityprogram som skulle sändas på TV. Vi lät eleverna arbeta med projekt i grupp och samtidigt med laborationer enskilt eller två och två. Vi valde att ge projekten och laborationerna nya namn, missions och sidospår, både med förhoppning att öka elevernas intresse och för att knyta ihop dessa med projektveckans upplägg, TV-programmet.</p><p>För att få innehållet i en projektvecka i matematik på gymnasiet verklighetsanknutet anser vi att det är viktigt att utgå från en verklig situation, istället för att utgå från ett matematiskt problem och utifrån detta arbeta fram ett projekt. Vi arbetade mycket med att få innehållet i projektveckan så verklighetsanknutet som möjligt och det anser vi att vi lyckades bra med. Vi kan även utläsa från enkäten eleverna besvarade att de upplevde matematiken i projektet verklighetsanknuten.</p>

<p>Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. </p><p>I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt. Det musiska ska genomsyra hela verksamheten och därmed förstärka lärandet. Det musiska har positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och motoriska utveckling. Även den sociala aspekten fokuseras vilket vi tycker är viktigt. </p><p>Det krävs ett stort engagemang och intresse för att arbeta musiskt. Det musiska är ett förhållningssätt till livet, ett sätt att vara.</p>

<p>Tematiskt arbete är ett allt mer populärt arbetssätt i dagen skolor. Det är en friare undervisningsmetod som kräver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock få svårt att uppnå målen i läroplanerna då de kan ha svårigheter att planera och strukturera arbetet i skolan på egen hand och därmed inte klarar av det friare arbetssättet. Syftet med studien var att utifrån några pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstå det tematiska arbetet i grundskolans tidigare år samt undersöka hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades åtta pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att tematiskt arbete kan vara ämnesintegrerat eller ämnesbundet. Kunskap kan med fördel förmedlas i ett sammanhang för att lärandet ska upplevas som meningsfullt och lustfyllt för alla elever. Vidare visar det att det finns många anpassningar som pedagoger kan göra för att elever i behov av särskilt stöd ska kunna delta. Två betydelsefulla anpassningar ligger i miljön och i gruppindelningen. Viktiga slutsatser i studien är att alla elever klarar av det tematiska arbetet om det finns en tydlig struktur samt att arbetsmetoden motiverar och inspirerar dem att vilja lära sig och inhämta ny kunskap.Tematiskt arbete är ett allt mer populärt arbetssätt i dagen skolor. Det är en friare undervisningsmetod som kräver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock få svårt att uppnå målen i läroplanerna då de kan ha svårigheter att planera och strukturera arbetet i skolan på egen hand och därmed inte klarar av det friare arbetssättet. Syftet med studien var att utifrån några pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstå det tematiska arbetet i grundskolans tidigare år samt undersöka hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades åtta pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att tematiskt arbete kan vara ämnesintegrerat eller ämnesbundet. Kunskap kan med fördel förmedlas i ett sammanhang för att lärandet ska upplevas som meningsfullt och lustfyllt för alla elever. Vidare visar det att det finns många anpassningar som pedagoger kan göra för att elever i behov av särskilt stöd ska kunna delta. Två betydelsefulla anpassningar ligger i miljön och i gruppindelningen. Viktiga slutsatser i studien är att alla elever klarar av det tematiska arbetet om det finns en tydlig struktur samt att arbetsmetoden motiverar och inspirerar dem att vilja lära sig och inhämta ny kunskap.</p>