Syftet med detta arbete är att se om en mindre grupp lärare, som medverkade i arbetet, är medvetna om sitt användande av skolspråk i undervisningen. Syftet är även att ta reda på hur de ser på sitt språkutvecklande arbete. Forskningen menar att det är viktigt att eleverna förstår och kan behärska skolspråk för att nå kunskapskraven i skolan. Chamot (2004) beskriver skolspråk som det språk som krävs för att kunna ta till sig ny information, beskriva abstrakta fenomen och utveckla begreppsförståelse. Skolspråket används i mer formella sammanhang i skolan. Vardagsspråk är det språk som används mer i informella situationer, oftast muntligt, utanför skolan. Medan skolspråk beskrivs som det språk som används i mer formella sammanhang i skolan, så beskriver Magnusson (2008) vardagsspråk som det språk som används i informella situationer Genom att förstå skolspråket, ämnesspecifika ord och begrepp, kan eleverna på så sätt nå djupare förståelse för det aktuella ämnet. Då ämnesspecifika ord och begrepp kan vara abstrakta för eleverna, finns risken att de tappar intresset för undervisningen eller uppgifter. För att undvika den risken samt hjälpa eleverna att nå kunskapskraven i ämnet, tar forskningen upp vikten av att lärarna arbetar språkutvecklande. Resultatet visar att lärarna i min studie arbetar med olika grader av medvetenhet om skolspråk. Två ansåg sig arbeta aktivt med skolspråk medan två inte har reflekterat i stor utsträckning över detta. Under observationerna såg jag att av de två som ansåg sig arbeta aktivt med skolspråk, så var det endast en som gjorde det i praktiken. Resultatet visar även att ju mer språkutvecklande lärarna i min studie arbetar, desto mer engagerade blir eleverna i arbetet. För de lärare som inte arbetade aktivt med skolspråket resulterade det i en något stökigare klass.

No description available.

Syftet med min studie var att undersöka medvetenhet hos lärare om elevers ordförståelse och om de strategier elever använder för att tolka ord som skapar svårigheter. Som metod har jag dels använt ett VKS-test på 35 ord från en text i samhällskunskap och en skattning från undervisande lärare om elevernas ordförståelse samt semistrukturerade intervjuer med elever och lärare utifrån resultatet på VKS-testet. Mina informanter var sex elever som gick språkintroduktion och deras lärare i samhällskunskap. Underlag för min undersökning var ord från en text om arbetslivet och har kategoriserats i ämnesspecifika ord, mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer.                                                                                                             Undersökningen visade på att de ord som var svårast för eleverna var i kategorierna mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer De ord som vållade minst svårigheter för eleverna var de ämnesspecifika orden. I kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer stämde lärarens uppfattning väl överens med elevernas faktiska resultat. De ord läraren inte uppfattade som speciellt svåra var orden i kategorin mindre frekventa ämnesoberoende ord vilket var den kategori där minst överensstämmelse mellan elevernas faktiska resultat och lärarens uppfattning fanns. Vid intervjuerna framkom att eleverna ofta använt strategier som lett till feltolkningar särskilt vid okända mindre frekventa ämnesoberoende ord medan kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer inte uppvisade samma grad av feltolkande strategier. Studien visar också att läraren inte var medveten om att ord som används i undervisningen kan missförstås av eleverna på grund av felaktiga tolkningsstrategier från deras sida.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen. Nyckeln till kunskap är trots allt språket. Lärarna möter många andraspråkselever med stora behov i undervisningen, men många av dem står handfallna i vägledning och utveckling av dessa elevers ämnesspecifika språk. Lärarna uttrycker ett strakt behov av fortbildning och en stark vilja att utveckla kunskap kring att kunna utforma sin undervisning utifrån ett språkutvecklande perspektiv och öka sin profession. Nyckelord: språkutvecklande ämnesundervisning, religionskunskap, sociokulturell kunskapssyn, gymnasiet, KOMVUX, andraspråkselever

Syftet med vår undersökning är att se hur två yrkesverksamma lärare i No arbetar för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande: På vilka sätt kan lärarna ta hänsyn till andraspråkselever i sin planering av ämnesundervisning? På vilka sätt kan lärarna stötta eleverna i deras språkutveckling?Vi har använt oss av 2 intervjuer och 5 observationer för att få svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade två lärare som arbetar på två skolor i ett mångkulturellt område i en större stad i södra Sverige. En av lärarna är behörig NO-lärare, den andra behöriga SO-läraren.Vår undersökning visar att de både lärarna anser att man bör satsa på språket väldigt mycket. Eftersom ämnesundervisningen har ett eget språk är det viktigt att fokusera på att använda och undervisa på det språket, vilket är skolspråket. Dock arbetar dessa lärare på olika sätt för att stötta eleverna i deras språkutveckling. Vårt resultat visar att det mest givande arbetet för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen är de gemensamma aktiviteterna, laborativt arbete och diskussioner kring innehållet.

Detta arbete syftar till att få ökad kunskap om hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av elevernas skolspråk. Jag anser att det är viktigt område att belysa då forskare anser att skolspråket är en bidragande faktor till att andraspråkselever som grupp, presterar sämre än enspråkiga elever i den svenska skolan. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat sex verksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet av empirin visar att lärarna ansåg att avsaknaden av den språkliga basen utgjorde ett hinder för andraspråkseleverna i utvecklingen av skolspråket, vilket bidrog till att lärarna insåg vikten av att arbeta med att utvidga basen, parallellt med skolspråket. Resultatet visade vidare att informanterna använde sig utav olika stödstrategier som enligt informanterna utvecklar andraspråkselevernas skolspråk. De stödstrategier som framkom ur empirin var bland annat användningen av varierade uttrycksformer där bilder blev ett sätt för informanterna att förstärka undervisningen. Lärarna menar även att integrering av språk i ämnesundervisningen är en central utgångspunkt som bidrar till ett välutvecklat skolspråk, även vikten av en tydlig planering samt att motivera eleverna belystes av informanterna.

Denna rapport har som syfte att undersöka och problematisera språkutvecklande arbete och studiehandledning i de naturvetenskapliga ämnena. Detta görs genom att fråga rektorer och lärare hur de operationaliserar språklig stöttning och studiehandledning i NO i mellanstadiet. Metoden är kvalitativ och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer som analyseras tematiskt utifrån en sociokulturell teoretisk referensram. Resultaten visar att tid och kompetens utgör kritiska resurser, som i vissa fall saknas. Den språkliga stöttningen består av olika medierande redskap och stödstrukturer som både rektorer och lärare kan bidra med. Det framgår också att skolan behöver ha en kultur som genomsyras av flerspråkighet och språkligt arbete, där studiehandledares kompetens och delaktighet prioriteras.

Elever som har svenska som sitt andraspråk står i matematikundervisningen inför den dubbla utmaningen att parallellt tillägna sig det svenska språket och ämnesinnehållet. Utifrån det framstår det som viktigt att arbeta språkutvecklande i matematik eftersom då är både språket och ämneskunskaperna i fokus. Syftet med den föreliggande fallstudien är att få kunskap om hur språkutvecklande matematikundervisning på gymnasienivå kan bedrivas. Detta görs med hjälp av klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med en lärare och två av hennes elever. Materialet analyseras och diskuteras sedan i relation till befintliga teorier och tidigare forskning om andraspråksperspektiv på lärande, språket i matematikämnet och språkutvecklande ämnesundervisning. Resultatet visar att läraren ser elevernas språkutveckling som sitt ansvar och hjälper dem att tillägna sig ämnesinnehållet parallellt med andraspråket. En slutsats är att språket behöver ha en framträdande funktion i undervisningen för att den ska vara språkutvecklande. Ytterligare slutsatser är att språkutvecklande matematikundervisning på gymnasienivå kan genomföras om läraren undervisar genom kontextrika sammanhang, främjar aktiv språkanvändning och erbjuder språklig stöttning. Därutöver ska undervisningen gå från det konkreta till det abstrakta i lärandesituationen, vara explicit så att eleverna vet vad som förväntas av dem och ligga på en hög kognitiv nivå så att alla elever utmanas.

<p>Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör.</p><p>Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess.</p><p>Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper.</p><p>Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren. Gynnsamma arbetssätt som framträder i studien är bland annat litteraturläsning, ord och begreppsförklaringar i dess sammanhang, tillvaratagandet av elevernas förkunskaper, rekvisitans roll och betydelse för förståelsen.</p>

Uppsatsens syfte har varit att studera vilka ord och uttryck som kan vålla svårigheter för andraspråkselever i deras karaktärsämnen på Omvårdnadsprogrammet, samt hur lärare och elever ställer sig till dessa svårigheter. Metoden har varit en kombination av ordkunskapstest,intervjuer och klassrumsobservationer. Utifrån dessa kan utläsas att eleverna har störst svårigheter med mindre frekventa ord och att det inte alltid är helt enkelt att fastställa vilka ord som vållar svårigheter för andraspråkselever och varför. Svårigheten ligger förmodligen inte alltid enbart i ordet i sig utan kan även påverkas av hur förhandlingen av ords innebörd går till och hur mycket språkutvecklande interaktion som förekommer i klassrummet.Lärarna i studien fokuserar i sin undervisning i första hand på ämnesspecifika ord och lämnarövriga till svenskämnet. Eleverna anser att lärarna förklarar på ett stressat och otillräckligt sätt, och väljer därför att på egen hand finna ords betydelser. Elevernas muntliga och skriftliga passivitet i klassrummet är enligt lärarna ett stort problem. Bevisligen föreligger en diskrepans mellan vad lärarna tror är orsaken till elevernas passivitet och vad eleverna själva menar är orsaken. Lärarna tolkar den som ett kulturellt fenomen medan eleverna menar att den grundar sig i språklig osäkerhet och otrygghet i klassrumsmiljön. Intentionerna är i de flesta fall positiva hos både elever och lärare. Viljan att förstå finns hos eleverna och viljan att förklara finns hos lärarna. Troligt är att en ökad kunskap hos både lärare och elever om vilka ord somkan vålla svårigheter och hur man kan arbeta med dessa ord, skulle kunna ge positiva effekter för elevernas ordinlärning och därmed förståelse av sina karaktärsämnen.